Schizofreni och liknande tillstånd
Kartläggning och utredning
Utreda och bedöma behov av insatser för vuxna enligt socialtjänstlagen
Vid inkommen ansökan utreder och bedömer socialtjänstens funktionsstödsenhet individens behov av stöd, vård inför biståndsbeslut.
Målgrupp eller situation
Individer med svårigheter att klara aktiviteter på viktiga livsområden och är i behov av stöd och insatser för att få en fungerande vardag med exempelvis boende, sysselsättning, arbete, försörjning och ett självständigt vuxen- och familjeliv.
En förutsättning för att socialtjänsten ska inleda en utredning är att individen ansöker om bistånd. Undantaget är om individen befinner sig i en situation som kan föranleda åtgärder enligt lagen om vård av missbrukare i vissa fall (LVM) eller, för den som fyllt 18 men inte 20 år, lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU).
Kunskapsläge
Socialtjänstens utredningsarbete regleras i socialtjänstlagen (11 kap. SoL) samt i Socialstyrelsens allmänna råd och föreskrifter.
Kompetenskrav
För utförande av uppgifter inom socialtjänsten ska det finnas personal med lämplig utbildning och erfarenhet.
Socialnämnden ska använda handläggare som har avlagt svensk socionomexamen eller annan relevant examen på minst grundnivå i högskolan för utförande av sådana uppgifter inom socialtjänsten rörande barn och unga som innefattar
- bedömning av om utredning ska inledas,
- utredning och bedömning av behovet av insatser eller andra åtgärder, eller
- uppföljning av beslutade insatser.
Socialnämnden ansvarar för att den handläggare som självständigt utför arbetsuppgifter som avses i punkterna ovan har tillräcklig erfarenhet för uppgiften.
Sammanfattning
Socialtjänsten ska inleda utredning efter att en individ själv ansökt om stöd, vård eller behandling. Syftet med utredningen är att kartlägga individens resurser och svårigheter och ligger till grund för beslut om individens behov av insatser.
Om en anmälan kommit in från annan än individen själv görs först en förhandsbedömning.
Genomförande
Utredningen ska innehålla information om boendesituation, nätverk, sysselsättning, ekonomi, fritidsintressen, arbete, hälsa och barnperspektivet. Konsekvenserna i vardagen av psykisk och fysisk funktionsnedsättning ska beskrivas liksom individens beskrivning av mål och stödbehov.
Socialtjänstens insatser ska utformas och genomföras i dialog med individen (3 kap. 5 § SoL). Individen ska alltid informeras om varför utredning görs och ska få ta del av utredningsmaterialet och kunna lämna förslag på justeringar samt godkänna utredningen. Informationen kan behöva anpassas efter individens kognitiva förmåga och upprepas vid flera kontakttillfällen.
Om individen bedöms ha behov av insatser både från socialtjänsten och från hälso- och sjukvården ska en samordnad individuell plan (SIP) erbjudas. Planen ska upprättas tillsammans individen och närstående ska ges möjlighet att delta i arbetet med planen, den enskilde samtycker till det.
Om information/anmälan inkommit från annan än individen eller inkommit på annat sätt görs först en s.k. förhandsbedömning. En förhandsbedömning är inte en mindre utredning utan en bedömning av om socialtjänsten ska inleda en utredning eller inte utifrån exempelvis inkomna uppgifter i anmälan, tidigare kännedom eller genom kontakt med individen.
Utredningen
Att utreda enligt socialtjänstlagen (SoL) innebär att samla in den information som behövs för att få fram ett beslutsunderlag för att kunna bevilja eller avslå en ansökan alternativt besluta om andra åtgärder. I beslutet ska det bland annat framgå:
- vad individen ansökt om
- vilket beslut som har tagits
- vilken tid beslutet gäller
- information om rätten att överklaga.
Utredning enligt IBIC-modellen (Individens behov i centrum) omfattar individens hela livssituation i form av livsområden (vilka individen behöver stöd i) och relaterade faktor (bakgrund, konsekvenser i vardagen av funktionsnedsättningen och diagnos). Det utgår från en generisk skala där individen och handläggaren skattar grad av begränsning inom livsområden, målsättning samt bedömning och beslut.
Delaktighet i utredningen
Under utredningen ska individen vara delaktig och kontinuerligt få information som bidrar till att utredningsprocessen blir tydlig och förutsägbar. Socialtjänsten ska också se till att individen ges förutsättningar att framföra sina åsikter och önskemål. För individer med svårigheter att styra och reglera uppmärksamhet, aktivitetsnivå och impulser är det särskilt viktigt att anpassa bemötande, samtal och mötesformer på ett sådant sätt att individen förstår information och frågor.
Man bör tänka på att
- använda ett enkelt och begripligt språk
- ha korta möten där man tar hänsyn till individens ofta begränsade uthållighet
- ge kortfattad och entydig information, gärna även skriftlig
- ställa en fråga i taget
- ge bekräftelse på det individen berättar
När utredning inte är frivilligt
Utredning och beviljade insatser är frivilliga förutom om det finns skäl att bereda någon tvångsvård enligt lagen om vård av missbrukare i vissa fall (LVM) eller, för den som fyllt 18 men inte 20 år, lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU). Utredning ska även inledas om det föregåtts av en begäran om yttrande, exempelvis från en annan myndighet.
Uppföljning
Beslut om insatser ska följas upp regelbundet, för att veta hur väl insatsen fungerar, om några ändringar behöver göras samt för att veta om insatsen skall förlängas eller avslutas vid beslutsperiodens slut. Uppföljningen görs i dialog med individen och utförare av insatsen.
Kunskap om individers upplevelser, insatser och resultat kan användas för uppföljning av verksamhetens kvalitet och bör användas i det systematiska kvalitetsarbetet.
Den kontinuerliga uppföljningen kan göras enligt genomförandeplan, vårdplan eller motsvarande. Om individen har behov av samordning av insatser ska uppföljningen göras via en samordnad individuell plan, SIP.
Material
Handläggning och dokumentation - handbok för socialtjänsten, Socialstyrelsen