Remissversion: Autism
Behandling och stöd
Stöd till närstående
Genom stödinsatser kan den närstående få en förbättrad livssituation och en minskad risk för att själv drabbas av ohälsa.
Målgrupp eller situation
Närstående till individer med funktionsnedsättning. Närstående avser de personer som är anhöriga till individen juridiskt sett och de personer som individen själv anser sig ha en nära relation till.
Kunskapsläge
Socialstyrelsens nationella riktlinjer (NR) rekommenderar att hälso- och sjukvården ger information till närstående till individer med autism om stöd som erbjuds av andra huvudmän (prioritet 3).
Socialtjänsten ska enligt lag erbjuda stöd för att underlätta för närstående som vårdar en långvarigt sjuk anhörig, eller stödjer en anhörig med funktionshinder.
Kompetenskrav
Kompetens enligt arbetsgivarens beslut.
Sammanfattning
Att vara närstående till en individ med funktionsnedsättning kan innebära fysiska och psykiska påfrestningar. Det är vanligt att man som närstående åsidosätter egna behov och viktiga livsområden, till exempel relationer, sociala sammanhang och fritidsintressen.
Både hälso- och sjukvården och socialtjänsten har i uppdrag att uppmärksamma och ge stöd till närstående. I kontakt med närstående till en individ med funktionsnedsättning bör man
- fråga hur den närstående mår och har det
- lyssna och bekräfta
- ge information om vilket stöd som finns att få från olika verksamheter.
Genomförande
Den närstående kan behöva stöd i form av
- information om vilket stöd som finns att få som närstående, t.ex. genom kommunens anhörigstöd, brukar- och anhörigföreningar, ideella organisationer, studieförbund och trossamfund
- utbildning om individens funktionsnedsättning och vad det innebär att vara närstående
- samtalsstöd eller andra hälsofrämjande insatser för att tillgodose egna behov och förebygga psykisk ohälsa, t.ex. Navigator ACT
- att träffa och dela erfarenheter med andra i liknande situation, t.ex. i samtalsgrupp för föräldrar, syskon eller mor- och farföräldrar
- avlösning, t.ex. i form av växelvis boende, avlösning i hemmet eller dagverksamhet
- ekonomiskt stöd, t.ex. kontaktdagar, anhörigbidrag och merkostnadsersättning.
Bemötande och förhållningssätt
Att vara närstående till en individ med omfattande och långvariga behov kan medföra att man känner sig låst eller tvungen att finnas där för stöd, omsorg eller samordning av individens stöd och insatser. Att prioritera annat kan väcka känslor av skuld och skam. Det kan vara betydelsefullt att som närstående få träffa någon som lyssnar, förstår och bekräftar utmaningarna och känslorna som väcks.
I mötet med den närstående bör man
- lyssna och bekräfta
- våga fråga hur den närstående mår
- ge individuell och anpassad information om vilket stöd som finns att få
- ge hjälp till vidare insatser och stöd vid behov.
Även om man arbetar under sekretess kan man alltid lyssna till den närstående och ge information om vilket stöd som finns att få.
Kommunens anhörigstöd
Enligt socialtjänstlagens 13 kap. 9 § ska socialtjänsten erbjuda stöd till närstående som
- vårdar en individ som är långvarigt sjuk eller är äldre
- stödjer en individ som har funktionsnedsättning.
För att få anhörigstöd krävs inget samtycke från individen. Det är den närstående själv som avgör om hen anser sig vara närstående. Den närstående bör ges information om vilka möjligheter det finns för att få hjälp. Stödet utformas utifrån behov och kan till exempel ges genom
- enskilda samtal för vägledning eller information om individens eller den närståendes rättigheter
- gruppaktiviteter med fokus på hälsa, självomhändertagande och erfarenhetsutbyte med andra i liknande situation.
Anhörigstödet kan också fungera som en sluss vidare till andra insatser.
De flesta kommuner erbjuder serviceinsatser till närstående genom anhörigkonsulent eller motsvarande. Stödet kan vara organiserat på olika sätt i olika kommuner. Informationen om anhörigstöd bör finnas lättillgänglig på kommunens webbplats och ska kunna förmedlas via kommunens telefonväxel.
Rutiner gällande journalföring inom kommunens anhörigstöd ser olika ut. Vissa kommuner för journal, andra inte.
Uppföljning
Behovet av stöd till den närstående kan variera över tid beroende på hur individens och den närståendes livssituation förändras och vilken effekt stödinsatserna haft. I kontakten med den närstående bör man därför följa upp hur den närstående mår och vid behov lotsa vidare till ytterligare insatser. Om inget ytterligare stöd behövs kan man ge information om vart den närstående kan vända sig om behov uppkommer i framtiden.
Material
Folder om anhöriga för personal, Nationellt kunskapscentrum anhöriga (pdf, ny flik)
Handboken för anhörigkonsulenter, NSPH (pdf, ny flik)
Om stöd till anhöriga, Kunskapsguiden
Stöd till anhöriga – Vägledning till kommunerna för tillämpning av 5 kap. 10 § socialtjänstlagen, Socialstyrelsen
Anhörigprojektet, NSPH