Remissversion: Depression och ångestsyndrom (2025)
Behandling och stöd
Kognitiv beteendeterapi vid posttraumatiskt stressyndrom hos barn och ungdomar
Traumafokuserade behandlingsmetoder för barn och ungdomar med diagnostiserad posttraumatiskt stressyndrom (PTSD).
Målgrupp eller situation
Barn och ungdomar med diagnosen PTSD.
Kunskapsläge
Enligt Socialstyrelsens nationella riktlinjer (NR) bör hälso- och sjukvården erbjuda kognitivbeteendeterapi (KBT) med exponering till barn och ungdomar med PTSD (prioritet 2).
Kompetenskrav
Psykolog eller legitimerad psykoterapeut med relevant psykoterapiinriktning, eller hälso- och sjukvårdspersonal med grundläggande psykoterapiutbildning (tidigare steg-1) med relevant inriktning under kvalificerad handledning.
Sammanfattning
Barn och ungdomar med PTSD bör erbjudas KBT med exponering. Ett centralt inslag i behandlingen är att barnet eller ungdomen under kontrollerade former exponeras för det som väcker obehag och ångest. Tillsammans med behandlaren får barnet eller ungdomen vid upprepade tillfällen gå igenom och återberätta den traumatiska händelsen.
Utgångspunkten för behandlingen bör vara en vetenskapligt utvärderad behandlingsmanual men med individuella anpassningar.
Genomförande
Traumafokuserad KBT med exponering ska erbjudas vid PTSD eller funktionsnedsättande subklinisk PTSD som förelegat mer än en månad.
I olika former av evidensbaserad traumafokuserad KBT är den centrala komponenten känslomässig bearbetning av traumarelaterade minnen. Dessutom ingår
- psykoedukation
- bemästringsstrategier för att reglera stress och känslor
- kognitivt processande
- exponering in-vivo
- problemlösning
- skyddsstrategier.
Målet är att minska undvikande och vidmakthållande samt stärka individens strategier för att hantera obehag kopplat till traumaspecifika situationer.
Medverkan föräldrar/närstående
Föräldramedverkan rekommenderas, särskilt för yngre barn eller om trauma har påverkat familjedynamiken. Syftet är att träna föräldrafärdigheter och samspel samt att bemöta föräldrars egna känslor kring det som hänt. Om föräldrar saknas eller inte är känslomässigt tillgängliga, inkludera andra vuxna som står barnet eller ungdomen nära.
Traumafokuserad KBT med exponering
Traumafokuserad KBT (TF-KBT) är specifikt anpassad för barn och ungdomar 3–17 år med PTSD. TF-KBT är den traumafokuserade KBT-metod som har bredast forskningsstöd och är förstahandsval för de flesta barn och ungdomar, med anpassningar utifrån utvecklingsnivå. Det vetenskapliga underlaget är svagare för barn under fem år.
Komponenter som ingår i TF-KBT:
- Ge psykoedukation: Informera om vanliga reaktioner vid trauma och hur det kan påverka skola, relationer och familjedynamik, samt om behandling och prognos. Ge gärna informationen både muntligt och skriftligt.
- Träna avspänning och medveten närvaro: Använd t.ex. progressiv avslappning, kroppsskanning eller övningar med riktad uppmärksamhet.
- Utforska och hantera tankar: Visa hur tankar hänger ihop med känslor och beteenden, och arbeta med kognitiv omstrukturering utifrån t.ex. skuldkänslor och ansvar.
- Stärk känslorreglering och bemästringsstrategier: Hjälp barnet eller ungdomen att identifiera känslor, förstå deras koppling till trauma och träna färdigheter i känslohantering, t.ex. genom acceptans och att söka stöd i relationer.
- Genomför imaginär exponering: Hjälp barnet eller ungdomen att närma sig traumatiska minnen känslomässigt, t.ex. genom att berätta, skriva eller rita vad som har hänt.
- Genomför exponering in vivo: Hjälp barnet eller ungdomen att minska undvikande av neutrala saker, t.ex. platser, ord och person som har kopplats ihop med traumat, s.k. traumatriggers.
- Håll gemensamma sessioner med föräldrar och barnet eller ungdomen: Dela barnets eller ungdomens traumahistoria, träna bemästrandestrategier tillsammans och förbättra samspel för att stärka relationen mellan barnet eller ungdomen och föräldern.
