Fysisk hälsokontroll

Schizofreni och liknande tillstånd

Kartläggning och utredning

Fysisk hälsokontroll

Regelbunden kontroll av den fysiska hälsan görs för att upptäcka riskfaktorer och redan utvecklad ohälsa.

Målgrupp eller situation

Individer med schizofreni eller liknande tillstånd.

Kunskapsläge

Socialstyrelsens nationella riktlinjer (NR) anger att hälso- och sjukvården bör erbjuda regelbundna kontroller av metabola riskfaktorer med blodprov och fysisk undersökning till individer med schizofreni och liknande tillstånd (prioritet 1).

Kompetenskrav

Läkare är ansvarig för kontrollen och vidare handläggning. Andra professioner i teamet kan göra delar som t.ex. sjuksköterska, skötare, case manager eller vård- och stödsamordnare.

Sammanfattning

En kontroll av fysisk hälsa innefattar:

  • hälsosamtal
  • somatisk undersökning och provtagning
  • screening för att identifiera fysisk ohälsa och sjukdom. 

Kontrollen görs vid utredning och uppföljning av läkemedelsbehandling. Fysisk hälsokontroll ska göras  årligen men mer frekvent om det finns kända riskfaktorer som till exempel viktuppgång, ärftlighet för hjärt-kärlsjukdom eller diabetes. Resultatet av hälsokontrollen ligger till grund för beslut om insatser.

Genomförande

Kontroll av den fysisk hälsan bör göras eftersom individer med schizofreni och liknande tillstånd drabbas av fysisk ohälsa i högre utsträckning än andra. Riskfaktorer för sjukdomar som diabetes, hjärt- och kärlproblem och cancer, och redan utvecklad fysisk ohälsa upptäcks mer sällan och senare.

Ett första steg mot att stödja individen till hälsosamma levnadsvanor är att kartlägga situationen. Ofta har verksamheten egna hälsoformulär som används för att kartlägga levnadsvanor med fasta svarsalternativ. 

Följande frågor bör ingå i att kartlägga individens levnadsvanor (Socialstyrelsens indikatorfrågor). Du hittar de kompletta indikatorfrågorna i GULDKORN i arbetet med levnadsvanor och psykisk ohälsa.

Fysisk aktivitet
  • Hur mycket tid ägnar du en vanlig vecka åt fysisk träning som får dig att bli andfådd, till exempel löpning, motionsgymnastik eller bollsport? 
  • Hur mycket tid ägnar du en vanlig vecka åt vardagsmotion, till exempel promenader cykling eller trädgårdsarbete?
  • Vistas du utomhus dagligen?
  • Ligger du och vilar dagtid? Omfattning?
  • Typ av aktivitet?
Kost
  • Frågor om hur ofta du äter (enligt kostindex med poäng)
    • grönsaker & rotfrukter
    • frukt & bär
    • fisk & skaldjur
    • kakor, choklad, godis 
  • När på dagen äter du första målet och vad?
  • Om du har morgonmedicin, vilken tid tar du den?  
  • Äter du på natten? Hur ofta och vad?
Tobak

Förslag för frågor om rökning men kan anpassas för allt tobaksbruk (tex snus)

  • Aldrig varit rökare
  • Slutat röka för mer än 6 månader sedan. När? 
  • Slutat röka för mindre än 6 månader sedan. När? 
  • Röker, men inte dagligen. Hur ofta?
  • Röker dagligen. Hur mycket (1–9 cigaretter, 10–19 cigaretter, 20 eller fler cigaretter)
  • Om individen röker; fråga sedan hur länge?
  • Förekommer rökning nattetid?
Alkohol
  • Hur många standardglas (12 gram alkohol) dricker du en vanlig vecka?
  • Hur ofta dricker du som är kvinna mer än 4 standardglas och du som är man mer än 5 standardglas eller mer vid ett och samma tillfälle?                         

