Kognitiv rehabilitering

Schizofreni och liknande tillstånd

Behandling och stöd

Kognitiv rehabilitering

Kognitiv rehabilitering är en beteendeintervention som syftar till att förbättra de kognitiva processerna.

Målgrupp eller situation

Personer med kognitiva funktionsnedsättningar (antingen egenupplevda eller konstaterade utifrån neuropsykologisk utredning) som upplevs som besvärande och hindrande av personen, som skapar svårigheter att tillgodose sina grundläggande behov i vardagen; som försvårar sysselsättning, arbete eller social funktion och som är i behov av stöd och insatser.

Kunskapsläge

Datoriserad kognitiv träning. Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för Schizofreni och schizofreniliknande tillstånd (2018) anger att Hälso- och sjukvården och socialtjänsten bör erbjuda datorbaserad kognitiv träning till personer med schizofreni och schizofreniliknande tillstånd och kognitiva funktionsnedsättningar (minne, uppmärksamhet och exekutiva funktioner) (prioritet 3).

Behandlarstödda program. Socialstyrelsens nationella riktlinjer anger att hälso- och sjukvården och socialtjänsten bör erbjuda integrerad psykologisk terapi-kognitiv träning (IPT) till personer med schizofreni och liknande tillstånd och kvarstående psykossymtom, kognitiva funktionsnedsättningar och nedsatta sociala färdigheter (prioritet 2).Kompensatoriska insatser, kognitivt stöd och hjälpmedel.

Resultatmässigt ger denna typ av insatser (i sig själv och tillsammans med andra insatser) en förbättrad funktion samt en effekt på de psykotiska symtomen. Socialstyrelsens nationella riktlinjer anger att personer med schizofreni och schizofreniliknande tillstånd med kognitiva funktionsnedsättningar (minne och uppmärksamhet) bör erbjudas tekniska hjälpmedel som kompenserar vid kognitiva funktionsnedsättningar (prioritet 1).

Kompetenskrav

Kompetens enligt arbetsgivarens beslut. Önskvärt med en webbaserad utbildning i Kognitiv rehabilitering.

Sammanfattning

Kognitiv rehabilitering är en beteendeintervention som syftar till att förbättra de kognitiva processerna i olika neuropsykiatriska tillstånd och bygger på olika inlärningsprinciper så som repetition, anpassade övningsuppgifter och feedback samt inlärning av olika kompensatoriska metoder för att övervinna de svårigheter och problem som associeras med de kognitiva nedsättningarna. Kognitiv rehabilitering är inte en specifik teknik eller ett program, utan ett område som erbjuder oss behandlare olika metoder, program och arbetssätt i vårt arbete tillsammans med patienten.

CogRehab och Cogpack, CIRCuiTS och PSSCogRehab är exempel på program som kan användas för att träna upp kognitiv funktion. De innehåller validerade övningar och kan även utföras i hemmiljö. Precis som terapeutledda program har de datorbaserade programmen olika inriktningar, beroende på vilka områden som behöver tränas upp. Till exempel arbetsminne och uppmärksamhet. De datorbaserade programmen har fördelarna att de:

  • Möjliggör en högre grad av tillgänglighet då det specifika arbetet inte behöver ledas av personal
  • Kan ge deltagaren tillräckligt mycket träning för att för att optimera effekten
  • Kan erbjudas flera personer samtidigt, som var och en kan arbeta efter sina egna behov och i sin takt

Det är dock viktigt att personal stödjer individen och följer arbetet så att personen aktivt deltar i övningarna och inte distraheras av sina symtom. Ser man till de generella effekterna inom detta område så återfinns effekt avseende arbetsminne, verbal inlärning, exekutiv funktion och processhastighet men effekterna är beroende av vilket program man använder. Ett mer generellt fynd är att effekten av andra program, yrkesmässig rehabilitering, ökar när de kombineras med denna form av träning.