- Arbeta med säkerhet och framtida skydd: Ge kunskap om våld och övergrepp, identifiera risksituationer och träna bemästrandestrategier för dessa. Träna sociala färdigheter för positiv utveckling av relationer.
Prolonged Exposure
Prolonged Exposure (PE-A) är en KBT-metod utvecklad för tonåringar. Jämfört med TF-KBT läggs mindre fokus vid inledande bemästringsstrategier och föräldraarbete, och mer på imaginär exponering.
Narrativ Exponeringsterapi (KID-NET)
KID-NET är en KBT-metod för barn och ungdomar som i mindre studier har använts för barn med flyktingbakgrund, och genomförs ofta utan föräldramedverkan. Barnet eller ungdomen skapar ett narrativ av sin livshistoria i skrift eller genom andra uttrycksmedel, med fokus på traumatiska händelser.
Uppföljning
Uppföljning av behandling vid depression och ångestsyndrom hos barn och ungdomar bör alltid göras kontinuerligt på individnivå med hjälp av validerade skattningsskalor. En central intervention i slutet av behandlingar är att formulera en vidmakthållandeplan. Uppföljning och bedömning av kvarvarande symtom och funktionsnivå bör göras i samband med behandlingsavslut, och för tillstånd med risk för återfall kan man behöva följa upp även efter avslutad intervention.
Skattningsinstrument för uppföljning av PTSD hos barn och ungdomar
Symtom- och funktionsskattningar är olika användbara beroende på barnets eller ungdomens ålder och mognadsgrad. Man använder ofta kompletterande föräldraskattningar. Val av skalor görs utifrån den kliniska bilden.
Följande symtomskattningsskalor rekommenderas vid PTSD:
CTS – Child Trauma Screen
CTS är ett screeningformulär med tio frågor om traumaexponering och PTSD-symtom för barn i åldern 6–17. CTS kan administreras som en intervju eller självrapportering. Versioner för både barn- och föräldraskattning finns tillgängliga.
CATS-2 – Child and Adolescent Trauma Screen-2
CATS-2 innefattar 16 frågor om symtom på PTSD och 20 frågor om hur symtomen påverkar livet. Den är lämpad både för att stödja diagnostik och att följa upp traumafokuserad behandling för åldersgruppen 7–17.
CRIES-8 – Children’s Impact of Events Scale-8
CRIES kan användas från åtta år och består av åtta frågor. CRIES-8 har subskalor för återupplevande och undvikande.
Funktion/hälsorelaterad livskvalitet hos barn och ungdomar
Påverkan på funktion rekommenderas att följas med det/de instrument som är adekvat/a utifrån den kliniska bilden.
CGAS – klinikerskattad Children Global Assessment Scale
CGAS är väl etablerat i Sverige och ett uppföljningsmått i kvalitetsregistret för barn- och ungdomspsykiatrin (BUP), Qbup. För att skattningen ska vara tillförlitlig krävs att klinikern har specifik utbildning och kalibrerat sin bedömning.
WSAS-Y/P ungdoms- och/eller föräldraskattad Work and Social Adjustment scale, youth version
WSAS-Y är avsedd för barn och ungdomar 6–19. WSAS-P fylls i av föräldrar för att skatta deras barns svårigheter. Respondenten skattar hur mycket upplevda problem påverkar funktion i fem vardagliga områden.
SDQ – Strengths and Difficulties Questionnaire
SDQ består av 25 frågor och finns för flera åldersgrupper och på flera olika språk. För barn två–fyra år skattas SDQ av föräldrar/lärare. Föräldra- och självskattning finns för barn och ungdomar 4–17 år och barn och ungdomar 11–17 år.
För skattning av hälsorelaterad livskvalitet rekommenderas följande:
KIDSCREEN-10
Ett kort index med 10 frågor som mäter allmän hälsorelaterad livskvalitet hos barn och ungdomar.
Material
Vidmakthållandeplan, formulär för utskrift till individen (pdf, ny flik)
CATS-2, information och formulär (pdf, ny flik)
CGAS, mini-guide och webbutbildning, Barn- och ungdomspsykiatri
CRIES-8, information och formulär (pdf, ny flik)
KIDSCREEN-10, information och formulär
SDQ, information och formulär, Kompetenscentrum psykisk ohälsa
WSAS-Y och WSAS-P, formulär, Rucklab (pdf, ny flik)
Riktlinje trauma och stress, Svenska föreningen för barn- och ungdomspsykiatri (pdf, ny flik)