Adhd
Behandling och stöd
Insatser med stöd av LSS
Individer med funktionsnedsättning kan ha rätt till stöd och hjälp i det dagliga livet, enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS).
Målgrupp eller situation
Individer som tillhör personkrets 1, 2 eller 3 enligt lag om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS. Adhd i sig ger inte rätt till insatser enligt LSS men kan i kombination med annan funktionsnedsättning vara grund för stöd enligt LSS.
Kunskapsläge
Insatser regleras i lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS.
Kompetenskrav
Enligt arbetsgivarens beslut. Olika kompetenskrav kan finnas för olika insatser.
Sammanfattning
LSS-lagstiftningen innehåller tio olika insatser. Samtliga insatser är generella och inte specifikt anpassade till personer med adhd. Insatserna ska dock planeras och genomföras utifrån individuella behov och önskemål så att svårigheter till följd av adhd beaktas och bemöts.
LSS är ett komplement till andra lagar och innebär inte någon inskränkning i de rättigheter som andra lagar ger. Att man kan få insatser enligt LSS hindrar inte att man samtidigt kan få stöd utifrån annan lagstiftning, exempelvis socialtjänstlagen, SoL.
Genomförande
Vid ansökan om LSS genomförs en utredning av behov av stöd och utifrån utredningen beviljas eller avslås ansökan.
När insats enligt LSS beviljats ska en genomförandeplan upprättas, där det framgår
- vad som ska göras
- vem som ska göra det
- hur det ska göras
- när det göras.
Genomförandeplanen tas fram i samråd med individen eller, i de fall där insatserna riktas till ett barn, tillsammans med vårdnadshavare.
Individen ska också bli erbjuden en individuell plan, där individens hela livssituation och behov av stöd finns beskrivet. I en individuell plan ska även insatser från andra verksamheter och huvudmän ingå.
I de fall där individen utöver insatser beviljade enligt LSS får stöd eller behandling av andra aktörer kan samverkan och samordning behövas. En samordnad individuell plan, SIP, ska då upprättas.
Rådgivning och annat personligt stöd
Rådgivning och annat personligt stöd kan ges med stöd av LSS men det vanliga är att stödet erbjuds med stöd av hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och ges av habiliteringen. Vanliga insatser är kuratorstöd, psykologstöd och samordning av myndighetskontakter.
Personlig assistans
Personlig assistans kan ges till individer som till följd av omfattande och varaktiga funktionsnedsättningar behöver hjälp med grundläggande behov, som till exempel hygien, måltider eller kontakten med andra människor.
Ledsagarservice
För att bryta en isolering kan ledsagarservice beviljas för att underlätta för individen att komma ut ur hemmet och till exempel besöka vänner, delta i fritidsaktiviteter och i samhällslivet. För individer som har personlig assistans ingår ledsagning som en del av den insatsen.
Kontaktperson eller kontaktfamilj
En kontaktperson eller kontaktfamilj är en icke-professionell person eller familj utan särskild kompetens som kan ge stöd till en individ.
Avlösarservice i hemmet
Avlösning kan ges till föräldrar till barn med funktionsnedsättning i syfte att exempelvis ge föräldrarna möjlighet till avkoppling eller att kunna genomföra aktiviteter där barnet inte deltar. Det kan exempelvis handla om att göra det möjligt för föräldrarna att resa bort, ta hand om syskon eller delta i en utbildning.
Avlösarservice kan också ges till anhöriga eller föräldrar vars vuxna barn fortfarande bor kvar i föräldrahemmet.
Korttidsvistelse utanför det egna hemmet
För möjlighet till miljöombyte och utrymme för avlastning kan individer erbjudas en korttidsvistelse utanför det egna hemmet. Korttidsvistelse utanför det egna hemmet kan också erbjudas som avlösning för anhöriga och kan ses som ett alternativ till avlösarservice.
Korttidsvistelsen kan ske i ett korttidshem, i en stödfamilj eller på något annat sätt, exempelvis lägervistelse eller kortare kurser.
Korttidstillsyn för skolungdom över 12 år
Barn och ungdomar med funktionsnedsättning kan behöva tillsyn efter skoldagens slut och under lov även efter att de fyllt 12 år och skolans skyldighet att erbjuda fritidshem upphör. Syftet är att ge barnet eller ungdomen en trygg och meningsfull fritidssysselsättning, samt möjlighet för föräldrar att arbeta.
Boende i familjehem eller i bostad med särskild service för barn eller ungdom
Familjehem som erbjuds enligt LSS är en insats som ges till familjer med barn med svåra funktionsnedsättningar som trots stödinsatser inte kan bo kvar i föräldrahemmet.
Insatsen kan inte ges för att skydda barnet eller kompensera för bristande föräldraförmåga.
Bostad med särskild service kan bli aktuell exempelvis när skolan finns på annan ort än familjens bostadsort. En bostad med särskild service ska vara så lik ett hem som möjligt.
Bostad med särskild service för vuxna eller annan särskilt anpassad bostad
Vuxna som behöver stöd i sitt dagliga liv med anledning av funktionsnedsättning kan erbjudas bostad med särskild service eller annan särskilt anpassad bostad. Det finns tre olika former av anpassad bostad; gruppbostad, servicebostad och annan särskilt anpassad bostad.
Daglig verksamhet
Vuxna som inte förvärvsarbetar eller deltar i en utbildning kan erbjudas sysselsättning inom daglig verksamhet som bidrar till stimulans, utveckling, meningsfullhet och gemenskap. Insatsen utformas utifrån individuella förutsättningar och kan innehålla både rehabiliterande och mer produktionsinriktade insatser. Insatsen omfattar endast individer med utvecklingsstörning, autism eller autismliknande tillstånd och individer med förvärvad hjärnskada.
Uppföljning
Den som fattar beslut om insatser enligt LSS ansvarar också för att beslutet verkställs och följs upp. I beslutet ska det framgå när uppföljningen ska göras. Genomförandeplanen ska hållas aktuell och behöver därför revideras i samråd med individen när situationen förändras.
Material
Insatser enligt LSS – från ansökan till uppföljning, Kunskapsguiden
Rätt kompetens hos personal i verksamheter för personer med funktionsnedsättning, Socialstyrelsen