Kommunikation och delaktighet i socialtjänsten barn

Gå till huvudsidan: Självskadebeteende

Självskadebeteende

Kommunikation och delaktighet

Kommunikation och delaktighet i socialtjänsten barn

För att öka barnets/ungdomens möjlighet att vara delaktig och stärka dennes autonomi ska all kommunikation ske på ett sådant sätt att barnet/ungdomen kan förstå, och stöd ska ges till barnet/ungdomen för att själv kunna berätta om sin situation.

Målgrupp eller situation

-

Kunskapsläge

Prioritering saknas. Insatsen behandlas inte i Socialstyrelsens nationella riktlinjer.

Socialtjänsten möter individer i behov av socialt/psykosocialt stöd och insatser. Individer anger ofta stigmatisering i anknytning till att behöva söka hjälp inom socialtjänsten (särskilt inom missbruk, försörjningsstöd samt barn och unga). För barn och vårdnadshavare där annan myndighet, privat eller anonym person gjort en orosanmälan på barnet är det vanligt att familjen känner stark stress och oro. Med anledning av detta måste socialtjänsten lägga stor vikt vid att individen och deras vårdnadshavare/anhöriga får tydlig information om socialtjänstens ansvar och uppdrag samt medverka till att individen och vårdnadshavare/anhöriga är delaktiga och samarbetar gemensamt med socialtjänsten i planeringen av stöd och insatser.

Insatsen bedöms vara förenlig med god vård/stöd utifrån en sammanvägning av flera kunskapskällor. 

Kompetenskrav

-

Sammanfattning

  • När det framkommer att ett barn/ungdom skadat sig själv behöver denne bemötas med förståelse och icke-dömande. Ge barnet/ungdomen möjlighet att berätta om sitt mående och sin situation.
  • Barnet/ungdomen, vårdnadshavarna och socialtjänsten träffas gemensamt för att öka kunskapen om barnets/ungdomens behov av stöd eller insats.
  • Vid behov av hälso- och sjukvårdens bedömning av självskadebeteendets omfattning ska barnet/ungdomen och vårdnadshavare lotsas vidare till hälso- och sjukvård.

Genomförande

Om barnet/ungdomen är aktuell inom socialtjänsten och det framkommer att denne begått enstaka självskadande handling utan omfattande vävnadsskada och utan psykiatrisk samsjuklighet erbjuds stöd och förebyggande insatser.

Vid självskada hos ett barn/ungdom är bemötandet av stor vikt. Tag reda på hur barnets/ungdomens mående och situation ser ut hemma, i skolan och på fritiden. Repetera gärna det som berättats och fråga om du förstått barnet/ungdomen rätt. Fråga om vad anledningen till självskadan var och om det hänt förut.

Om kartläggning visar att självskadebeteendet fortsätter trots förebyggande stöd ska barnet/ungdomen lotsas till barn- och ungdomspsykiatriska mottagningen för bedömning och eventuellt vidare behandling. Framkommer självmordsavsikt/tankar ska kontakt tas med akutmottagning inom barn och ungdomspsykiatrin. Vårdnadshavarna ska informeras och samtycka till att andra kontakter tas. Vid behov av akut insats, underrättas vårdnadshavarna så fort som möjligt.

Material

Information, kunskapsstöd, diskussionsmaterial och filmer rörande bemötande och vård av individer med självskadebeteendewww.nationellasjalvskadeprojektet.se

Information, kunskapsstöd självskadebeteende hos unga: 
Råd och fakta kring självskadebeteende (BUP, Stockholm)
Självskadebeteende hos unga (UMO)

Bemötande av individer med självskadebeteende:
Nationella självskadeprojektets rekommendationer för bemötande  (Nationella självskadeprojektet)
Rapport om bemötande vid självskada (SBU)
Patientupplevelser vård vid självskada  (Nationella självskadeprojektet)

Stöd för kommunikation och delaktighet:
Delat beslutsfattande (SKL)
Riskhanteringsplan (Nationella självskadeprojektet)

Märkning

  • Utförare: Individ- och familjeomsorg, Familjecentral, Ungdomsmottagning
  • Yrkesroll: Sjuksköterska, Socialsekreterare | Biståndshandläggare, Stödpedagog | Stödassistent | Boendestödjare, Barnskötare | Elevassistent | Fritidsledare
  • Typ av behandling/stöd: Behandlings- och stödförlopp, Anpassning | Hjälpmedel, Omsorg | Omvårdnad, Psykosociala insatser, Psykologisk behandling, Läkemedelsbehandling, Medicinteknisk behandling, Hälsofrämjande insatser, Stöd för arbete och sysselsättning (inkl. rehabilitering)
  • Åldersgrupp: Barn (0-17 år), Vuxna (18-64 år)
  • Tillståndets svårighetsgrad: Lindrig, Medelsvår, Svår