Missbruk och beroende
Behandling och stöd
Tolvstegsbehandling enligt Minnesotamodellen
Minnesotamodellen för alkohol- och drogberoende bygger på Anonyma alkoholisters tolvstegsprogram och utvecklades under 1940- och 50-talen i Minnesota, USA. Målet är nykterhet eller drogfrihet.
Målgrupp eller situation
Individer med alkohol- eller narkotikaberoende.
Kunskapsläge
Socialstyrelsens nationella riktlinjer (NR) anger att man bör erbjuda behandlingen vid missbruk eller beroende av alkohol (prioritet 2) eller vid missbruk eller beroende av centralstimulerande preparat (prioritet 3).
Det finns bred klinisk erfarenhet av att arbeta med metoden, både i Sverige och internationellt, även vid andra beroendesyndrom.
Kompetenskrav
Kompetens enligt arbetsgivarens beslut.
Sammanfattning
Tolvstegsbehandling är ett omfattande behandlingsprogram för individer med ett beroende av alkohol och narkotika. Det är en gruppbehandling där identifikation med andra som har samma problem är en central del. Målet är nykterhet både vad gäller alkohol och narkotika. Behandlingen kan ske både i sluten- och öppenvård.
Genomförande
Tolvstegsbehandling har en intensiv inledningsfas med dagliga träffar de första månaderna och därefter träffar cirka en gång i veckan under ett år. Det innehåller utbildning om beroendeproblematik, om beroendets medicinska och psykologiska konsekvenser, samt om AA:s tolv steg.
I tolvstegsbehandling betraktas beroendet som ett kroniskt sjukdomstillstånd. Konsekvensen av det synsättet är att individen inte har något ansvar för själva sjukdomen, men däremot ett ansvar för sitt tillfrisknande.
Utbildning till alkohol- och drogterapeut med tolvstegsinriktning ges med varierande längd av flera olika utbildningsanordnare. Gruppterapeuterna har ofta själva en bakgrund med beroendeproblematik. Individuell tolvstegsbehandling är ovanligt, men förekommer.
Olika delar av behandlingen
I första hand fokuserar man på de fem första stegen. Där är målet att individen ska få insikt i sin problematik, erkänna den och därefter inventera och bearbeta de hinder för tillfrisknande som finns. Återkommande teman är skam, skuld och identitet.
Under behandlingen får individerna skriftliga uppgifter där de själva undersöker hur beroendet har påverkat olika aspekter av livet. De presenterar sedan sina insikter för de andra gruppdeltagarna.
Ett huvudmoment är att lära sig ta emot hjälp och stöd från de andra i gruppen. Genom att träffa andra med samma erfarenheter och genom att dela med sig av sina egna erfarenheter, är tanken att deltagarna ska få kraft att bryta sitt beroende och att fortsätta vara nyktra.
Enligt en granskning av SBU utgörs en stor del av insatsens effekt av att man främjar ökat deltagande i frivilligorganisationen Anonyma alkoholister (AA) under och efter avslutad tolvstegsbehandling.
Närstående är en del av behandlingen
De närstående är viktiga i behandlingen och blir bland annat inbjudna till gruppträffar för att berätta om sina erfarenheter av att leva med någon som har ett beroende. De får också utbildning för ökad medvetenhet om alkohol- och narkotikarelaterade problem, samt hur det kan påverka relationer och roller i en familj.
Uppföljning
Den första intensiva fasen av Tolvstegsbehandlingen följs av eftervård under cirka ett år. Där träffas deltagarna och stärker varandra i sin nykter- och drogfrihet. Drogfriheten följs dessutom upp med slumpvisa, övervakade provtagningar under behandlingens gång.
Se också Systematisk uppföljning på individnivå.