Missbruk och beroende
Behandling och stöd
Tvångsvård med LPT i slutenvården
LPT ges då individen lider av en allvarlig psykiatrisk störning och har ett samtidigt oundgängligt behov av psykiatrisk vård men motsätter sig det.
Målgrupp eller situation
Individer som bedöms lida av en allvarlig psykisk störning, har ett oundgängligt behov av psykiatrisk vård och motsätter sig det, eller när det finns grundad anledning att anta att vården inte kan ges med individens samtycke till följd av patientens psykiska tillstånd, t.ex. svår ångest eller suicidalitet.
Kunskapsläge
Insatsen utförs med stöd av lagen om psykiatrisk tvångsvård, LPT, och bedöms vara förenlig med god vård och stöd utifrån en sammanvägning av flera kunskapskällor.
Kompetenskrav
För vårdintyg: legitimerad läkare.
För intagningsbeslut: specialist i psykiatri, på delegation av chefsöverläkaren i den psykiatriska verksamheten.
Sammanfattning
Det är ett stort ingrepp i integriteten att tvingas till vård, därför ska du som deltar i vården
- vara väl insatt i verksamhetens rutiner för tvång
- alltid visa respekt för individen
- lyssna och försöka förstå individens behov
- visa intresse för individens upplevelse av att vårdas enligt tvång genom att till exempel fråga och samtala i lugna situationer.
När intagningsbeslut fattats får tvångsvården enligt LPT pågå i högst fyra veckor.
Genomförande
Ansvarig läkare gör en bedömning av vilken tillsyn som behövs.
Information till individen i samband med intagning
I samband med intagningen ska individen få reda på anledningen till tvångsvården och bedömningen av hälsotillståndet.
Man ska också informera om att individen
- har möjlighet att delta i planering av sin behandling
- kan överklaga beslutet till förvaltningsrätten med stöd av ett kostnadsfritt juridiskt ombud
- får ansöka om att lämna avdelningen (permission)
- har rätt till en stödperson som utses av Patientnämnden och som inte arbetar på avdelningen.
Säkerställ att individen har förstått informationen. Ta reda på om hen behöver skriftlig information och/eller tolk.
Vad man gör i samband med intagning
Vid intagning:
- upprätta en vårdplan
- ge stöd för att kontakta närstående
- ha ett ankomstsamtal så snart det bedöms lämpligt
- fråga individen vad hen önskar få hjälp och stöd med under vårdtiden
- gör en säkerhetskontroll och förklara varför den görs
- gå igenom avdelningens rutiner och varför de finns.
Vad man gör under vårdtiden
Under vårdtiden ska följande göras kontinuerligt:
- Bedöm individens behov av information om anledning till tvångsvården och vad tvångsvården innebär.
- Ompröva kontinuerligt om tvångsvård fortfarande behövs.
- Erbjud uppföljningssamtal om patienten erhållit tvångsåtgärder.
- Ge individen möjlighet att ge synpunkter på och samtala om sina upplevelser av att vara utsatt för tvångsvård.
Fråga om individen önskar hjälp att fylla i en överklagan om tvångsvård. - Fråga om individen önskar hjälp att få kontakt med närstående eller en stödperson.
- Genomför skattning av risk för aggressivt och våldsamt beteende, se Strategier och bemötande för att minska hot och våld.
Arbeta aktivt för att individen ska vara delaktig i vården
Under tiden som individen vårdas i slutenvården ska man arbeta aktivt för att hen ska kunna vara delaktig i vården. Det finns olika sätt att göra detta, metoden Delat beslutsfattande och verktyget Individuell samarbetsplan (ISP) är två sätt.
Individuell samarbetsplan (ISP)
ISP är ett verktyg som kan vara ett bra sätt att ge ett större inflytande över vård och minska tvång. Verktyget består av:
- Utvärdering av psykiatrisk sjukhusvård
- Handlingsplan vid Tidiga tecken
- Delaktighet vid psykiatrisk sjukhusvård.
ISP kan erbjudas alla patienter som vårdas i psykiatrin oavsett om de har erfarenhet av tvångsvård eller inte.