(självskattning för alkoholbruk, AUDIT, görs vid årsuppföljning)

Sömn och vila
  • Hur många timmars sömn uppskattar du att du får per natt?
  • Hur många gånger vaknar du upp under natten?
  • När lägger du dig resp. går upp?    
  • Använder du något slags sömnmedel?      
  • Sover du något under dagtid? Omfattning?
Munhälsa och tandstatus
  • Bra
  • Dåligt
  • Daglig tandborstning
  • muntorrhet/dålig salivation
  • Regelbundna tandläkarbesök/hygienist
  • Sista tandläkarbesöket

En somatisk undersökning innefattar somatiskt status och provtagning.

Somatiskt status 
  • Allmäntillstånd
  • Längd
  • Vikt
  • BMI
  • Munhåla och svalg
  • Tandstatus
  • Lungor 
  • Pulsfrekvens
  • Blodtryck 
  • Hjärta 
  • Buk
  • Midjemått
  • Neurologiskt status
  • Lokalstatus (fotstatus)
  • EKG i initialskedet samt på årskontroller och vid klinisk indikation
Provtagning
  • Sköldkörtelprov: TSH, och eventuell fritt T4.
  • Elektrolytstatus: Na, K, S-Ca.
  • Blodstatus
  • Blodfetter: triglycerider kolesterol.
  • Fasteblodsocker: fP-glukos (Hba1c vid behov).
  • Lever och njurfunktionsprover: ALAT/ASAT, PEth/CDT, kreatinin eller cystatin C.
  • D-vitamin, B12 och folat (särskilt vid selektivt ätande eller vegankost).
  • Urinscreening för droger

Konsultera somatisk specialistvård vid behov.

Diabetes

Upplever du emellanåt att:

  • Du blir trött och kraftlös?
  • Du blir mer törstig?
  • Du kissar oftare och större mängder? 
  • Du får försämrad syn och ser dimmigt?
  • Du kan få ​klåda i underlivet​?
Hjärt-/kärlsjukdom

Upplever du emellanåt (​kärlkramp​):

  • Ett tryck mitt över bröstet, ofta vid ansträngning?
  • Andfåddhet som kommer i samband med ansträngning?
  • En känsla av att det är trångt i bröstet?
  • Smärta i bröstet som ibland strålar ut i en arm, mot halsen, ryggen eller underkäken?
  • Kan en sådan känsla komma när du anstränger dig fysiskt eller vid starka känsloyttringar eller upprördhet?
  • Har du vaknat nattetid av ovanstående känslor?
  • Har du upplevt sådana känslor i kall väderlek, blåst och/eller stress?

Upplever du emellanåt (​förmaksflimmer​):

  • Oregelbunden och snabb puls emellanåt?
  • Känner du igen ett eller flera av dessa symtom: Försämrad fysisk ork, yrsel, svårt att andas, trötthet och svaghet, ont i bröstet, svimning?

Upplever du emellanåt (hjärtsvikt):

  • Trötthet och mindre ork?
  • Lätt blir andfådd?
  • Har svullna anklar och ben?
  • Har ont i magen och kanske svårt att äta?
  • Har hjärtklappning?
  • Har svårt att sova plant?
  • Ofta behöver gå upp och kissa på natten?
Luftvägssjukdom

Upplever du emellanåt att (​KOL​): 

  • Du blir andfådd när du anstränger dig? 
  • Känner du dig hindrad i rörelser i vardagen (t ex bära kassar/gå upp för backar)
  • Du känner dig trött och orkar mindre?
  • Du behöver allt oftare hosta upp slem? 
  • Du har väsande, rosslande eller pipande andning, särskilt vid ansträngning?
  • Du får ofta infektioner i luftvägarna?
  • Du går ner i vikt och får svullna fötter?

​Upplever du emellanåt att du (​Astma​):

  • Får attacker av andnöd, det vill säga att det är tungt att andas? ​
  • Andas med ett pipande och väsande ljud? ​
  • Blir andfådd vid förkylning eller vid kallt väderomslag eller vid pollensäsong?
  • Har långvarig hosta, ofta på natten, som du inte kan hitta någon förklaring till? ​
  • Får andnöd och hostar när du anstränger dig fysiskt, till exempel när du motionerar?

