Psykopedagogisk behandling (PB) vid ångest- och tvångssyndrom hos barn och ungdomar

Modul 1: Undervisning om tillståndet och dess behandling 

Information ges generellt om det specifika ångestsyndromet och  i relation till barnets eller ungdomens specifika symtom. Man beskriver även verksamma behandlingsmetoder, till exempel kognitiv beteendeterapi och/eller SSRI-medicinering. 

Psykoedukation ges om följande områden:

• normalitet och patologi 
• föreställningar om oro/ångest  
• information specifikt om aktuellt ångestsyndrom
• ångestkurvan – ångest reaktionens förlopp  
• inlärningsteori – hur rädsla uppkommer, vidmakthålls och kan behandlas. 
• undvikande- och säkerhetsbeteendens vidmakthållande funktion vid ångestsyndrom 
• generalisering och associativ inlärning vid ångesttillstånd
• exponering vid behandling av ångestsyndrom 
• fallformulering med hjälp av funktionell och topografisk analys, vilket kan vara hjälpsamt för att tydliggöra symtomens uppkomst, vidmakthållande faktorer, och hur barnets tankar, känslor och beteenden påverkar varandra.

Modul 2: Kartläggning och hantering av stressfaktorer i vardagen och etablering av goda levnadsvanor

Följande områden kartläggs:

• psykosociala faktorer, till exempel mobbing/utfrysning, social isolering, föräldrafrånvaro, hög stressnivå i familjen, våld eller allvarliga familjekonflikter, missbruk i familjen (alkohol, droger, läkemedel) och svåra problem i den utvidgade familjen
• levnadsvanor avseende sömn, mat och fysisk aktivitet
• vardagsrutiner avseende skolgång, fritidsaktiviteter och kamratkontakter.

Strategier förmedlas för att hantera stressorer: 

• en handlingsplan för att minska stressorer, så som aktuella och/eller tidigare trauman, våldsutsatthet, sexuella övergrepp eller andra former av kränkningar och belastningar (vid behov etablera en kontakt med eller gör en orosanmälan till socialtjänsten)
• hanteringsstrategier för att minska vidmakthållande faktorer
• hanteringsstrategier för problemlösning och kommunikation i familjen

Vid behov samarbetar man med och ger information till skolan för anpassningar och stöd till barnet utifrån tillståndet.

Modul 3: Strategier för egen symtomhantering och exponering 

Information och råd om hur barnet eller ungdomen  och familjen själva kan hantera och leva med symtom (hjälp till självhjälp). 

Följande moment ingår:

• råd om att minska undvikanden och säkerhetsbeteenden i samband med  situationer som ger upphov till ångest samt information om alternativ hantering 
• föräldrainformation för minskat vidmakthållande av specifikt ångestsyndrom 
• information om exponering och uppmuntran att prova
• identifiering av situationer som ökar risken för bakslag
• framtagande av en plan för att hantera återfall.

Modul 4: Utvärdering  

PB ska utvärderas systematiskt och i utvärderingen ska man sammanfatta

• symtomskattning via själv- och föräldraskattning
• funktionsförmåga i vardagen
• problemområden/stressorer, grad av förbättring och måluppfyllelse 
• behandlingsföljsamhet under samtal och hemuppgifter.

Modul 1: Undervisning om tillståndet och dess behandling 

Information ges generellt om tvångssyndrom samt i relation till barnets eller ungdomens specifika symtom. Verksamma behandlingsmetoder beskrivs, till exempel kognitiv beteendeterapi med exponering och responsprevention, och/eller SSRI-medicinering. 

Psykoedukation ges om följande områden: 

• normalitet och patologi 
• föreställningar om oro/ångest  
• information specifikt om tvångssyndrom
• ångestkurvan – ångestreaktionens förlopp  
• tvångscirkeln – tvångsreaktionens förlopp 
• inlärningsteori – hur rädsla uppkommer, vidmakthålls och kan behandlas 
• undvikande- och säkerhetsbeteendens vidmakthållande funktion vid tvångssyndrom
• generalisering och associativ inlärning vid tvångssyndrom
• exponering med responsprevention vid behandling av tvångssyndrom
• fallformulering med hjälp av funktionell och topografisk analys, vilket kan vara hjälpsamt för att tydliggöra symtomens uppkomst, vidmakthållande faktorer, samt hur barnets tankar, känslor och beteenden påverkar varandra.    

Modul 2: Kartläggning och hantering av stressfaktorer i vardagen och etablering av goda levnadsvanor

Följande områden kartläggs:

• psykosociala faktorer, till exempel mobbing/utfrysning, social isolering, föräldrafrånvaro, hög stressnivå i familjen, våld eller allvarliga familjekonflikter, missbruk i familjen (alkohol, droger, läkemedel) och svåra problem i den utvidgade familjen
• levnadsvanor avseende sömn, mat och fysisk aktivitet
• vardagsrutiner avseende skolgång, fritidsaktiviteter och kamratkontakter.

