Självskadebeteende
Kommunikation och delaktighet
Kommunikation och delaktighet i socialtjänsten barn
För att öka barnets/ungdomens möjlighet att vara delaktig och för att stärka individens autonomi ska all kommunikation ske på ett sådant sätt att barnet/ungdomen kan förstå, och stöd ska ges till barnet/ungdomen för att själv kunna berätta om sin situation.
Målgrupp eller situation
-
Kunskapsläge
Prioritering saknas. Insatsen behandlas inte i Socialstyrelsens nationella riktlinjer.
Insatsen bedöms vara förenlig med god vård/stöd utifrån en sammanvägning av flera kunskapskällor.
Kompetenskrav
-
Sammanfattning
Det är vanligt att barn med självskadebeteende undviker att berätta om det, varför det alltid är viktigt att fråga. Det är en myt att sådana frågor orsakar eller förvärrar befintligt självskadebeteende. Barn med självskadebeteende har ofta erfarenhet av att bli bemötta med bristande förståelse från sin omgivning. Det är därför viktigt att giltigförklara individens känslor, reflektera över egna reaktioner samt uppmuntra till alternativa förhållningssätt.
Genomförande
Om barnet/ungdomen får stöd av socialtjänsten och det framkommer att denne begått enstaka självskadande handlingar utan omfattande vävnadsskada och utan psykiatrisk samsjuklighet erbjuds stöd och förebyggande insatser.
Vid självskada hos ett barn/ungdom är bemötandet av stor vikt. Ta reda på hur barnet/ungdomen mår och hur situationen hemma, i skolan och på fritiden ser ut. Repetera gärna det barnet/ungdomen berättar och fråga om du förstått rätt. Fråga om anledningen till självskadan och om det hänt förut.
Om kartläggning visar att självskadebeteendet fortsätter trots förebyggande stöd ska barnet/ungdomen lotsas till barn- och ungdomspsykiatriska mottagningen för bedömning och eventuellt vidare behandling. Framkommer självmordsavsikt/tankar ska kontakt tas med akutmottagning inom barn och ungdomspsykiatrin. Vårdnadshavarna ska informeras och samtycka till att andra kontakter tas. Vid behov av akut insats, underrättas vårdnadshavarna så fort som möjligt.
Viktigt i socialtjänstens arbete vid självskadebeteende
- När det framkommer att ett barn/ungdom skadat sig själv behöver denne bemötas icke-dömande och med förståelse. Ge barnet/ungdomen möjlighet att berätta om sitt mående och sin situation.
- Barnet/ungdomen, vårdnadshavarna och socialtjänsten träffas gemensamt för att öka kunskapen om barnets/ungdomens behov av stöd eller insats.
- Vid behov av hälso- och sjukvårdens bedömning av självskadebeteendets omfattning ska barnet/ungdomen och vårdnadshavare lotsas vidare till hälso- och sjukvård.
Strategier för kommunikation
Strategier för samtal om självskada bör baseras på följande:
Acceptera den andres reaktioner: Giltigförklara
Syfte: Att få individen att känna sig sedd och förstådd samt minska det känslomässiga påslaget.
- Bekräfta det lidande du uppfattar hos individen som skadat sig själv och visa att du är intresserad av intressera dig för hur det är att vara i individens situation just nu. Beskriv exempelvis att "jag anar att du måste vara mycket pressad/ha det mycket svårt, om det är så att du inte vet hur du ska hantera dig själv annat än genom att göra dig själv illa". Visa att du vill förstå hur individen upplever sin situation just nu/hamnade i detta just nu.
- Fokusera på att försöka förstå individens perspektiv, och bekräfta det du kan förstå. Be individen förklara det du inte förstår, t ex; "jag förstår inte riktigt hur du gjorde den kopplingen, men jag vill gärna förstå. Vill du försöka förklara?"
Acceptera egna reaktioner: Reflektera
Syfte: Att öka individens benägenhet att känna tillit genom att den som bemöter är vara genuin i kontakten samt förmedlar tydlighet och öppenhet
- Ta din egen upplevelse av situationen i beaktande. Beskriv exempelvis att du blir orolig eller rädd för att något allvarligt ska hända. Spegla vad du uppfattar/känner.
- Var tydlig och uppriktig utan att beskylla individen med självskadebeteende för dina känslomässiga reaktioner. Utgå från att individen vill ha hjälp samt och gör så gott den kan.
Förändra: Uppmuntra nya/alternativa förhållningssätt och beteenden
Syfte: Visa tilltro till individens egna förmågor att bryta negativa beteendemönster och minska hopplöshetskänslor.
- Rikta fokus och erbjud konkreta förslag om så behövs, mot andra och mer långsiktigt fungerande sätt att hantera känslor/relationer. Ge konkreta förslag konkreta förslag om så behövs. Ställ rimliga krav som du kan stödja individen och familjen i att klara. Inge hopp – det går att ha ett intensivt lidande och hantera det på andra sätt än att skada sig själv.
- Stärk individens egen motivation av upphöra med självskadebeteendet.
Material
Information, kunskapsstöd, diskussionsmaterial och filmer rörande bemötande och vård av individer med självskadebeteende:
www.nationellasjalvskadeprojektet.se
Information, kunskapsstöd självskadebeteende hos unga:
Råd och fakta kring självskadebeteende, BUP, Stockholm
Självskadebeteende hos unga, UMO
Bemötande av individer med självskadebeteende:
Nationella självskadeprojektets rekommendationer för bemötande, Nationella självskadeprojektet
Rapport om bemötande vid självskada, SBU (pdf, ny flik)
Patientupplevelser vård vid självskada, Nationella självskadeprojektet (pdf, ny flik)
Stöd för kommunikation och delaktighet:
Riskhanteringsplan, Nationella självskadeprojektet