Frågor ställs för att fånga upp riskfaktorer för cancer

  • Gör det ont eller känns konstigt/går trögt när du äter?
  • Har du blivit hes/fått hosta?
  • Har du återkommande kräkningar?
  • Har du gått ner i vikt?
  • Har du känt någon knöl någonstans på kroppen?
  • Har du någon hudförändring med avvikande utseende eller sår som inte läker?
  • Har du känt dig onormalt trött senaste tiden?
  • Har du ont någonstans där du inte har haft ont förut?
  • Har du svårt att kissa eller gör det ont när du kissar
  • Har du haft någon avvikande färg på avföring eller urin?

Till kvinnor

  • Har du känt någon knöl/förhårdnad i brösten?
  • Har du varit på mammografi?
  • Har du varit och tagit gynekologiskt cellprov?

Till män som fyllt 65

●  Har du varit på ultraljudssscreening av aorta?

Bedömning och handläggning

Gör en sammanvägd klinisk värdering av fynd i hälsokontrollen. Om man misstänker eller konstaterar fysisk sjukdom görs en bedömning om individen ska följas upp i primärvård eller annan specialiserad vård. Hänvisa till tandvården om individen inte har någon aktuell kontakt där. Överväg intyg för F-tandvård och/eller N-tandvård om kommunens hälso-och sjukvård och/eller socialtjänst inte är inkopplad.

Erbjud stöd i vårdkontakter för fysisk ohälsa.

Uppföljning

Resultatet av hälsokontrollen och beslutade insatser följs upp enligt överenskommelse och i samverkan med individ, närstående och andra verksamheter såsom primärvård, somatisk specialistvård och socialtjänst.

  • Tätare provtagning faste-P-glukos + vikt och midjemått 1g/mån + blodfetter 1g/3 mån.
  • Intensifiera råd om och stöd till hälsosamma levnadsvanor och viktreduktion (kost, fysisk aktivitet, rökning).
  • Överväg byte av antipsykotiskt läkemedel.
  • Överväg i samråd med primärvårdsläkare, internmedicinare eller barnläkare insättning av läkemedel mot viktuppgång eller försämrade blodfetter och remittering.
Försämrade blodsockervärden

Om faste P-glukos 6,1–6,9 mmol/L, icke faste P-glukos 7,8–11:

  • Upprepa provtagningen, om fortsatt gränsvärde genomför OGTT (per oral glukosbelastning).
  • Samråd med primärvårdsläkare, internmedicinare eller barnläkare.
  • Etablera kontakt med diabetessköterska.
  • Intensifiera råd om och stöd till hälsosamma levnadsvanor och viktreduktion (kost, fysisk aktivitet, rökning).
  • Överväg byte av antipsykotisk medicinering.
Diabetes

Material

Guldkorn i arbetet med levnadsvanor och psykisk ohälsa, indikatorfrågor, Svenska Läkaresällskapet (pdf, ny flik)

Riktlinjer om metabol risk, Svenska psykiatri (pdf, ny flik)

Årligt hälsosamtal och somatisk kontroll av patienter med långvarig psykisk ohälsa, regional medicinsk riktlinje, Västra Götalandsregionen (pdf, ny flik)

Metabol screening och uppföljning, Kunskapsstöd för vårdgivare

VISS, vårdprogram för primärvården, Region Stockholm:

Märkning

  • Utförare: Mödra- och barnhälsovård, Primärvård | Första linje, Psykiatrisk öppenvård, Psykiatrisk heldygnsvård, Psykiatrisk akutvård, Somatisk öppenvård, Somatisk heldygnsvård, Somatisk akutvård, Tandvård, Kommunal hälso- och sjukvård, Individ- och familjeomsorg, Funktionshinderomsorg | Socialpsykiatri, Äldreomsorg
  • Tillstånd: Schizofreni och liknande tillstånd