Schizofreni och liknande tillstånd
Kartläggning och utredning
Utredning och bedömning av funktion i vardag och arbetsliv
Individer har olika förutsättningar att klara vardag och arbetsliv. Utredning kan bedöma individens förmåga att utföra aktiviteter.
Målgrupp eller situation
Individer där det finns behov av en utökad funktionsutredning.
Kunskapsläge
Insatsen bedöms vara förenlig med god vård/stöd utifrån en sammanvägning av flera kunskapskällor.
Kompetenskrav
Legitimerad arbetsterapeut. Vid användning av vissa bedömningsinstrument kan krav på certifiering och/eller utbildning förekomma.
Sammanfattning
Genom intervjuer, skattningar, observationer och/eller test kartlägga individens funktion och aktivitetsförmåga avseende:
- Att sköta sitt hushåll och sin personliga hygien
- Social förmåga
- Kognitiv förmåga
- Aktivitetsförmåga
Utifrån resultat tar man ställning till vilka insatser individen behöver för att nå en så hög grad av självständighet och delaktighet som möjligt i sin vardag. Utredningen kan också användas som underlag för ansökan om insatser från kommunen eller vara en del i utredning och diagnostik.
Genomförande
Utredningen och bedömningens innehåll anpassas efter individens förutsättningar och behov.
Så görs en utredning
Utredningen av individens funktion och förmåga till aktivitet görs genom intervjuer, skattningar, observationer och tester. Innehållet i utredningen anpassas både efter individens förutsättningar och behov och efter omgivningens krav. Det kan till exempel handla om personlig vård, boende, fritid, arbete, utbildning och sysselsättning.
Vid behov kan man göra en del av utredningen och bedömningen i individens hemmiljö eller annan relevant miljö, som till exempel skola eller arbetsplats. Det ger ofta värdefull och kompletterande information.
Informera om hur utredningen går till
Innan utredningen görs ska individen informeras om:
- vad arbetsterapi är och vilken roll arbetsterapeuten har
- vad syftet med utredningen är och vad resultatet av utredningen kan leda till
- vilka delar som ingår i utredningen
- när utredningen planeras att starta och när den förväntas vara klar.
Observera att man alltid ska fråga efter samtycke till en utredning.
Exempel på bedömningsinstrument som kan användas
- ADL-taxonomin: instrument som beskriver personens aktivitetsförmåga inom till exempel områdena personlig vård, boende och kommunikation.
- Assessment of Motor and Process Skills (AMPS): instrument för att bedöma och mäta patientens motoriska färdigheter och processfärdigheter
- ATMS-S: Standardiserat självskattningsinstrument som identifierar individens egna upplevelser av sina problem med att hantera tid och organisera aktiviteter.
- AWC, AWP: instrument för bedömning av arbetsförmåga. Instrumenten är tänkt att kombineras med varandra och visar på såväl individens prestation som de krav arbetet ställer.
- Canadian Occupational Performance Measure (COPM): individualiserad bedömning individens egen uppfattning av problem som denne stöter på vid utförandet av en aktivitet
- DOA: för dialog om arbetsförmåga
- PRPP: instrument som inriktar sig på patientaktivitet. Ett alternativ till traditionell bedömning av perception, minne, rörelseplanering och problemlösning. Instrumentet ger en förståelse för sambandet mellan kognitiv informationsbearbetning och utförandet av vardagsaktiviteter.
- Min Mening: för bedömning av kompetens och värderingar genom självskattning (OSA-S)
- OCAIRS: för bedömning av delaktighet i aktivitet
- The Assessment of Communication and Interaction Skills (ACIS) - för bedömning av socialförmåga.
- Delar av metoden ESL - ett självständigt liv
- WRI, WEISS - instrument för för bedömning av arbetsförmåga. Instrumenten visar på hinder och motivation för att utföra arbete.
- WCPA-SE - aktivitetsbaserat test av exekutiva funktioner.
Återgivning av utredningsresultat
Resultatet av utredningen återges till individen, eventuellt närstående, utredningsteamet samt andra berörda parter i individens omgivning. Säkerställ att informationen är begriplig och uppfattats rätt. Erbjud skriftlig information om det behövs.
Utifrån utredningsresultat och individens prioriterade aktivitetsområden kan man ge förslag och rekommendationer om vidare interventioner, till exempel kognitivt stöd i olika former. Målet är att individen ska bli mer självständig och mer delaktig i olika livsområden.
Uppföljning
Via dokumentation i individens journal.
Material
Kliniska riktlinjer vid schizofreni, Svenska psykiatriska föreningen (pdf, ny flik)
Schizofreni och schizofreniliknande tillstånd, Kunskapsstöd för vårdgivare