Remissversion: Depression och ångestsyndrom (2025)
Behandling och stöd
Behandling vid depression hos barn och ungdomar
Det finns effektiv behandling vid depression hos barn och ungdomar. Tidig upptäckt och snabb tillgång till bedömning och behandling är av betydelse för tillståndets prognos.
Målgrupp eller situation
Barn och ungdomar med diagnostiserad depressiv episod.
Kunskapsläge
Socialstyrelsens nationella riktlinjer (NR) anger att hälso- och sjukvården bör (prioritet 1–3) och kan (prioritet 4–7) erbjuda följande behandlingsinsatser vid depression hos barn och ungdomar:
- psykopedagogisk behandling (prioritet 2)
Lindrig till medelsvår depression:
- kognitiv beteendeterapi (KBT) (prioritet 2)
- interpersonell psykoterapi (IPT) (prioritet 5)
Medelsvår till svår depression:
- behandling med fluoxetin (prioritet 2)
- behandling med sertralin eller escitalopram (prioritet 5)
- behandling med ECT till ungdomar vid svår depression (prioritet 1)
Återfallsförebyggande behandling:
- antidepressiva läkemedel (prioritet 5)
- behandling med KBT som tillägg till antidepressiva läkemedel (prioritet 5).
Kompetenskrav
Hälso- och sjukvårdspersonal enligt arbetsgivarens beslut.
Sammanfattning
Behandling vid depression hos barn och ungdomar inleds vanligtvis med en psykopedagogisk behandling, vilket ofta är tillräckligt i lindriga fall. Beroende på behov och hur svår depressionen är läggs annan behandling till, såsom KBT, läkemedelsbehandling eller ECT.
Målet med behandlingsinsatserna är att barnet eller ungdomen ska nå psykosocial funktion på en nivå förväntad för deras ålder och kognitiva förutsättningar, få en god livskvalitet och lära sig att hantera symtom på egen hand.
Genomförande
Ju snabbare effektiv behandling sätts in desto snabbare kan tillståndet förbättras. Depression ska ges hög prioritet och såväl bedömning som behandling ska därför starta utan dröjsmål.
Behandlingsinsatserna bör planeras utifrån tillståndets svårighetsgrad, barnets eller ungdomens ålder och de psykosociala faktorer som bedöms vara av betydelse. Det finns visst stöd för att depressionsbehandling som involverar vårdnadshavare har bättre resultat än utan. Behov av samverkan med förskola/skola ska övervägas.
Vanligtvis inleds behandlingen med en psykopedagogisk behandling, vilket ofta är tillräckligt vid lindriga tillstånd. Vid lindrig till medelsvår depression rekommenderas psykologisk behandling med i första hand KBT. Ett annat alternativ är läkemedelsbehandling, oftast SSRI-preparat. Även interpersonell psykoterapi kan erbjudas. Vid svår depression rekommenderas ECT och man bör även överväga läkemedel i ett tidigare skede.
Psykopedagogisk behandling vid depression (PB) (prioritet 2)
Psykopedagogisk behandling bör erbjudas under cirka fyra till åtta veckor. Behandlingen syftar till att ge barn/ungdomar och föräldrar kunskap om sjukdomstillståndet och strategier att hantera symtom. I behandlingen anpassas antalet sessioner efter barnets eller ungdomens och familjens behov. Vid svårare sjukdomstillstånd bör den psykopedagogiska behandlingen begränsas för att inte fördröja andra adekvata behandlingsinsatser. Vid utebliven/otillräcklig effekt genomförs en förnyad bedömning och eventuellt byte av behandlingsstrategi.
Kognitiv beteendeterapi (KBT) (prioritet 2)
Vid lindrig till medelsvår egentlig depressionsepisod hos barn och ungdomar ska KBT erbjudas. Sambandet mellan tankar, känslor och beteenden belyses, liksom undvikandets roll för vidmakthållande av depressionen.
