Remissversion: Autism
Nivå och process
Kommunernas aktivitetsansvar för ungdomar (KAA)
Kommunen ska hålla sig informerad om och erbjuda individuella insatser till ungdomar under 20 år som inte studerar i gymnasieskolan eller genomför någon motsvarande utbildning.
Målgrupp eller situation
Folkbokförda ungdomar under 20 år som har fullgjort sin skolplikt eller har blivit folkbokförda i landet vid en tidpunkt då de inte har skolplikt och som varken
- går nationellt program i gymnasieskola, anpassad gymnasieskola eller motsvarande utbildning
- har en gymnasieexamen eller gymnasiebevis från anpassad gymnasieskola
- har fullföljt utbildning som motsvarar gymnasieskolan eller anpassade gymnasieskolan med godkänt resultat.
Kunskapsläge
Kommunernas aktivitetsansvar för ungdomar (KAA) regleras i skollagens 29:e kapitel och i Utbildningsdepartementets proposition 2013/14:191. Stöd för genomförande finns i allmänna råd och kommentarsmaterial från Skolverket.
Kompetenskrav
Kompetens enligt arbetsgivarens beslut.
Sammanfattning
Alla kommuner har ett lagstadgat aktivitetsansvar (KAA) för ungdomar mellan 16 och 20 år som varken studerar eller har en gymnasieexamen.
Insatser ska vara individuellt behovsanpassade och syftar till att motivera ungdomen att påbörja eller återuppta en utbildning, men kan även omfatta andra aktiviteter som främjar delaktighet och utveckling.
Genomförande
Det kommunala aktivitetsansvaret innebär att
- fortlöpande hålla sig informerad om målgruppen
- erbjuda lämpliga insatser utifrån ungdomars behov
- samverka med andra aktörer
- dokumentera vilka ungdomar som omfattas och vilka insatser som ges
- följa upp insatserna på individ- och verksamhetsnivå.
Arbetet förutsätter en tydlig organisation med ansvarsfördelning och en strukturerad handlingsplan.
Att identifiera och hålla sig informerad om målgruppen
Kommunen behöver rutiner för att snabbt få information från skolor om ungdomar som avbryter sina studier eller inte påbörjar gymnasiet. Samverkan med till exempel socialtjänst, ungdomsmottagning och fritidsverksamhet är centralt.
Arbetet kräver en aktiv och regelbunden kontakt med ungdomarna, vilket kan ske genom brev, telefonsamtal, digitala plattformar eller personliga möten. För att få en helhetsbild av målgruppens behov behöver deras livssituation, hinder och framtidsplaner kartläggas. En grundförutsättning är att vara tillgänglig och att bygga upp förtroende och tillit i relationen.
Exempel på insatser
Lämpliga åtgärder och insatser planeras gemensamt med ungdomen utifrån ungdomens mål, behov och förväntningar.
Det kan till exempel handla om att erbjuda
- motiverande samtal och coachning
- stöd vid återgång till studier, t.ex. introduktionsprogram
- studie- och yrkesvägledning
- studiebesök, praktik och prova-på-platser
- individanpassade aktiviteter, t.ex. hjälp att skriva CV, skapa struktur i vardagen eller komma igång med en fritidsaktivitet
- samverkan med andra aktörer, t.ex. socialtjänst eller hälso- och sjukvård.
Om ungdomen har insatser enligt Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) eller socialtjänstlagen (SoL) kan dessa kombineras med insatser inom det kommunala aktivitetsansvaret,.
Samverkan med andra aktörer
Strukturerad samverkan ökar möjligheten för ungdomar att få rätt stöd i tid och minskar risken för att någon faller mellan stolarna. Hemkommunen ska identifiera relevanta aktörer och möjliggöra effektiv samverkan, till exempel med hälso- och sjukvård, socialtjänst och civilsamhällets organisationer.
Kommunens ansvar
Hemkommunen ska identifiera relevanta aktörer utifrån ungdomars behov och önskemål och initiera och möjliggöra effektiv samverkan. Relevanta aktörer kan vara hälso- och sjukvård, socialtjänst samt civilsamhällets organisationer.
Handlingsplan som verktyg
Samverkan behöver formaliseras genom en skriftlig handlingsplan som tydliggör roller, ansvar och samarbetsformer. Planen ska bygga på en gemensam förståelse av uppdraget och utgå från ungdomens önskemål och behov. Handlingsplanen bör uppdateras regelbundet.
När ungdomen är i behov av insatser från både kommun och region kan en samordnad individuell plan, SIP, upprättas.
Dokumentation
Kommunen ska dokumentera arbetet inom det kommunala aktivitetsansvaret både på individ- och verksamhetsnivå.
Individnivå
På individnivå fungerar dokumentationen som ett verktyg för att planera, genomföra och följa upp insatser utifrån varje ungdoms unika mål, behov och förutsättningar. Den omfattar information om kontakter, erbjudna och genomförda åtgärder samt uppföljning av dessa.
Verksamhetsnivå
På verksamhetsnivå bidrar dokumentationen till att säkerställa likvärdighet, rättssäkerhet och en strukturerad uppföljning av det samlade arbetet.
Registerföring
Kommunen är skyldig att upprätta ett register över ungdomar inom aktivitetsansvaret. Registret ska innehålla person- och kontaktuppgifter, sysselsättning samt vidtagna åtgärder med innehåll och tidsramar.
Uppföljning
Uppföljning är centralt i det kommunala aktivitetsansvaret och bör ske kontinuerligt för att säkerställa att insatserna leder till en positiv utveckling för ungdomen. Den dokumentation som förs i det dagliga arbetet fungerar som underlag i uppföljningen.
Uppföljningen bör göras på både individ- och verksamhetsnivå.
Uppföljning på individnivå
- säkerställer att ungdomen får rätt stöd
- möjliggör anpassning av insatser.
Uppföljning på verksamhetsnivå
- identifierar effektiva metoder
- utvecklar arbetets kvalitet
- säkerställer resurseffektivitet.
Material
Kommunernas aktivitetsansvar för ungdomar - Skolverket, Skolverkets allmänna råd med kommentarer (pdf, ny flik)
Kommunernas aktivitetsansvar för ungdomar (KAA), Skolverket
Kommunernas aktivitetsansvar för ungdomar, Skolverket
Studie- och Yrkesvägledning vid NPF, JobbaFriskNPF