Adhd Depression och ångestsyndrom Missbruk och beroende Schizofreni och liknande tillstånd Självskadebeteende

Stöd till god munhälsa

Gå till huvudsidan: Schizofreni och liknande tillstånd

Märkning

Uppdaterad: 2024-01-31
Utförare: Psykiatrisk heldygnsvård, Psykiatrisk öppenvård, Primärvård | Första linje, Somatisk heldygnsvård, Somatisk öppenvård, Tandvård, Funktionshinderomsorg | Socialpsykiatri, Kommunal hälso- och sjukvård, Individ- och familjeomsorg, Äldreomsorg, Psykiatrisk akutvård, Somatisk akutvård, Ungdomsmottagning, Mariamottagning
Yrkesroll: Läkare, Psykolog, Sjuksköterska, Undersköterska | Behandlingsassistent | Skötare, Vårdbiträde, Logoped, Dietist, Fysioterapeut, Arbetsterapeut, Kurator, Psykoterapeut, Socialsekreterare | Biståndshandläggare, Stödpedagog | Stödassistent | Boendestödjare, Tandvårdsyrke, Ledning | Administration
Typ av behandling/stöd: Behandlings- och stödförlopp, Planering | Handläggning (inkl. myndighetsutövning) | Samordning, Anpassning | Hjälpmedel, Omsorg | Omvårdnad, Psykosociala insatser, Psykologisk behandling, Läkemedelsbehandling, Medicinteknisk behandling, Hälsofrämjande insatser
Åldersgrupp: Vuxna (18-64 år), Äldre (65- år)
Tillståndets svårighetsgrad: Lindrig, Medelsvår, Svår

Målgrupp eller situation

Individer som på grund av funktionsnedsättning eller medicinering med muntorrhet som biverkan har en ökad risk för dålig munhälsa.

Kunskapsläge

Kompetenskrav

Kompetens enligt arbetsgivarens beslut.

Sammanfattning

Försämrad munhälsa medför ofta att personer har svårare att äta och utan ordentlig mat kan mediciner ge andra effekter än de avsedda.

Ta upp vikten av god munhälsa för aptit och hälsa
Informera om att vissa läkemedel kan påverka munhälsan negativt
Ge allmän information om hur man kan främja en god munhälsa
Informera om vikten av regelbunden kontakt med tandvården (tandläkare och tandhygienist)
Remittera gärna till tandvården för stödbehandling om läkemedlen påverkar munhälsan för att förebygga bestående tandskador.
Undersök behovet och möjligheten för individen att få munhälsobedömning och tandvårdsbidrag från Försäkringskassan

Genomförande

Psykisk ohälsa kan medföra svårigheter att på egen hand sköta sin munhygien och upprätthålla kontakt med tandvården. Det finns även en ökad risk för oregelbunden kost och småätande med snabba kolhydratet och sötade drycker. Dålig tandhälsa kan påverka förmågan att tugga, svälja, tala, le, det kan också ge dålig andedräkt och skapa smärta och obehag. Dålig munhälsa påverkar också det sociala livet och individens välbefinnande. Muntorrhet vilket är en vanlig läkemedelsbiverkan, innebär stor risk för karies. Stödet till god munhälsa utformas tillsammans med individen, som själv får berätta om sina resurser och svagheter och komma med idéer och förslag på lösningar. Förslag på frågor att ställa:

Har du träffat någon tandläkare de senaste två åren?
Har du besvär från munnen till exempel värk, svullnad, trasiga tänder eller fyllningar, lösa tänder, illasittande proteser, muntorrhet, sår eller blåsor?
Är det något du undviker att äta på grund av till exempel muntorrhet, smärta, svårigheter att tugga?
Har du gått ned eller upp i vikt sista året? (förändringar i vikt kan indikera sämre kost)

Ge information och vid behov praktiskt stöd.

Informera om

Att vissa läkemedel kan påverka munhälsan negativt.
Att man hos tandvården kan be om recept på fluorskölj eller högfluortandkräm, något som ingår i högkostnadsskyddet och som är enkelt att använda.
Vikten av regelbunden kontakt med tandvården (tandläkare och tandhygienist).
Att det är bra för munhälsan att inte dricka sötade drycker.
Att det är bra att använda sockerfritt tuggummi eller speciella tuggtabletter då det ökar mängden saliv i munnen.

Praktiskt stöd

Ge individen anpassat stöd i att ha en regelbunden kontakt med tandvården. Det kan innebära hjälp med bokning av tid, påminnelser och eller stöd att genomföra besök.
Ge information om och, vid behov, stöd till inköp och användning av extra fluortillskott.
Erbjud stöd för den dagliga munvården och för att hitta rutiner som passar den enskilda individen. Det kan vara att påminna men ibland även att erbjuda praktisk hjälp med tandborstning med fluortandkräm. Se även insatsen Stöd att skapa struktur i vardagen och insatsen boendestöd
Ge personen information och hjälp till att ansöka/få de tandvårdsstöd och bidrag man kan ha rätt till från regionen och Försäkringskassan.

Tandvårdsstöd och bidrag

Den som har en sjukdom eller funktionsnedsättning som medför risk för att tandhälsan försämras kan få särskilt tandvårdsbidrag från Försäkringskassan. Särskild tandvårdsstöd har tre delar:

N-tandvård: nödvändig tandvård och munhälsobedömning.
F-tandvård: fås vid vissa långvariga sjukdomar eller funktionsnedsättning.
S-tandvård: fås som led i sjukdomsbehandling under begränsad tid.

Patienter med något av intygen ovan betalar för tandvården enligt samma avgiftsregler som vid öppen hälso- och sjukvård och reglerna för frikort är de samma. Vilken tandvård som ingår skiljer sig något åt mellan intygen.

Personer med stort och omfattande behov av personlig omvårdnad har rätt till intyg om N-tandvård. Det innebär att de erbjuds en munhälsobedömning i bostaden utan kostnad. Individen får då personligt anpassade råd om mun tänder samt vid behov rekommendationer att söka tandvård. En munhälsobedömning ersätter inte den vanliga undersökningen hos tandvården men kan motivera och underlätta den.

Oftast är det särskilt utsedda personer, biståndshandläggare, sjuksköterskor eller kuratorer, i kommunerna och inom psykiatrin som har uppdraget att identifiera dem som kan få tandvårdsstöd vilket sedan administreras av regionen. Anhöriga har också möjlighet att ansöka om intyg direkt till regionen. Omvårdnadsbehovet måste styrkas av läkare eller distriktssköterska med kännedom om patienten. Mer information om vad som gäller i den region som individen tillhör återfinns på respektive regions hemsida.

Regionerna erbjuder utbildning i munvård riktad till omsorgspersonal. Beställning av sådan utbildning ska initieras av kommunerna.