Strategier förmedlas för att hantera stressorer: 

• en handlingsplan för att minska stressorer, så som aktuella och/eller tidigare trauman, våldsutsatthet, sexuella övergrepp eller andra former av kränkningar och belastningar (vid behov etablera en kontakt med eller gör en orosanmälan till socialtjänsten)
• hanteringsstrategier för att minska vidmakthållande faktorer
• hanteringsstrategier för problemlösning och kommunikation i familjen

Vid behov samarbetar man med och ger information till skolan för anpassningar och stöd till barnet utifrån tillståndet

Modul 3: Strategier för egen symtomhantering och exponering 

Information och råd om hur barnet eller ungdomen och familjen själva kan hantera och leva med symtom (hjälp till självhjälp) 

Följande moment ingår:

• råd om att minska undvikanden och säkerhetsbeteenden i samband med  situationer som ger upphov till tvångstankar och handlingar samtinformation om alternativ hantering 
• föräldrainformation för minskat vidmakthållande av tvångstankar och handlingar 
• information om exponering och responsprevention och uppmuntran att prova
• identifiera situationer som ökar risken för bakslag 
• framtagande av plan för att hantera återfall. 

Modul 4: Utvärdering  

PB ska utvärderas systematiskt och i utvärderingen ska man sammanfatta

• symtomskattning via själv- och föräldraskattning
• funktionsförmåga i vardagen
• problemområden/stressorer, grad av förbättring och måluppfyllelse 
• behandlingsföljsamhet under samtal och hemuppgifter.

Symtom- och funktionsskattningar är olika användbara beroende på barnets eller ungdomens ålder och mognadsgrad. Man använder ofta kompletterande föräldraskattningar.

Följande symtomskattningsskalor rekommenderas vid ångestsyndrom hos barn och ungdomar:

Generaliserat ångestsyndrom

RCADS med RCADS-GAD subskala

GAD-7 – Generalized Anxiety Disorder scale – 7 items
GAD-7 består av sju frågor om ångestsymtom senaste två veckorna. Den är konstruerad för vuxna men kan även användas av tonåringar. 

Paniksyndrom

RCADS med RCADS-panik subskala

Separationsångest

RCADS med RCADS-separationsångest subskala

Social ångest

SPIN – Social Phobia Inventory
SPIN innefattar 17 frågor kring upplevelser senaste veckan i domänerna social rädsla, undvikande och fysiologisk arousal. Totalpoängen är 0–68. Den är konstruerad för vuxna men kan även användas av tonåringar.

RCADS med RCADS-socialångest subskala

Selektiv mutism

SMQ – Selektiv mutism frågeformulär
SMQ är en föräldraskattning som innehåller 17 frågor om hur barnet pratar och sex frågor om hur det påverkar livet. 

SSQ – Selektiv mutism i Skolan frågeformulär
SSQ är en lärarskattning med tio frågor om hur barnet pratar. 

Specifik fobi

Subskala specifik fobi från SCARED-R (Screen for Child Anxiety Related Emotional  Disorders Revised)

Subskala specifik fobi från Spence Children’s Anxiety Scale

Det finns ett antal olika fobiskalor som är till för specifika fobier, till exempel spindelfobiskalan, ormfobiskalan, injektions- och blodfobiskalor. 

Symtom- och funktionsskattningar är olika användbara beroende på barnets eller ungdomens ålder och mognadsgrad. Man använder ofta kompletterande föräldraskattningar. Val av skalor görs utifrån den kliniska bilden.

Följande symtomskattningsskalor rekommenderas vid tvångssyndrom:

OCI-CV – Obsessive Compulsive Inventory – Child Version
OCI-CV är ett formulär som skattas av barn och unga som innefattar 21 frågor om tvångssyndrom. 

RCADS med RCADS OCD subskala

Klinikerskattad CY-BOCS – Children Yale-Brown Obsessive Compulsive Scale
CY-BOCS är en klinkerintervju som är guldstandard för uppföljning av tvångssyndrom. Den kräver utbildning och kalibrering för att vara tillförlitlig. Symtomchecklistan kan användas för kartläggning. Skattningen bör reserveras för skattning före och efter behandling vid tvångssyndrom.

Påverkan på funktion rekommenderas att följas med det/de instrument som är adekvat/a utifrån den kliniska bilden.

CGAS – klinikerskattad Children Global Assessment Scale
CGAS är väl etablerat i Sverige och ett  uppföljningsmått i kvalitetsregistret för barn- och ungdomspsykiatrin (BUP), Qbup. För att skattningen ska vara tillförlitlig krävs att klinikern har specifik utbildning och kalibrerat sin bedömning.

WSAS-Y/P – ungdoms- och/eller föräldraskattad Work and Social Adjustment scale, youth version
WSAS-Y är avsedd för barn och ungdomar 6–19. WSAS-P fylls i av föräldrar för att skatta deras barns svårigheter.  Respondenten skattar hur mycket upplevda problem påverkar funktion i fem vardagliga områden.

SDQ – Strengths and Difficulties Questionnaire
SDQ består av 25 frågor och finns för flera åldersgrupper. För barn två–fyra år skattas SDQ av föräldrar/lärare. Föräldra- och självskattning finns för barn och ungdomar 4–17 år och barn och ungdomar 11–17 år. 

För skattning av hälsorelaterad livskvalitet rekommenderas följande:

KIDSCREEN-10
Ett kort index med tio frågor som mäter allmän hälsorelaterad livskvalitet hos barn och ungdomar.