IPT: Träningen sker i grupp men anpassas efter individens specifika förutsättningar och behov. Modellen omfattar två huvuddelar, en kognitiv träningsdel och en träningsdel med psykosocial inriktning, vilka i sin tur är uppdelade i fem delprogram. Det kognitiva blocket består av kognitiv differentiering, social varseblivning och verbal kommunikation. I det psykosociala blocket tränar man olika former av socialt beteende, social förmåga och problemlösning. Träningen sker en till tre gånger i veckan och antalet deltagare bör vara högst  6. Det totala antalet sessioner varierar utifrån gruppmedlemmarnas förmåga och hur många delprogram som genomförs. I sin helhet kan programmet pågå i upp till ett år men den genomsnittliga tiden är fyra månader.

NKR: Träningen som i sitt arbetssätt är relativt lik traditionell neuropsykologisk rehabilitering, består av fyrtio sessioner där patienten tillsammans med sin behandlare arbetar med att förbättra kognitiv flexibilitet, minnesfunktion och planeringsförmåga samt generalisering till patientens vardag. Tre till fyra sessioner per vecka är eftersträvansvärt men minst två sessioner per vecka krävs.

Kognitivt stöd kan underlätta vardagen och till viss del kompensera för de begränsningar som kognitiva svårigheter kan medföra. Insatserna kan inkludera anpassningar i den fysiska miljön, anpassat förhållningssätt i den psykosociala miljön, stöd för att etablera rutiner samt tips om konsumentprodukter och förskrivning av hjälpmedel. Rekommendationer om kognitivt stöd utgår ifrån en individuell behovsbedömning där individen och eventuellt närstående är delaktiga i dialogen om aktivitetsproblem och tänkbara lösningar på det som inte fungerar.

Kognitivt stöd är allt som gör det lättare att förstå, planera, komma ihåg och organisera vardagen. För att få vardagen att flyta på bättre kan insatserna handla om:

  • struktur och rutiner
  • dygnsrytm och rutiner för sömn
  • strategier för att hantera tid
  • strategier för att komma ihåg (inklusive påminnelser om besökstider)
  • att upprätthålla motivation och koncentration
  • anpassning av miljö
  • förhållningssätt och bemötande
  • kognitiva hjälpmedel.

Interventionerna syftar till att minska de psykosociala funktionsnedsättningarna genom användning av olika hjälpmedel och strategier. Målsättningen är att kompensera för eller kringgå de kognitiva nedsättningarna. Ofta behövs olika former av kognitivt stöd som förstärker varandra. Det behöver även säkerställas att stödet fungerar i den miljö där det ska användas.

Uppföljning

Det är önskvärt att man tillsammans med personen formulerar konkreta beteendemål i vardagen, som kan bli en utvärdering i form av om personen lyckas genomföra dem eller inte. Beteendemål kan t.ex. vara att kunna använda sig av olika strategier, slutföra vissa uppgifter. Alternativt kan mål vara rapporterad förändring avseende funktion (t.ex. WHODAS 2.0), en enklare skala så som exempelvis  tillfredsskalan eller lämpliga vas-skalor.

Material

IPT-arbetsmaterial, Kompetenscentrum för schizofreni, Sahlgrenska Universitetssjukhuset

IPT, Socialstyrelsen

Om hjälpmedel för kognitiva funktionsnedsättningar, 1177

Om hjälpmedel, Myndigheten för delaktighet, MFD

Nationella riktlinjer för schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd, Socialstyrelsen

Märkning

  • Utförare: Psykiatrisk öppenvård, Psykiatrisk heldygnsvård, Funktionshinderomsorg | Socialpsykiatri
  • Yrkesroll: Psykolog, Sjuksköterska, Undersköterska | Behandlingsassistent | Skötare, Arbetsterapeut, Psykoterapeut, Stödpedagog | Stödassistent | Boendestödjare
  • Typ av behandling/stöd: Psykosociala insatser, Psykologisk behandling
  • Åldersgrupp: Vuxna (18-64 år), Äldre (65- år)
  • Tillståndets svårighetsgrad: Lindrig, Medelsvår, Svår