Behandling vid tvångssyndrom hos vuxna

Remissversion: Depression och ångestsyndrom (2025)

Behandling och stöd

Behandling vid tvångssyndrom hos vuxna

Översikt över rekommenderade behandlingar vid tvångssyndrom hos vuxna.

Målgrupp eller situation

Vuxna med tvångssyndrom (OCD) med tidskrävande och funktionsnedsättande tvångstankar och/eller tvångshandlingar.

Kunskapsläge

Socialstyrelsens nationella riktlinjer (NR) anger att vuxna med tvångssyndrom 

  • bör erbjudas kognitiv beteendeterapi (KBT) med exponering med responsprevention (ERP) (prioritet 1)
  • bör erbjudas behandling med antidepressiva läkemedel (prioritet 2)
  • kan erbjudas basal kroppskännedom som tillägg till annan behandling (prioritet 7).

Kompetenskrav

Hälso- och sjukvårdspersonal enligt arbetsgivarens beslut.

Sammanfattning

För tvångssyndrom finns effektiv behandling. För vuxna med tvångssyndrom är KBT med exponering med responsprevention (ERP) förstahandsbehandling. Ett alternativ till KBT är läkemedelsbehandling.

Genomförande

I enlighet med principen om stegvis vård påbörjas behandling på den insatsnivå som tar minst resurser i anspråk och som samtidigt kan förväntas matcha individens  behov och önskemål. Kontinuerligt under behandlingen utvärderas effekten av insatsen för att säkerställa att individen förbättras, eller om ytterligare insatser behövs. Inledningsvis bör psykoedukativa insatser ges, varefter psykologisk eller medicinsk behandling förmedlas stegvis.

 Psykologisk behandling kan förmedlas på olika sätt:

  • vägledd självhjälp med självhjälpslitteratur.
  • internetförmedlad behandling (IKBT).
  • gruppbehandling. 
  • individuell “face-to-face” behandling.

För vuxna med tvångssyndrom är samsjuklighet, komplexa tillstånd eller tidigare behandlingsförsök utan fullgott resultat vanligt förekommande. Samsjuklighet är oftast inte ett hinder för ERP och oavsett svårighetsgrad är ERP förstahandsval vid tvångssyndrom. Upplägget behöver anpassas efter individens individuella behov och förutsättningar. Vid tidigare behandlingsförsök utan framgång kan man prova mer intensiv behandling, eventuellt längre sessioner för exponering samt ökat terapeutstöd.

Psykoedukation bör erbjudas till alla individer med depression och ångesttillstånd, ska ges så snart det är möjligt och kan riktas både till individen och hens närstående. 

Psykoedukation omfattar information om sjukdomstillståndet, vad individen kan göra själv för att hantera sitt tillstånd samt olika behandlingsmetoder. Information om tillståndet och grundläggande behandlingsprinciper kan i sig verka ångestlindrande och utgör grunden för vidare behandling. Syftet med insatsen är att ge individen stöd i att utveckla egna strategier för att bättre förstå och hantera sin sjukdom samt förutsättningar för att fatta informerade beslut om sin egen behandling. Psykoedukation ges muntligt och/eller skriftligt, och anpassas efter individens förutsättningar och funktionsnivå.

KBT med ERP är förstahandsbehandling vid tvångssyndrom hos vuxna, och metoden har stor effekt. Behandlingseffekten är likvärdig med läkemedelsbehandling, mer bestående och förenad med mindre risk för biverkningar.

De huvudsakliga behandlingskomponenterna är exponering, som innebär att närma sig det som väcker ångest och obehag, och responsprevention som innebär att  öva på att avstå från de tvångshandlingar som syftar till att minska obehaget. Mellan sessionerna förväntas individen  att arbeta så gott som dagligen med ERP på egen hand. Behandlingen kan upplevas krävande, vilket kan påverka följsamheten och avhopp är inte ovanligt.

För vuxna med tvångssyndrom har läkemedelsbehandling stor till mycket stor effekt på symtom. SSRI rekommenderas i första hand. 