Vid KBT vid lindrig till medelsvår depression hos barn och ungdomar är beteendeaktivering ett centralt inslag. Behandlingen och grad av medverkan från föräldrar/ omsorgspersoner anpassas efter barnets eller ungdomens ålder, mognadsgrad och funktionsnivå.
Läkemedelsbehandling (prioritet 2)
Behandling med antidepressiva läkemedel (SSRI-preparatet fluoxetin) ska erbjudas till barn och ungdomar med medelsvår till svår egentlig depression. Vid svår depression bör man överväga läkemedel i ett tidigt skede.
Interpersonell psykoterapi (IPT-A) (prioritet 5)
IPT-A kan erbjudas till ungdomar med lindrig och medelsvår depressionsepisod.
En central komponent i IPT-A är att identifiera ett interpersonellt problemområde som man fokuserar på i behandlingen (till exempel sorg, interpersonell dispyt, rollövergång eller interpersonell känslighet).
Elektrokonvulsiv behandling (ECT) vid svår depression hos ungdomar (prioritet 1)
Vid svår depression, där barnet eller ungdomen inte svarat på läkemedelshandling, eller om tillståndet är livshotande (överhängande suicidrisk eller otillräckligt vätskeintag) bör ECT övervägas. ECT är särskilt effektivt vid svår akut depression med hämning, förvirring eller psykos och kan då i enstaka fall vara förstahandsbehandling.
Övriga rekommendationer inom området
Socialstyrelsens nationella riktlinjer ger fler rekommendationer för behandling vid depression hos barn och ungdomar. Följande åtgärder kan i undantagsfall ges vid depression (prioritet 8-10):
- antidepressiva läkemedel vid lindrig till medelsvår depression (SSRI- eller SNRI-preparat) (prioritet 9)
- mindfulnessbaserad stressreduktion som tillägg till annan behandling (prioritet 10)
- korttids-PDT (prioritet 10)
- antidepressiva läkemedel (mestadels SSRI-preparat) och KBT som kombinationsbehandling (prioritet 10).
Socialstyrelsens nationella riktlinjer ger följande insatser rekommendationen FoU för behandling vid depression hos barn och ungdomar:
- anknytningsbaserad familjeterapi (FoU).
FoU innebär åtgärder som hälso- och sjukvården inte bör utföra rutinmässigt, utan endast inom ramen för forskning och utveckling i form av systematisk utvärdering.
Icke-göra
Enligt Socialstyrelsens nationella riktlinjer bör hälso- och sjukvården sluta använda följande åtgärder:
- systemisk familjeterapi (icke-göra)
- paroxetin (icke-göra).
Uppföljning
Uppföljning av behandling vid depression och ångestsyndrom hos barn och ungdomar bör alltid göras kontinuerligt på individnivå med hjälp av validerade skattningsskalor. En central intervention i slutet av behandlingar är att formulera en vidmakthållandeplan. Uppföljning och bedömning av kvarvarande symtom och funktionsnivå bör göras i samband med behandlingsavslut, och för tillstånd med risk för återfall kan man behöva följa upp även efter avslutad intervention.
Skattningsinstrument för uppföljning av depression hos barn och ungdomar
Symtom- och funktionsskattningar är olika användbara beroende på barnets eller ungdomens ålder och mognadsgrad. Man använder ofta kompletterande föräldraskattningar.
Följande symtomskattningsskalor rekommenderas vid depression:
QIDS-A17 – Quick Inventory of Depressive Symptomatology, Adolescents – 17 items
QIDS-A17 är ett skattningsformulär för barn och ungdomar 12–17 år. Formuläret kan skattas av barn eller ungdomar, föräldrar och kliniker. Det innefattar 17 frågor om upplevelser de senaste sju dagarna inom nio kriteriedomäner:
- sömn
- nedstämdhet/irritabilitet
- aptit/vikt
- koncentration
- självbild
- döds/självmordstankar
- intresse
- energi
- att känna sig långsam eller rastlös.
