Remissversion: Depression och ångestsyndrom (2025)
Kartläggning och utredning
Somatisk undersökning
Vid misstanke om depression och ångestsyndrom måste man utesluta somatiska sjukdomar som kan ge liknande symtom.
Målgrupp eller situation
Individer med diagnostiserad depression eller ångestsyndrom.
Kunskapsläge
Socialstyrelsens nationella riktlinjer (NR) anger att hälso- och sjukvården bör erbjuda en somatisk anamnes och undersökning samt en relevant utredning utifrån eventuella ytterligare behov av vård till individer med depression eller ångestsyndrom (prioritet 1).
Kompetenskrav
Läkare med adekvat utbildning och erfarenhet.
Sammanfattning
Vid psykiatrisk diagnostik behöver man utesluta somatisk sjukdom som möjlig orsak till symtomen. Många somatiska tillstånd kan ge liknande symtom som vid depression och ångestsyndrom. Därför är somatisk bedömning, inklusive undersökning och provtagning, en grundläggande del av utredningen. Omfattningen av den somatiska bedömningen ska anpassas efter den individuella kliniska bilden. Att ställa diagnos på depression eller ångest utan att först ha uteslutit somatisk orsak innebär en risk att en behandlingsbar kroppslig sjukdom missas och att individen inte får korrekt behandling.
Genomförande
Den somatiska bedömningen bör omfatta grundläggande somatiskt status med auskultation av hjärta och lungor, blodtrycksmätning, bedömning av sköldkörtel, bukpalpation och orienterande neurologiskt status.
Individens aktuella läkemedel ska alltid gås igenom, med särskild uppmärksamhet på preparat som kan påverka stämningsläge eller ge depressions-/ångestliknande symtom (till exempel kortison och andra hormoner, interferoner, betablockerare, levotyroxin och p-piller).
Utifrån den kliniska bilden görs därefter en bedömning av vilka laboratorieprover eller andra undersökningar som är relevanta för att utesluta somatisk sjukdom som orsak till symtomen.
Somatiskt status
I somatiskt status ingår
- allmäntillstånd
- tyreoidea (inspektion/palpation vid behov)
- hjärta och lungor
- puls och blodtryck
- allmänt neurologiskt status
- vikt.
Laboratorieprover
Överväg följande laboratorieprover:
Basprover:
- blodstatus
- elektrolyter: Natrium (Na), Kalium (K)
- kreatinin (Krea)
- leverprover: ALAT, ASAT, GT
- albumin
- TSH
- kalcium (S-Ca)
- P-glukos.
Prover som kan övervägas vid behov:
- PEth, CDT eller drogscreening vid misstanke om alkoholöverkonsumtion eller drogbruk, särskilt om individen inte svarar på behandling eller förnekar bruk
- kobalamin och D-vitamin vid misstanke om bristtillstånd.
Differentialdiagnostiska överväganden vid misstänkt depression/ångest
Endokrina tillstånd
Tyreoideasjukdomar
- hypertyreos (t.ex. Graves sjukdom): svettningar, tremor, exoftalmus, viktminskning, hjärtklappning
- hypotyreos (t.ex. Hashimotos): trötthet, förstoppning, viktuppgång, muskel- eller ledvärk.
Binjuresjukdomar
- Cushings sjukdom (kortisolöverskott): viktuppgång, central bukfetma, hypertoni
- Addisons sjukdom (kortisolbrist): viktnedgång, buksmärta, hypotoni, hyperpigmentering
- feokromocytom (adrenalinöverskott): hypertoni, huvudvärk, svettningar, palpitationer
- diabetes (hypo- eller hyperglykemi): hypoglykemi – svettningar, darrningar, hjärtklappning, eller hyperglykemi – trötthet, törst och ökad urinering.
Hematologiska tillstånd
- anemi: blekhet, trötthet, andfåddhet.
Neurologiska tillstånd (CNS)
- tumörer (neurologiska symtom, huvudvärk)
- stroke/TIA
- epilepsi
- multipel skleros (MS)
- Parkinsons sjukdom
- ALS
- hjärnskakning/traumatisk hjärnskada
- demenssjukdomar
- vitaminbrist (B12, B6, folat, D-vitamin).
Kardiovaskulära och respiratoriska tillstånd
- rytmrubbningar
- ischemisk hjärtsjukdom
- hjärtsvikt
- lungemboli.
Infektioner
- borrelia
- parasiter
- virusinfektioner (t.ex. HIV, hepatit).
Läkemedels- och substansrelaterade orsaker
- läkemedelsbiverkningar: kortison, interferon, betablockerare, opiater, antikolinergika, antihistaminer, isotretinoin m.fl.
- alkoholöverkonsumtion
- drogbruk (stimulantia, cannabis, bensodiazepiner m.fl.).
Sömn- och smärtrelaterade tillstånd
- sömnapné
- restless legs
- smärttillstånd (t.ex. värk som stör sömn).
Autoimmuna och reumatiska sjukdomar
- reumatoid artrit (RA)
- systemisk lupus erythematosus (SLE)
- sjögrens syndrom.
Metabola rubbningar
- hypokalcemi / hyperkalcemi.
Övrigt
- buk- eller andra organtumörer (kan ge sekundär depression via inflammatoriska eller hormonella mekanismer).
Material
Depression, Kunskapsstöd för vårdgivare