Behandlingstiden bör uppgå till minst tolv månader. Man bör utvärdera följsamhet, effekt och biverkningar kontinuerligt. Inför avslut av läkemedelsbehandling med SSRI bör individen informeras om eventuella symtom vid utsättning av antidepressiva. I de allra flesta fall kan man undvika utsättningssymtom genom att långsamt trappa ner läkemedlet. Risken för återfall ökar efter utsättning, och vid eventuell försämring återgår man till den senaste framgångsrika behandlingen. Läkemedelsbehandling kan bli flerårig och i många fall livslång.

Det är vanligt med kroppsliga besvär vid depression och ångestsyndrom, som i sin tur kan försämra individens mående ytterligare. Basal kroppskännedom är en fysioterapeutisk behandlingsmetod för att stärka kroppsuppfattningen. Metoden utgår från enkla rörelser och syftet är att upptäcka, förstå och stärka rörelsefunktioner och egna inneboende resurser.

Uppföljning

Uppföljning av behandling vid depression och ångestsyndrom hos vuxna bör alltid göras  kontinuerligt på individnivå med hjälp av validerade skattningsskalor. En central intervention i slutet av behandlingar är att formulera en vidmakthållandeplan. Uppföljning och bedömning av kvarvarande symtom och funktionsnivå bör göras i samband med behandlingsavslut, och för tillstånd med risk för återfall kan man behöva följa upp även efter avslutad intervention.

Uppföljning av tvångssyndrom stöds av adekvata skattningsskalor. Följande mått är rekommenderade för tvångssyndrom:

OCI-R – Obsessive–Compulsive Inventory-Revised
OCI-R består av 18 frågor om obehag förknippat med tvångstankar och tvångshandlingar. Utöver totalsumma kan man också räkna ut summa för sex delskalor.

Y-BOCS – Yale-Brown Obsessive Compulsive Scale
Y-BOCS är en klinkerintervju som är guldstandard för uppföljning av tvångssyndrom. Den kräver utbildning och kalibrering för att vara tillförlitlig. Symtomchecklistan kan användas för kartläggning, skattningen bör reserveras för uppföljning av specifik OCD-behandling.

Påverkan på funktion rekommenderas att följas med skattningsformuläret WHODAS (World Health Organization Disabililty Assessment Schedule). 

  • WHODAS 2.0 med 36 frågor, självadministrerad.

Vid kartläggningen kan med fördel den längre versionen med 36 frågor användas för att få en bild av vilka livsområden som påverkas. 

  • WHODAS 2.0 med 12 frågor, självadministrerad.

Vid uppföljning kan den kortare versionen med 12 frågor underlätta att skattningen besvaras vid fler tillfällen.

Märkning

  • Utförare: Mödra- och barnhälsovård, Primärvård | Första linje, Psykiatrisk öppenvård, Psykiatrisk heldygnsvård, Psykiatrisk akutvård, Habilitering, Somatisk öppenvård, Somatisk heldygnsvård, Somatisk akutvård, Tandvård, Kommunal hälso- och sjukvård, Individ- och familjeomsorg, Funktionshinderomsorg | Socialpsykiatri, Äldreomsorg, Förskola | Pedagogisk omsorg, Skola | Elevhälsa, Familjecentral, Ungdomsmottagning, Mariamottagning
  • Yrkesroll: Läkare, Psykolog, Sjuksköterska, Fysioterapeut, Arbetsterapeut, Kurator | Socionom, Psykoterapeut
  • Typ av behandling/stöd: Psykoedukation med eller utan övningsmoment, Psykosociala insatser, Psykologisk behandling, Läkemedelsbehandling, Hälsofrämjande insatser
  • Åldersgrupp: Vuxna (18-64 år), Äldre (65- år)
  • Tillståndets svårighetsgrad: Lindrig, Medelsvår, Svår
  • Tillstånd: Tvångssyndrom (OCD)