Formuläret tar alltså hänsyn till att depression hos ungdomar kan ha varierande symtombild men poängsättningen blir mer komplex.
MADRS-S – Montgomery Åsberg Depression Rating Scale- Self Assessment
MADRS-S är ett självskattningsformulär med nio frågor om depressiva symtom de senaste tre dagarna. MADRS-S är skapad för att vara känsligt för förändring vid behandling för depression hos vuxna men kan också användas av ungdomar.
PHQ-9 – Patient Health Questionnaire – 9 items
PHQ-9 är ett självskattningsformulär med nio frågor som fångar frekvensen av kriterierna för egentlig depression under de två senaste veckorna samt har en fråga om grad av funktionsnedsättning. Den är konstruerad för vuxna men kan också användas av barn och ungdomar från 12 års ålder.
RCADS-depression subskala
Skattningsskala vid samtidig ångest och depression
RCADS- 47 – Revised Child Anxiety and Depression Scale med 47 frågor
RCADS är en vidareutveckling av Spence ångestskala (SCAS) med tillägg av en delskala för depression. RCADS med 47 frågor och subskalor korresponderar bra mot flera ångestsyndrom i DSM-systemet (social fobi, paniksyndrom, GAD, tvångssyndrom, separationsångest) och depression. Barnet eller ungdomar ska bedöma hur hen känner sig för närvarande och skatta på en fyrgradig skala (0=aldrig, 1=ibland, 2=ofta, 3=alltid). Totalpoäng för 47 frågor är mellan 0–141. Beroende på individens ålder och mognadsgrad används föräldraskattning och/eller självskattning. RCADS finns i föräldraversioner, RCADS-P.
Funktion/hälsorelaterad livskvalitet hos barn och ungdomar
Påverkan på funktion rekommenderas följas med det/de instrument som är adekvat/a utifrån den kliniska bilden.
CGAS – klinikerskattad Children Global Assessment Scale
CGAS är väl etablerat i Sverige och ett uppföljningsmått i kvalitetsregistret för barn- och ungdomspsykiatrin (BUP), Qbup. För att skattningen ska vara tillförlitlig krävs att klinikern har specifik utbildning och kalibrerat sin bedömning.
WSAS-Y/P – ungdoms- och/eller föräldraskattad Work and Social Adjustment scale, youth version
WSAS-Y är avsedd för barn och ungdomar 6–19 år. WSAS-P fylls i av föräldrar för att skatta deras barns svårigheter. Respondenten skattar hur mycket upplevda problem påverkar funktion i 5 vardagliga områden.
SDQ –Strengths and Difficulties Questionnaire
SDQ består av 25 frågor och finns för flera åldersgrupper. För barn två–fyra år skattas SDQ av föräldrar/lärare. Föräldra- och självskattning finns för barn och ungdomar 4–17 år och barn och ungdomar 11–17 år.
För skattning av hälsorelaterad livskvalitet rekommenderas följande:
KIDSCREEN-10
Ett kort index med tio frågor som mäter allmän hälsorelaterad livskvalitet hos barn och ungdomar.
Material
Riktlinje för depression (2024), Svenska föreningen för barn- och ungdomspsykiatri
Depression och nedstämdhet hos barn och ungdomar 6–17 år, Kunskapsstöd för vårdgivare
Vidmakthållandeplan, formulär för utskrift till individen
CGAS, mini-guide och webbutbildning, Barn- och ungdomspsykiatri Region Stockholm
KIDSCREEN-10, information och formulär
MADRS-S, information och formulär, Nationell patientenkät
PHQ-9, information och formulär, Nationell patientenkät
QIDS-A17, information och formulär (pdf, ny flik)
RCADS, information, Kompetenscentrum psykisk ohälsa
SDQ, information och formulär, Kompetenscentrum psykisk ohälsa
WSAS-Y och WSAS-P, formulär, Rucklab (pdf, ny flik)