Självskadebeteende

Behandling och stöd

Dialektisk beteendeterapi, DBT

Gå till huvudsidan: Självskadebeteende

Dialektisk beteendeterapi, DBT

Behandlingen ska förbättra känsloreglering samt sociala och kognitiva färdigheter.

Målgrupp eller situation

Vuxna med emotionellt instabilt personlighetssyndrom (EIPS)/borderline personlighetssyndrom (BPS) och ungdomar med drag av EIPS/BPS (DBT-A) (1-2). Samsjuklighet med depression, ångest eller andra psykiatriska syndrom är inte ett hinder för deltagande i DBT (3-6). Det finns även DBT-behandling anpassad för personer med intellektuell funktionsnedsättning (DBT-SS [7], se "Länkar" nedan).

Kunskapsläge

Studier på både ungdomar och vuxna med upprepat självskadebeteende (av både suicidal och icke-suicidal karaktär) och EIP/BPS indikerar att DBT är hjälpsamt vad gäller att minska självskadebeteende, aggressivitet, depression och symtombörda (1–5). Det finns dock inga svenska studier på DBT (4).

Kompetenskrav

Leg. psykolog eller leg. psykoterapeut med relevant psykoterapiinriktning, eller hälso- och sjukvårdspersonal med grundläggande psykoterapiutbildning (tidigare steg-1) med relevant inriktning under kvalificerad handledning. Grundutbildning i kognitiv beteendeterapi (KBT) och utbildning i DBT rekommenderas.

Insatsen ges inom psykiatri, men kan även ges inom beroendevården.

Sammanfattning

Komponenter i DBT:

  • Individualterapi, 1 g/vecka
  • Färdighetsträning i grupp, 1 g/vecka
  • Hemuppgifter mellan sessionerna
  • Telefonstöd för generalisering av färdigheter
  • DBT-team - teamhandledning för terapeuter i DBT
  • Anhörigstöd 

Genomförande

Insatsen är omfattande och ges både individuellt och i grupp, så kallad färdighetsträning. DBT pågår under minst 12 månader. Individualterapin syftar till att upprätthålla indivdens motivation och struktureras utifrån en tydlig hierarki där individens mest omfattande/livshotande beteende prioriteras. I individualterapin individanpassas även de färdigheter som lärs ut i färdighetsträningen. Färdighetsträningen pågår under 2,5 timmar per vecka, i grupper om max 8 individer och är en psykoedukativ insats där nya färdigheter för att hantera känslor, relationer, uppmärksamhet och krisgenererande beteenden lärs ut (1).

Deltagaren får lära sig följande i färdighetsträningen:

  • Medveten närvaro: Strategier för att rikta uppmärksamheten på ett adaptivt sätt
  • Relationsfärdigheter: Strategier för att hantera relationer så att goda relationer kan bevaras, egna önskningar och mål kan uttryckas och självrespekt kan hävdas
  • Känsloregleringsfärdigheter: Strategier för att identifiera, förstå och förhålla sig till känslor
  • Krisfärdigheter: Strategier för att stå ut med och bryta intensiva känslor som kan leda till suicidala och självskadande eller andra destruktiva handlingar.

Behandlingen är indelad i fem faser och påbörjas med en orienteringsfas där patient och terapeut tillsammans kartlägger parientens problembeteenden, förväntningar och mål samt eventuella hinder för terapin.

  • Fas 1 syftar till att uppnå säkerhet och stabilitet.
  • Fas 2 syftar till att bearbeta livshändelser och minska effekter av eventuell posttraumatisk stress.
  • Fas 3 och 4 syftar till att uppnå självrespekt och till att vara delaktig i sitt eget liv.

Uppföljning

Veckovisa skattningar av självskadebeteende ingår i DBT-modellen. Dessa följs upp med detaljerade analyser av vad som föranlett självskadebeteendet. Mer strukturerad skattning av frekvens av självskadebeteende bör göras med skattningsskalor (se t ex DSHI-9, Bjärehed, J., & Lundh, L.G. 2008). Frekvens av självskadebeteende bör skattas åtminstone en gång per månad, helst i samband med mottagningsbesök. Då självskadebeteende är en stark riskfaktor för framtida suicidförsök är det viktigt med kontinuerlig monitorering av självskadebeteende och livslust (se t ex MADRS-9).

Material

Skattningsskalor för bedömning och upptäckt av självskadebeteende:
DSHI och ISAS: skattningsskalor för självskadebeteende

Arbetsblad för DBT-SS, DBT för individer med utvecklingsstörning (Nationella självskadeprojektet)

Referenser:
(1) Linehan, M. (1993). Cognitive-behavioral treatment of borderline personality disorder. New York: Guilford Press.

(2) Fleischhaker C, Böhme R, Sixt B, Brück C, Schneider C, Schulz E. Dialectical Behavioral Therapy for Adolescents (DBT-A): a clinical Trial for Patients with suicidal and self-injurious Behavior and Borderline Symptoms with a one-year Follow-up. Child Adolesc Psychiatry Ment Health. 2011;5(1):3. Published 2011 Jan 28. doi:10.1186/1753-2000-5-3

(3) Linehan, M. M., Korslund, K. E., Harned, M. S., Gallop, R. J., Lungu, A., Neacsiu, A. D., et al. (2015). Dialectical Behavior Therapy for High Suicide Risk in Individuals With Borderline Personality Disorder. Jama, 72(5), 475–8. http://doi.org/10.1001/jamapsychiatry.2014.3039

(4) Evidensbaserad praktik, DBT (Socialstyrelsen)

(5) Kunskapsöversikt behandling vid självskadebeteende (Nationella självskadeprojektet)

(6) Utvärdering av DBT (SBU)

(7) Brown, Julie (2016 )The Emotion Regulation Skills System for Cognitively Challenged Clients A DBT® -Informed Approach. New York; Guilford publications.

Märkning

  • Verksamhetsgren: Psykiatrisk heldygnsvård, Psykiatrisk öppenvård
  • Yrkesgrupper: Läkare, Psykolog, Sjuksköterska, Undersköterska | Behandlingsassistent | Skötare, Psykoterapeut
  • Samordnad insats: Nej
  • Behandlings- eller stödinsats: Psykologisk behandling
  • KVÅ-kod: DU021
  • Fas/stadie (av tillstånd): Prodromal, Akut, Kronisk, Remission, fullständig, Remission, partiell, Återfall
  • Åldersgrupp: Barn (0-17 år), Vuxna (18-64 år), Äldre (65- år)
  • Tillståndets svårighetsgrad: Lindrig, Medelsvår, Svår
  • Funktionsnivå: Lätta problem,Måttliga problem,Stora problem