Missbruk och beroende
Behandling och stöd
Nedtrappning av läkemedel vid beroende av opioidanalgetika
Kontrollerad nedtrappning av opioidanalgetika ökar chansen att bli opioidfri och är den mest etablerade behandlingen.
Målgrupp eller situation
Individer med beroende av opioidanalgetika.
Kunskapsläge
Socialstyrelsens nationella riktlinjer (NR) anger att hälso- och sjukvården bör erbjuda personer med beroende av opioidanalgetika nedtrappning (prioritet 3). Det vetenskapliga underlaget bedöms som otillräckligt, men åtgärden har stöd i beprövad erfarenhet enligt ett systematiskt konsensusförfarande.
Kompetenskrav
Legitimerad läkare med erfarenhet nedtrappning. Specialistläkare i psykiatri vid svårt beroende, samtidig användning av andra droger eller allvarlig psykiatrisk samsjuklighet.
Sammanfattning
Nedtrappning kan ta olika lång tid: vid låga doser kan det räcka med några dagar, medan andra patienter kan behöva någon månads nedtrappning innan opioiderna kan sättas ut helt.
Genomförande
Nedtrappning innebär att individens dos av opioidanalgetika minskas stegvis, i samförstånd med individen och anpassas efter eventuella abstinenssymtom. Planen för nedtrappning ska vara skriftligt dokumenterad och känd av individen.
Plan för nedtrappning
Inför nedtrappningen av opioidanalgetika gör man upp en individuell plan för hur det ska gå till. Den ska innehålla:
- Val av preparat
Nedtrappningen kan genomföras med samma opioid som individen främst använt, men även med buprenorfin eller buprenorfin-naloxon. - Nedtrappningstakt
Nedtrappningen kan göras under olika lång tid, från några dagar till flera månader. Det som främst avgör tiden är hur lång tid individen använt opioidanalgetika och hur höga doserna varit. - Hämtningsintervall
Upplägg för hur ofta individen ska hämta läkemedlet. - Kontroller och/eller medicinska test
Om individen ska ta alla eller delar av läkemedlet övervakat och om medicinska test ska användas som kontroll och stöd för nedtrappningen. - Annat stöd eller omvårdnad
Vilken bedömning som gjorts av behovet av psykologisk och psykosocial behandling, och av psykosociala stödinsatser och av heldygnsvård för hela eller delar av nedtrappningen. - Krisplan
Om det finns behov av krisplan eller inte.
Uppföljning
Det bör göras regelbunden kontroll av abstinensbesvärens svårighetsgrad och eventuellt andra symtom som uppkommit vid nedtrappningen.
Förändringar i behandlingsupplägget kan behöva göras:
- anpassning av nedtrappningens hastighet
- tätare eller glesare intervall i hämtning av opioider
- utökade stöd- eller behandlingsinsatser
- heldygnsvård under hela eller delar av nedtrappningen.