Adhd
Kommunikation och delaktighet
Delaktighet i vård, stöd och omsorg
Insatser ska utgå från individens kompetens kring det egna tillståndet och de individuella förutsättningarna och behoven.
Målgrupp eller situation
Individer som får insatser från socialtjänsten och/eller hälso- och sjukvården.
Kunskapsläge
Att vara delaktig i sin vård och i beslut om insatser är en rättighet reglerad i hälso- och sjukvårdslagen, socialtjänstlagen, patientlagen och lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade.
Kompetenskrav
Kompetens enligt arbetsgivarens beslut.
Sammanfattning
Varje individ är expert på sina egna resurser och svårigheter, och så långt det är möjligt ska hen göras delaktig i sin vård och behandling. För att få möjlighet att uttrycka sina synpunkter och önskemål, och öka känslan av egenmakt är det nödvändigt att individen involveras både i utredning och behandling och när beslut tas.
Genomförande
Varje individ är expert på sina egna resurser och svårigheter. Därför är det nödvändigt att involvera individen både i utredningsskedet och vid beslutsfattandet.
Information till individen
För att tillgodose individens rätt till delaktighet bör hen få individuellt utformad information om sin problematik, utredning och möjliga åtgärder. Anpassa informationen efter individens kognitiva funktion, till exempel genom att ge den
- både muntligt och skriftligt
- skriftligt inför det första mötet
- vid flera tillfällen
- på ett vardagligt och lättfattligt språk.
Individen bör få information om
- den aktuella verksamheten
- möjliga behandlingar och insatser
- sina rättigheter och skyldigheter
- vad som kommer att hända
- vilka krav som kommer att ställas.
Personligt ombud
Individen kan också få stöd i att ta tillvara på sina intressen och stärka sin förmåga till inflytande genom ett personligt ombud.
Planera insatser tillsammans med individen
Upprätta planerna för vård- och stödinsatser tillsammans med individen och stäm av att ni är överens om vad som ska göras. Planer som används som stöd är:
- samordnad individuell plan, SIP för insatser som ges av både hälso- och sjukvård och socialtjänst
- vårdplan för insatser från hälso- och sjukvården
- genomförandeplan för insatser från socialtjänsten.
Metoden Delat beslutsfattande
Metoden kan beskrivas som en process med följande innehåll:
- uppmärksamma att ett beslut behöver göras
- beskriv och tydliggör deltagarnas roller och ansvar
- presentera behandlingsalternativ
- informera om nytta och riskförhållanden med de olika alternativen
- undersök individens förståelse, värderingar och förväntningar
- identifiera deltagarnas preferenser
- diskussion
- fatta ett beslut som alla personer samtycker till
- planera uppföljning.
Metodens huvudprinciper:
- Individen ska vara aktivt deltagande i sin behandling
- Individen kan bidra med nödvändig information till vården och omsorgen
- Målet är att alltid fatta gemensamma beslut
- Individen är en jämlik part och man arbetar tillsammans.
Den professionella behandlarens uppgifter:
Behandlaren ska
- stödja individens egen återhämtning
- vara konsult mer än expert
- bidra med den information som individen behöver för att kunna fatta ett beslut
- förmedla för- och nackdelar med olika behandlingsalternativ
- värdera individens kunskap lika högt som sin egen
- stödja individen genom processen
- involvera individens nätverk.
Stöd för att tillämpa barnkonventionen
De här samtalsfrågorna om barnkonventionen kan användas som utgångspunkt vid till exempel ett SIP-möte, i behandlingskonferens eller andra möten där beslut tas som rör barns psykiska hälsa.
Artikel 6
Barnet har rätt till liv och utveckling. Sätt barnet i centrum och fundera, ur barnets perspektiv, på vad barnet behöver för att utvecklas. Barnkonventionen har en helhetssyn på barnets utveckling. Barnrättskommittén talar om en fysisk, psykisk, social, andlig och moralisk utveckling. Dessa delar samspelar och behövs för en fullgod utveckling.
Fråga er:
Vad behöver barnet för att utvecklas ur ett helhetsperspektiv? Hur kan vi behöva samverka, intern eller externt, för att fatta beslut för barnets bästa?
Artikel 2 och artikel 23
Alla barn ska ges likvärdiga villkor i våra verksamheter. Här bör man ställa sig frågan om det finns barn som riskerar att diskrimineras på grund av till exempel ålder, etnisk tillhörighet, socioekonomisk bakgrund, religion eller annan trosuppfattning. Barnkonventionen lyfter särskilt vikten av att barn med en funktionsnedsättning inte diskrimineras.
Fråga er:
Finns det några diskriminerande faktorer som försvårar barnets rätt till en god hälsa och utveckling? Hur kan vi agera för att motverka diskriminering?
Artikel 12
Barnet har rätt att uttrycka sina åsikter och att få dessa beaktade. Barnets eget perspektiv är nödvändigt för att vi ska kunna uttala oss om barnets bästa. Tänk på att förbereda barnet med den information som krävs för ett meningsfullt inflytande.
Fråga er:
Vad vet vi om barnets egna synpunkter om sin situation eller vilka insatser som kan behövas? Om vi inte har inhämtat barnets synpunkter redan, hur kan vi göra detta?
Artikel 3
Vi är skyldiga att bedöma vad som är bäst för barnet, med stöd i till exempel forskning, erfarenhet, lagstiftning, konventionens rättigheter och barnets egna åsikter. Det som är bäst för barnet ska väga lite tyngre än andra intressen, om det finns sådana.
Fråga er:
Vad bedömer vi är barnets bästa i den aktuella situationen? Hur kan vi fatta ett beslut som går i linje med barnets bästa?
Uppföljning
Ett sätt att säkerställa delaktighet är att i en individuell plan dokumentera de mål och metoder som överenskommits. Planen kan sedan ligga till grund för uppföljning av målen och de eventuella insatserna.
Material
Om vård och omsorgstagares delaktighet, Socialstyrelsen (pdf, ny flik)
Stödmaterial, manualer och exempel för delaktighet i vård- och omsorg för personer med funktionsnedsättningar, Kunskapsguiden
Nätverket NSPH, Nationell samverkan för psykisk hälsa, för patient-, brukar- och anhörigorganisationer
Så vill vi ha det, Nationell samverkan för psykisk hälsa, NSPH (pdf, ny flik)
Arbetssättet shared decision making, Socialstyrelsen (pdf, ny flik)
Att ge ordet och lämna plats – Vägledning om brukarinflytande inom socialtjänst, psykiatri, missbruks- och beroendevård, Socialstyrelsen (pdf, ny flik)