Missbruk och beroende
Om tillståndet
Cannabis
MIssbruk (skadligt bruk) och beroende av cannabis kan orsaka omfattande negativa psykiska och sociala konsekvenser för individen.
Sammanfattning
Cannabis är den vanligaste illegala drogen som används i dag i Sverige. Risker förknippade med cannabisanvändning är främst relaterade till social och psykologisk funktion samt psykiatrisk samsjuklighet.
Till cannabis räknas marijuana och hasch, som utvinns eller framställs i huvudsak organiskt. Det finns också syntetiska varianter av cannabis som spice och K2. Antalet möjliga syntetiska varianter har uppskattats till flera hundra. Effekterna av syntetiska cannabinoider är huvudsakligen desamma som för cannabis men de kan medföra högre risk för negativa konsekvenser i och med att de kan vara upp till 100 gånger starkare än marijuana och hasch.
Det finns ett preparat i Sverige som är tillåtet att förskriva för medicinsk användning av cannabis vilket görs i mycket begränsad omfattning.
Symtom
Missbruk (skadligt bruk) eller beroende av cannabis ger både somatiska och psykiska symtom. Det kan till exempel vara att individen:
- känner ett starkt behov, "sug", efter cannabis
- har svårigheter att kontrollera intaget av cannabis
- får abstinenssymtom
- tål mer
- har ett tilltagande ointresse för annat än substansen
- fortsätter att ta cannabis trots uppenbara negativa konsekvenser.
Till de fysiska tecknen på cannabisrus hör höjd puls, muntorrhet, röda ögon, förstorade pupiller, hunger och sötsug. Användning av cannabis kan orsaka ångest, förvirring, hallucinationer och vanföreställningar. Cannabisanvändning kan utlösa ångestattacker som ibland kan leda till panikångest. Cannabis kan också utlösa akut psykos i nära anslutning till och upp till några veckor efter intag och karakteriseras av upprymdhet, vanföreställningar, hallucinationer och ibland även aggressivitet.
Missbruk (skadligt bruk) och beroende av cannabis kan leda till långvariga effekter som nedsättning av kognitiva funktioner, försämrat korttidsminne och svårigheter att fullfölja uppgifter som kräver tankemässig flexibilitet. Cannabisanvändning under tonåren kan försena personlighetsutvecklingen och ge en bristfällig social anpassning.
Cannabis saknar känd akut påverkan på den fysiska hälsan, till skillnad från de syntetiska varianterna av cannabis som kan orsaka akut intoxikation med risk för dödlig utgång. Cannabisanvändning är långsiktigt kopplat till en ökad risk för sjukdom i luftvägarna (till exempel kronisk bronkit) samt vissa hjärt- och kärlsjukdomar.
Förekomst
Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysnings (CAN) stora frågeundersökning om narkotikaanvändning från 2017 visar att 8,6 % av befolkningen mellan 17 och 84 år använde narkotika under året, vilket motsvarar 675 000 individer. I samma undersökning uppfyllde 1,8 % av befolkningen kriterierna för substansbrukssyndrom orsakat av narkotika, vilket motsvarar 140 000 individer.
Cannabis är den vanligaste förekommande formen av narkotika i Sverige. Användningen av cannabis är vanligast i åldersgruppen 16–29 år, bland de som har en utsatt ekonomisk situation, arbetslösa och studerande. Att använda cannabis är vanligare bland män än bland kvinnor.
I befolkningen 16–84 år har användning av cannabis ökat under 2000-talet. Totalt använde ca 3 % i befolkningen (motsvarande 240 000 personer) cannabis under 2019.
Samsjuklighet
Samsjuklighet är vanligt hos individer med missbruk (skadligt bruk) eller beroende. Både somatiska och psykiska sjukdomar tillstånd vilket leder till sämre hälsa och allvarligare sjukdomsförlopp. Vid samsjuklighet bör de olika tillstånden behandlas samtidigt, antingen parallellt eller integrerat.
Utöver det kan individen drabbas negativt socialt, till exempel genom ekonomiska problem, hemlöshet, problem på arbetsplatsen eller i relation till familj, barn och närstående.
Psykiatrisk samsjuklighet
Psykiatrisk samsjuklighet är vanligt vid missbruk (skadligt bruk) och beroende. De vanligaste tillstånden är:
- depression
- ångestsyndrom
- bipolär syndrom
- neuropsykiatriska funktionsnedsättningar
- andra beroendesyndrom
- personlighetssyndrom
- schizofreni och liknande tillstånd
- posttraumatiskt stressyndrom (PTSD).
Missbruk (skadligt bruk) och beroende innebär också en förhöjd suicidrisk.
Riskfaktorer
Det finns flera riskfaktorer som påverkar om individen utvecklar ett missbruk eller beroende. Generella riskfaktorer för de flesta beroendesyndrom är:
- ärftlighet
- tidig debut
- stress som kan orsakas av instabil livssituation, utanförskap, våld/utsatthet, ekonomiska problem, ohälsa etcetera.
- psykiska problem eller psykisk ohälsa
- somatiska sjukdomar
- andra missbruk eller beroenden.
Specifika riskfaktorer för missbruk eller beroende av cannabis är:
- otrygg psykosocial miljö.
Behandling och stöd
Farmakologiska insatser
I nuläget saknas tillräcklig evidens för effektiv farmakologisk behandling för cannabisberoende. Visst stöd finns för behandling med acetylcystein.
Psykologiska och psykosociala insatser
Behandling och stöd vid missbruk (skadligt bruk) och beroende av cannabis är främst riktat mot psykologisk eller psykosocial behandling, exempelvis haschavvänjningsprogrammet (HAP), KBT eller återfallsprevention (ÅP) och CRA. Behandling kan med fördel genomsyras av motiverande samtal (MI) eller med tillägg av MET.
Behandling för ungdomar
För ungdomar rekommenderas MET, KBT, A-CRA eller ACC samt familjebehandling i form av FFT eller MDFT. Det finns även ett cannabisprogram för ungdomar (CPU), utvecklat från haschavvänjningsprogrammet.