Adhd Depression och ångestsyndrom Missbruk och beroende Schizofreni och liknande tillstånd Självskadebeteende

Utreda och bedöma behov av insatser för barn och ungdomar enligt socialtjänstlagen

Gå till huvudsidan: Adhd

Märkning

Uppdaterad: 2023-09-12
Utförare: Individ- och familjeomsorg
Yrkesroll: Socialsekreterare | Biståndshandläggare
Typ av behandling/stöd: Planering | Handläggning (inkl. myndighetsutövning) | Samordning, Psykologisk behandling, Familj- och närståendestöd
Åldersgrupp: Barn (0-17 år)
Tillståndets svårighetsgrad: Medelsvår, Svår

Målgrupp eller situation

Familjer med barn som har svårigheter att styra och reglera uppmärksamhet, aktivitetsnivå och impulser, däribland barn och ungdomar med adhd, som kan vara i behov av psykosocialt stöd och insatser för att få vardagen att fungera.

Samtycke krävs om den som utredningen berör är över 18 år, undantaget om det inte kan uteslutas att individen är i behov av vård med stöd av LVU eller LVM.

Kunskapsläge

Socialtjänstens utredningsarbete regleras i Socialtjänstlagen samt i Socialstyrelsens allmänna råd och föreskrifter.

Kompetenskrav

Enligt 3 kap. 3 § SoL anges socionomexamen eller annan likvärdig examen som lägsta utbildningsnivå för personer som ska utföra

bedömning av om utredning ska inledas
utredning och bedömning av behovet av insatser eller andra åtgärder
uppföljning av beslutade insatser.

Sammanfattning

Utredningens syfte är att bedöma barnets behov av stöd och skydd samt i samtycke med barn och familj besluta om behov av insatser. Barnets eller ungdomens svårigheter att styra och reglera uppmärksamhet, aktivitetsnivå och impulser bör beaktas i utredningen.

Genomförande

En utredning ska inkludera

en bedömning av barnets hälsa, utbildning, sociala relationer, känslor och beteende
en bedömning av familjesituation, familjebakgrund , boende, arbete och ekonomi, resurser i familjens sociala nätverk
information om eventuella andra pågående insatser inom socialtjänsten och/eller via externa aktörer
information om eventuella tidigare genomförda insatser av socialtjänsten och/eller externa aktörer
uppgifter om vilket stöd som barnet och familjen önskar.

Barn som aktualiseras i socialtjänsten har i regel sociala svårigheter som oroar familjen och/eller omgivningen. När det framkommer att barnet eller ungdomen har svårigheter att styra och reglera uppmärksamhet, aktivitetsnivå och impulser bör socialtjänsten under utredningen ta hänsyn till kopplingen mellan svårigheterna och eventuell social problematik. Om svårigheterna tydligt påverkar barnets eller ungdomens funktion i vardagen kontaktas hälso- och sjukvården för bedömning samtidigt med pågående utredning.

Exempel på social problematik hos barn och ungdomar med svårigheter att styra och reglera uppmärksamhet, aktivitetsnivå och impulser kan vara

problematisk skolfrånvaro
konfliktfylld hemmiljö
utagerande beteende
skadligt bruk eller beroende av alkohol, droger eller spel
kriminalitet och umgänge i kriminella miljöer.

Om stöd och åtgärder redan pågår ska socialtjänsten ta initiativ till ett möte för att upprätta en samordnad individuell plan (SIP). I SIP-mötet samordnas insatserna kring barnet eller ungdomen och familjen och uppföljningsmöten bokas så länge behoven kräver det.

Delaktighet i utredningen

Under utredningen ska barn, ungdomar och deras vårdnadshavare vara delaktiga och kontinuerligt få information som bidrar till att utredningsprocessen blir tydlig och förutsägbar. Socialtjänsten ska också se till att barn och ungdomar får information och ges förutsättningar att framföra sina åsikter och önskemål i enskilda samtal. För barn och ungdomar med svårigheter att styra och reglera uppmärksamhet, aktivitetsnivå och impulser är det särskilt viktigt att anpassa bemötande, samtal och mötesformer på ett sådant sätt att de förstår information och frågor. Man bör tänka på att

använda ett enkelt och begripligt språk
ha korta möten där man tar hänsyn till barnets eller ungdomens ofta begränsade uthållighet
ge kortfattad och entydig information, gärna även skriftlig
ställa en fråga i taget
ge bekräftelse när barnet eller ungdomen berättar.

