Schizofreni och liknande tillstånd
Behandling och stöd
Stöd i vårdkontakter vid fysisk ohälsa
Psykiatrin och socialtjänsten ger stöd åt individen i vårdkontakter för att säkerställa att individen får adekvat vård för fysisk ohälsa.
Målgrupp eller situation
Individer med misstänkt eller känd fysisk ohälsa som är i behov av stöd i kontakten och stöd för att upprätthålla kontakten med hälso- och sjukvården.
Kunskapsläge
Enligt socialstyrelsens nationella riktlinjer (NR) bör hälso- och sjukvården och socialtjänsten erbjuda stöd i vårdkontakter till individer med schizofreni och liknande tillstånd som behöver somatisk vård (prioritet 2). Enligt beprövad erfarenhet leder stöd i kontakter med somatisk vård till att fler söker vård och får vård efter behov.
Kompetenskrav
Kompetens enligt arbetsgivarens beslut.
Sammanfattning
Stöd i vårdkontakter innebär att individen får hjälp att formulera och beskriva sina fysiska besvär, förbereda sig inför besök i vården, minnas vad som sägs vid besöket och återföra information till de som är berörda. Det kan även handla om att ta och upprätthålla kontakt med sjukvården samt att följa med till inbokade besök. Besöken kan handla om fysisk sjukdom, problem med tänder/munhälsa och/eller hälsokontroller och screeningar. Stödet bör sättas in när behov av vård och/eller risk för fysiska sjukdomar uppmärksammas. Att ge stödet ingår i uppdrag för Case Management/vård- och stödsamordning (samt fast vårdkontakt).
Genomförande
Många med schizofreni och liknande tillstånd dör i förtid till följd av behandlingsbara, fysiska sjukdomar. Det är därför mycket angeläget att stödja de med att uppmärksamma fysisk ohälsa och få behandling. Stöd i kontakter med vården har visat att fler söker vård och får vård efter behov och att det främjar medbestämmande. Detta är en viktig del i vård- och stödsamordning.
Identifiera behov av stöd
Hjälp individen att formulera sina besvär med egna ord. Ställ öppna frågor. Lyssna och försök förstå. Sammanfatta och fråga om du har förstått rätt. Identifiera de situationer där individen är i behov av stöd, till exempel:
- ta kontakt med vården för att boka besök
- besök i vården, till exempel tandundersökning, fysisk undersökning, bedömning av fysiska symptom och biverkningar, mätning av metabol status (BMI, blodtryck, puls, midjemått, blodprover)
- läkemedelsgenomgång.
Ta hänsyn till individens kognitiva funktion (till exempel minne, koncentrationsförmåga, exekutiv förmåga).
Varför man inte söker eller håller kontakt med vården
Svårigheter att tolka kroppens signaler, att ta initiativ, förklara och formulera sina behov och upplevelser kan resultera i att individer med schizofreni och liknande tillstånd inte söker vård och/eller inte upprätthåller viktiga kontakter med vården. Det kan också finnas en misstänksamhet eller misstro hos individen till primärvården på grund av tidigare negativa erfarenheter.
Inför besök i vården
Gå igenom vilka frågor individen har inför besök i vården och skriv ner de tillsammans. Om individen önskar att personal från socialtjänst eller psykiatri följer med vid besöket är det bra att göra en plan för hur personalen ska ge stöd under själva besöket.
En individ som har svårt att minnas besökstider kan initialt behöva påminnelser i form av telefonsamtal eller sms. På lång sikt kan det också hjälpa till att skapa en struktur kring besök i vården, till exempel med inlagda påminnelser i mobilen eller datorn. Välj påminnelser som individen själv tycker fungerar.
Följa med på inplanerade besök i vården
Att följa med på inbokade besök på till exempel vårdcentralen eller en specialiserad mottagning kan vara hjälpsamt för individer som har dåliga erfarenheter av vården, har svårt för nya kontakter eller behöver stöd att formulera sina besvär. Att ha någon med sig på besöken i vården kan skapa en trygghet som gör att man kan fasa ut stödet successivt. Målet är alltid att individen ska kunna hantera situationen på egen hand i framtiden.
Uppföljning
Det är viktigt att följa upp kontakter.
Efter ett vårdbesök
Efter kontakt med vården kan individen behöva hjälp med till exempel att
- komma ihåg vad som sas vid vårdbesöket
- förstå information och vad en behandling innebär
- återföra information till andra som är berörda
- göra en plan för vad som kom fram under vårdbesöket, till exempel sköta sina tänder eller förändra levnadsvanor.
Återföra information
Kom överens med individen om vilka personer som behöver få vilken information som kommit fram under vårdbesöket. Det kan handla om närstående, behandlande läkare, sjuksköterska, boendestödjare eller annan personal involverade i individens vård och stöd. Säkerställ att de får nödvändig information.
Göra en plan för insatser
Använd resultatet från vårdbesöket för att tillsammans med individen ta reda på vilket stöd som behövs för det som ska göras. Gör tillsammans en planering för stödet, vem som ska ansvara för respektive insats, när de ska genomföras och hur de ska följas upp.
Insatsen är en nationell kvalitetsindikator
Insatsen är en av Socialstyrelsens nationella kvalitetsindikator för socialtjänst och specialiserad psykiatri och bygger på följande enkätfråga ställd till verksamheten:
- Har ni skriftliga och på ledningsnivå beslutade rutiner för att erbjuda stöd i kontakter med somatisk vård till personer med schizofreni och schizofreniliknande tillstånd som är i behov av somatisk vård?
Material
Kliniska riktlinjer om metabol risk, Svenska psykiatriska föreningen (pdf, ny flik)
Öppna jämförelser 2014 Jämlik vård – Somatisk vård vid samtidig psykisk sjukdom, Socialstyrelsen (pdf, ny flik)