Behandling vid depression hos barn och ungdomar

Psykopedagogisk behandling bör erbjudas under cirka fyra till åtta veckor. Behandlingen syftar till att ge barn/ungdomar och föräldrar kunskap om sjukdomstillståndet och strategier att hantera symtom. I behandlingen anpassas antalet sessioner  efter barnets eller ungdomens och familjens behov. Vid svårare sjukdomstillstånd bör den psykopedagogiska behandlingen begränsas eller komma in senare i processen för att inte fördröja andra adekvata behandlingsinsatser. Vid utebliven/otillräcklig effekt genomförs en förnyad bedömning och eventuellt byte av behandlingsstrategi.

Vid lindrig till medelsvår egentlig depressionsepisod hos barn och ungdomar ska KBT erbjudas. Sambandet mellan tankar, känslor och beteenden belyses, liksom undvikandets roll för vidmakthållande av depressionen.

Vid KBT vid lindrig till medelsvår depression hos barn och ungdomar är beteendeaktivering ett centralt inslag. Behandlingen och grad av medverkan från föräldrar/ omsorgspersoner anpassas efter barnets eller ungdomens ålder, mognadsgrad och funktionsnivå.

Behandling med antidepressiva läkemedel (SSRI-preparatet fluoxetin) ska erbjudas  till barn och ungdomar med medelsvår till svår egentlig depression. Vid svår depression bör man överväga läkemedel i ett tidigt skede.

IPT-A kan erbjudas till ungdomar med lindrig och medelsvår depressionsepisod. 

En central komponent i IPT-A är att identifiera ett interpersonellt problemområde som man fokuserar på i behandlingen (till exempel sorg, interpersonell dispyt, rollövergång eller interpersonell känslighet).

Vid svår depression, där barnet eller ungdomen inte svarat på läkemedelshandling, eller om tillståndet är livshotande (överhängande suicidrisk eller otillräckligt vätskeintag) bör ECT övervägas. ECT är särskilt effektivt vid svår akut depression med hämning, förvirring eller psykos och kan då i enstaka fall vara förstahandsbehandling.

Socialstyrelsens nationella riktlinjer ger fler rekommendationer för behandling vid depression hos barn och ungdomar. Följande åtgärder kan i undantagsfall ges vid depression (prioritet 8-10):

• antidepressiva läkemedel vid lindrig till medelsvår depression (SSRI- eller SNRI-preparat) (prioritet 9) 
• mindfulnessbaserad stressreduktion som tillägg till annan behandling (prioritet 10) 
• korttids-PDT (prioritet 10) 
• antidepressiva läkemedel (mestadels SSRI-preparat) och KBT som kombinationsbehandling (prioritet 10).

Socialstyrelsens nationella riktlinjer ger följande insatser rekommendationen FoU för behandling vid depression hos barn och ungdomar:

• anknytningsbaserad familjeterapi (FoU).

FoU innebär åtgärder som hälso- och sjukvården inte bör utföra rutinmässigt, utan endast inom ramen för forskning och utveckling i form av systematisk utvärdering.

Enligt Socialstyrelsens nationella riktlinjer bör hälso- och sjukvården sluta använda följande åtgärder:

• systemisk familjeterapi (icke-göra) 
• paroxetin (icke-göra).

Symtom- och funktionsskattningar är olika användbara beroende på barnets eller ungdomens ålder och mognadsgrad. Man använder ofta kompletterande föräldraskattningar.

Följande symtomskattningsskalor rekommenderas vid depression:

QIDS-A17 – Quick Inventory of Depressive Symptomatology, Adolescents – 17 items
QIDS-A17 är ett skattningsformulär för barn och ungdomar 12–17 år. Formuläret kan skattas av barn eller ungdomar, föräldrar och kliniker. Det innefattar 17 frågor om upplevelser de senaste sju dagarna inom nio kriteriedomäner: 

• sömn 
• nedstämdhet/irritabilitet 
• aptit/vikt 
• koncentration 
• självbild 
• döds/självmordstankar 
• intresse 
• energi 
• att känna sig långsam eller rastlös. 

Formuläret tar alltså hänsyn till att depression hos ungdomar kan ha varierande symtombild men poängsättningen blir mer komplex. 

MADRS-S – Montgomery Åsberg Depression Rating Scale- Self Assessment
MADRS-S är ett självskattningsformulär med nio frågor om depressiva symtom de senaste tre dagarna. MADRS-S är skapad för att vara känsligt för förändring vid behandling för depression hos vuxna men kan också användas av ungdomar.

PHQ-9 – Patient Health Questionnaire – 9 items
PHQ-9 är ett självskattningsformulär med nio frågor som fångar frekvensen av kriterierna för egentlig depression under de två senaste veckorna samt har en fråga om grad av funktionsnedsättning. Den är konstruerad för vuxna men kan också användas av barn och ungdomar från 12 års ålder.

RCADS-depression subskala

Skattningsskala vid samtidig ångest och depression

RCADS- 47 – Revised Child Anxiety and Depression Scale med 47 frågor
RCADS är en vidareutveckling av Spence ångestskala (SCAS) med tillägg av en delskala för depression. RCADS med 47 frågor och subskalor korresponderar bra mot flera ångestsyndrom i DSM-systemet (social fobi, paniksyndrom, GAD, tvångssyndrom, separationsångest) och depression. Barnet eller ungdomar ska bedöma hur hen känner sig för närvarande och skatta på en fyrgradig skala (0=aldrig, 1=ibland, 2=ofta, 3=alltid). Totalpoäng för 47 frågor är mellan 0–141. Beroende på individens ålder och mognadsgrad används föräldraskattning och/eller självskattning. RCADS finns i föräldraversioner, RCADS-P.

Påverkan på funktion rekommenderas följas med det/de instrument som är adekvat/a utifrån den kliniska bilden.

CGAS – klinikerskattad Children Global Assessment Scale
CGAS är väl etablerat i Sverige och ett uppföljningsmått i kvalitetsregistret för barn- och ungdomspsykiatrin (BUP), Qbup. För att skattningen ska vara tillförlitlig krävs att klinikern har specifik utbildning och kalibrerat sin bedömning. 

WSAS-Y/P – ungdoms- och/eller föräldraskattad Work and Social Adjustment scale, youth version
WSAS-Y är avsedd för barn och ungdomar 6–19 år. WSAS-P fylls i av föräldrar för att skatta deras barns svårigheter. Respondenten skattar hur mycket upplevda problem påverkar funktion i 5 vardagliga områden. 

SDQ –Strengths and Difficulties Questionnaire
SDQ består av 25 frågor och finns för flera åldersgrupper. För barn två–fyra år skattas SDQ av föräldrar/lärare. Föräldra- och självskattning finns för barn och ungdomar 4–17 år och barn och ungdomar 11–17 år. 

För skattning av hälsorelaterad livskvalitet rekommenderas följande:

KIDSCREEN-10
Ett kort index med tio frågor som mäter allmän hälsorelaterad livskvalitet hos barn och ungdomar.