Konsultation med förskolan eller skolan

Förskolan och skolan kan bidra med information om hur det går i skolarbetet och hur barnet eller ungdomen fungerar socialt i förskole-/skolmiljön.

Efterfråga

hur barnet eller ungdomen trivs i förskolan eller skolan
i vilken utsträckning barnet eller ungdomen är närvarande
om barnet eller ungdomen lär sig nya saker på ett sätt som är förväntat utifrån ålder
hur det går resultatmässigt
om barnet eller ungdomen har ett utagerande beteende i förskolan eller skolan
om barnet eller ungdomen visar tecken på att vara ledsen, ängslig eller orolig
om barnet eller ungdomen visar tecken på riskbeteende eller missbruk
hur barnets eller ungdomens sociala relationer i förskolan eller skolan ser ut
vårdnadshavarnas förmåga att ge barnet eller ungdomen tillräckligt stöd i förhållande till förskolan eller skolan
information om barnets eller ungdomens hälsa utifrån genomförda hälsoundersökningar

Informationsutbyte mellan och inom huvudmännen kan ske även om vårdnadshavare motsätter sig det (11 kap. 2 § SoL).

Konsultation med hälso- och sjukvården

Vid utredning ska socialtjänsten inhämta uppgifter från elevhälsan och barnhälsovården för barn under 6 år. Utöver dessa kan socialtjänsten konsultera andra vårdgivare som barnet har kontakt med. För barn och ungdomar med svårigheter att styra och reglera uppmärksamhet, aktivitetsnivå och impulser kan det vara aktuellt att konsultera barn- och ungdomspsykiatrin (BUP) samt habiliteringen.

Information som kan inhämtas vid en konsultation:

bedömning av barnets eller ungdomens svårigheter
pågående insatser
vårdnadshavarnas förmåga att ge sitt barn tillräckligt stöd
eventuella behov hos barn, ungdom och/eller vårdnadshavare som ligger utanför hälso- och sjukvårdens uppdrag.

Vid misstänkt neuropsykiatrisk funktionsnedsättning bör socialtjänsten erbjuda tidiga insatser efter behov. Om insatserna inte är tillräckliga och det finns tecken på adhd kontaktas hälso- och sjukvården för bedömning.

Ibland kan det finnas behov av att konsultera vårdgivare som har kontakt med vårdnadshavare. Då krävs samtycke från berörd vårdnadshavare.

Barns behov i centrum (BBIC)

Utredning av barn och ungdomar kan genomföras med stöd av arbetssättet BBIC. BBIC innehåller struktur för handläggning, genomförande och uppföljning av myndighetsutövningen och är anpassat efter socialtjänstens regelverk. BBIC bygger på nio grundprinciper:

utgå från barnets rättigheter
låt barnets bästa vara avgörande
sträva efter likvärdiga möjligheter för varje barn
ha ett helhetsperspektiv på barnet och dess situation
gör barnet, familjen och nätverket delaktiga
samverka med andra professioner och verksamheter
utgå från en evidensbaserad praktik
motverka svårigheter och förstärk resurser
följ upp barnet och insatserna systematiskt.

IBIC (individens behov i centrum) är ytterligare ett arbetssätt som kompletterar BBIC och ger stöd för att beskriva resurser, behov och mål för barn med funktionsnedsättning.

Uppföljning

Genomförande av beslut om insatser, vård och behandling ska dokumenteras. I de fall där ansökan avslås helt eller delvis ska vårdnadshavarna få information om hur de kan överklaga beslutet.

Systematisk uppföljning görs med enskilda individer för att följa upp hur det går för dem och se till så att de får rätt stöd. Uppföljningen bör genomföras i dialog med barn och familjer

Kunskap om individers upplevelser, insatser och och resultat kan användas för uppföljning av verksamhetens kvalitet och bör användas i det systematiska kvalitetsarbetet.