Självskadebeteende (testperiod 20 april - 20 maj)

Kommunikation och delaktighet

Kommunikation och delaktighet vårdnadshavare/närstående (UTKAST)

Märkning

Skapad: 2019-04-10
Uppdaterad: 2019-05-02
Verksamhetskategori: Hälso- och sjukvård, Förskola/skola/elevhälsa, Socialtjänst
Verksamhet: Förskola, Skola, Elevhälsa, Barnavårdscentral, Mödravårdscentral, Primärvård, Psykiatrisk akutsjukvård, Psykiatrisk specialistvård, sluten, Psykiatrisk specialistvård, öppen, Somatisk akutsjukvård, Somatisk specialistvård, sluten, Somatisk specialistvård, öppen, Tandvård, Familjecentral, Beroendevård, Ungdomsmottagning, Boende/stöd i boende, Försörjningsstöd, Hemtjänst, Social barn- och ungdomsvård, Arbete/sysselsättning
Befattning: Arbetsterapeut, Barnmorska, Barnskötare/Dagbarnvårdare, Behandlare (enl. SoL/Lss), Daglig verksamhet/sysselsättning, Dietist, Elevassistent, Fritidspedagog, Fysioterapeut, Kurator, Ledningsarbete, Logoped, Läkare, Lärare, Myndighetsutövare, Personligt ombud, Psykolog, Psykoterapeut, Sjuksköterska, Skötare, Specialpedagog, Stöd i och till arbete/utbildning (soc.), Stöd i och till boende, Tandvårdsprofession, Undersköterska, Vårdbiträde
Samordnad insats: Nej
Fas/stadie: Prodromal, Akut, Kronisk, Remission, fullständig, Remission, partiell, Återfall
Åldersgrupp: Barn, Ungdom, Unga vuxna, Vuxna, Äldre
Svårighetsgrad: Lindrig, Medelsvår, Svår
Funktionsnivå: Lätta problem, Måttliga problem, Stora problem

Kort beskrivning

Vårdnadshavare/närstående till individer med självskadebeteende ska bemötas med medkänsla, respekt och tydlighet.

Syfte

Insatsen syftar att ge ett konstruktivt bemötande av vårdnadshavare/anhöriga/närstående.

Indikation (målgrupp, situation)

Insatsen riktar sig till samtliga individer som är i behov av insatser från hälso- och sjukvård och/eller socialtjänst.

Kunskapsläge

Prioritering saknas. Insatsen behandlas inte i Socialstyrelsens nationella riktlinjer. Det finns ingen forskning om anhörigstöd till individer med endast icke-suicidalt självskadebeteende, men det finns visst stöd för att deltagande i anhörigutbildning för anhöriga till individer med självskadebeteende och emotionell instabilitet kan leda till minskad upplevelse av börda och sorg hos de anhöriga. För ungdomar med både suicidala och icke-suicidala självskadebeteenden gav anhörigutbildning som tillägg en ökad behandlingseffekt avseende minskning av självskadebeteende hos ungdomen.  

Insatsen bedöms vara förenlig med god vård/stöd utifrån en sammanvägning av flera kunskapskällor.

Kompetenskrav

Kompetens enligt arbetsgivarens bedömning. 

Innehåll, kortfattat

Personer som möter vårdnadshavare/anhöriga/närstående till individer med självskadebeteende bör:

  • Vara tydliga och sakliga. Sträva efter att normalisera och beskriva funktionen med självskadebeteende.
  • Visa en vilja att förstå och bemöta den oro, rädsla eller ilska vårdnadshavare/anhöriga/närstående uppvisar.
  • Ha ett förstående och icke-dömande förhållningssätt.
  • Försäkra sig om att vårdnadshavare/anhöriga/närstående är fullt involverade i beslut som rör behandling och omvårdnad.
  • Vara medvetna om stigmatiseringen och diskrimineringen som kan vara förknippad med självskadebeteende, både i samhället, inom sjukvård och stödverksamhet.

Innehåll, fördjupat

Självskadebeteende väcker mycket känslor hos vårdnadshavare/anhöriga/närstående. Då beteendet är svårbegripligt för personer som själv aldrig skadat sig, kan både ilska, rädsla, skuld och sorg vara vanliga reaktioner. Likaså kan vårdnadshavare/anhöriga/närstående ge uttryck för att “det är bara att låta bli”,  då självskadebeteende kan uppfattas som något individen väljer att göra, snarare än något individen har svårt att låta bli att göra.

Elevhälsa, förskola, skola

Det är därför av yttersta vikt att bemöta vårdnadshavare/anhöriga/närstående till individer med självskadebeteende med en icke-dömande, och bekräftande hållning, som tillåter att deras känslor ges uttryck. Målet är att informera och hjälpa vårdnadshavare/anhöriga/närstående att stödja barnet/ungdomen och att lotsa dem vidare till primärvård/psykiatri.

 

Hälso- och sjukvård samt socialtjänst

Det är därför av yttersta vikt att bemöta vårdnadshavare/anhöriga/närstående till individer med självskadebeteende med en icke-dömande, och bekräftande hållning, som tillåter att deras känslor ges uttryck. Det är också av vikt att ge information om självskadebeteendets funktion (se material nedan), och sträva efter att normalisera individens vilja att bli av med känslomässig smärta, utan att tappa fokus på att självskadebeteendet innebär stora risker för individens mående. Målet är att informera och hjälpa vårdnadshavare/anhöriga/närstående att stödja barnet/ungdomen.

Om vårdnadshavare/anhöriga/närstående är för upprörda för att kunna stödja sitt barn/ungdom, bör de även informeras om möjlighet/hjälpas till att få eget stöd, förslagsvis inom primärvård eller psykiatri.

Länkar

Resurser för anhöriga/närstående:

Nationella självskadeprojektets rekommendationer för bemötande (Nationella självskadeprojektet, 2016)

Stöd för närstående (SHEDO, 2018)

Stöd för anhöriga till personer med självskadebeteende (1177, 2017)

Självskadebeteende, barn- och ungdomspsykiatrin (BUP Stockholm, 2018)

 

Stöd för kommunikation och delaktighet:

Delat beslutsfattande (SKL, 2014)

Riskhanteringsplan (Nationella självskadeprojektet, 2016)

 

 

Referenser

Shenk, C. E., & Fruzzetti, A. E. (2011). The Impact of Validating and Invalidating Responses on Emotional Reactivity. Journal of Social and Clinical Psychology, 30(2), 163–183. http://doi.org/10.1521/jscp.2011.30.2.163

Pineda, J., & Dadds, M. R. (2013). Family intervention for adolescents with suicidal behavior: a randomized controlled trial and mediation analysis. Journal of the American Academy of Child and Adolescent Psychiatry, 52(8), 851–862. http://doi.org/10.1016/j.jaac.2013.05.015

Flynn, D., Kells, M., Joyce, M., Corcoran, P., Herley, S., Suarez, C., et al. (2017). Family Connections versus optimised treatment-as-usual for family members of individuals with borderline personality disorder: non-randomised controlled study. Borderline Personality Disorder and Emotion Dysregulation, 4(1), 18. http://doi.org/10.1186/s40479-017-0069-1