Bostad med särskild service

Stödet kan bestå av en eller flera olika delar, till exempel:

• Sköta sin ekonomi
  Betala hyra och räkningar, ansluta autogiro, ansöka om god man, lotsa till budget- och skuldrådgivare.
• Sköta hemmet
  Städa, tvätta, använda gemensam tvättstuga, handla och planera mat.
• Ta ansvar för sitt boende
  Kontakt med grannar, hantera kompisar som vill komma in, vad som är otillåtna störningar.
• Kontakt med vård och behandling
  Söka vård och upprätthålla kontakter med hälso- och sjukvård, psykiatri, tandvård och utifrån behov stöd med medicinering.
• Goda relationer
  Fungerande kontakt med närstående och fungerande socialt samspel.
• Meningsfull sysselsättning
  Daglig sysselsättning, delta i stödgrupper, brukarföreningar eller fritidsaktiviteter, söka jobb eller studera.
• Myndighetskontakter
  Söka bidrag, kontakter med t.ex. Försäkringskassan, Kriminalvården, andra sociala förvaltningar.
• Levnadsvanor och livsstil
  Bra kost, god sömn, fysisk rörelse och social kontakt. Minska alkoholkonsumtion och tobaksanvändning. Sköta sin hygien.
• Struktur och rutiner i vardagen
  Stöd i att prova ut och lära sig använda kognitiva stöd.

Individer i behov av bostad med särskild service behöver ofta också stöd med motivationen. Det kan handla om att öka motivationen till att ta emot stöd, bli mer självständig, skapa och upprätthålla en struktur i vardagen, ta sina mediciner eller fullfölja andra behandlingar. 

Ett sätt att arbeta med motivationen är att använda sig av metoden motiverande samtal.

Genomförandeplanen bör också innehålla en krisplan. I den konkretiserar man dels vad individen själv kan göra vid känslor av ensamhet, stress, och/eller försämring eller återfall i psykos, dels vad andra runt omkring ska göra.

Stöd kan beviljas vid olika former av boende. Individen kan ha en egen bostad eller boende med särskild service.

Så går handläggningen till:

1. Individen ansöker om boende med särskild service hos socialtjänsten.
2. Handläggare på socialtjänsten utreder vilket stöd individen behöver i sin vardag och i bostaden.
3. Handläggaren fattar beslut, och om boendet beviljas ger man ett tidsbegränsat bistånd och sätter upp mål för insatsen.
4. Målen med stödet i boendet beskrivs i ett uppdrag.
5. Utföraren formulerar i en genomförandeplan hur stödet i boendet ska genomföras för att nå de uppsatta målen.

Utredning av individens behov

Utredningen omfattar en kartläggning av bland annat boendesituation, betalningsförmåga, hyresskulder och tidigare störningar, behov av god man, aktuell situation avseende skadligt bruk (missbruk) och beroende, och eventuell behandling, samt inom vilka områden individen behöver stöd för att hantera sin vardag, styrkor och svagheter och mål med insatsen. 

När man utreder hur behovet av boende och stöd ser ut gör man en kartläggning av individens situation och behov. Om stöd beviljas utformar man det tillsammans och efter individens förutsättningar. 

Utredning och kartläggning

I utredningen kartlägger man vad individen behöver stöd med för att hantera sin vardag, vilka styrkor och svagheter hen har och mål med insatsen. Det kan till exempel handla om

• levnadsvanor och förmåga att sköta sitt hem
• stöd med medicinering
• förmåga hantera ekonomi, behov av god man
• social situation
• sysselsättning
• delta i samhällsinkluderande aktiviteter
• eventuellt missbruk eller beroende.

Utforma boendestödet

När man utformar stödet i boendet behöver man kunskap om individens förutsättningar och behov. Man kan behöva ta hänsyn till nedsatt kognitiv funktion (till exempel försämrat minne, koncentrationsförmåga eller exekutiv funktion), stark stress och/eller bristande praktiska kunskaper. 

Stödet utformas tillsammans med individen, som själv får berätta om sina styrkor och svagheter och komma med förslag på lösningar. Ta reda på:

• Vilka kunskaper har eller saknar individen?
• Vad gör individen trygg nog att utföra eller prova aktiviteter?
• Vilka aktiviteter, situationer och personer får individen att må bra?
• Vad motiverar individen?

Om individen behöver kontakt med kommunal hälso- och sjukvård bör stödet planeras gemensamt.