Insatser vid komplexa behov, vuxna

En vård- och stödsamordnare eller case manager har en koordinerande funktion med ansvar för att utredning, planering och adekvata insatser genomförs och följs upp med individen. Genom att utse en vård- och stödsamordnare kan man öka förutsättningarna för optimal behandling och optimalt stöd. 

Vård- och stödsamordnaren arbetar tillsammans med individen, närstående och övriga nätverket, samordnar insatserna och ska

• kartlägga vilken typ av vård- och stödsamordning individen är i behov av
• upprätta en plan med uppsatta mål och delmål
• samordna insatserna från olika aktörer, t.ex. socialtjänsten, primärvården, habiliteringen, psykiatrin, beroendevården och Försäkringskassan
• utvärdera insatsen kontinuerligt.

Individuellt stöd behöver i första hand fokusera på att underlätta ömsesidig kommunikation och sammanhangsförståelse. Genom att identifiera vilka faktorer som underlättar eller hindrar i olika situationer och miljöer kan man anpassa bemötande och insatser ytterligare. 

Kognitivt och kommunikativt stöd kan till exempel innefatta stegvisa och förenklade instruktioner, bildstöd, alternativ kompletterande kommunikation (AKK) och kommunikativ färdighetsträning samt i högre omfattning involvering av personal och/eller närstående. 

Utifrån prioriterade aktivitetsområden kan man stödja individen att träna sig i olika aktiviteter, att skapa hållbara vanor och rutiner, och ge stöd i att anpassa miljön för att vardagen ska upplevas mer hanterbar.

Samverkan i team liksom täta uppföljningar rekommenderas för att säkerställa att krav och belastning inte överstiger förmågan, och att individen behåller sin motivation för att arbeta mot de uppsatta målen.

För vuxna med autism och komplexa behov behöver psykologisk behandling alltid individanpassas. Det är av stor vikt att inte överbelasta kognitiva funktioner. Tålamod, flexibilitet, närvaro och lyhördhet är färdigheter som i många fall är centrala för att behandlingen ska bli framgångsrik.

Motivationsarbete

För individer med autism och komplexa behov kan den psykologiska behandlingen i stor utsträckning handla om motivationsarbete, till exempel för en bättre följsamhet till läkemedelsbehandling, eller med avseende på att ta en aktiv del i sin egen habilitering. 

Kognitiv beteendeterapi (KBT)

Behandling med KBT kan behöva individualiseras i en mer genomgripande bemärkelse, där vissa inslag i en manual används och andra inte. Sådana individuella anpassningar kräver god klinisk kunskap och erfarenhet. Beteendeanalys, som också ligger till grund för de manualbaserade programmen, är ofta till stor hjälp som ett flexibelt verktyg för individanpassning. 

Vid utmanande beteenden

Positivt beteendestöd (PBS) är en metod för beteendeanalys som syftar till att främja livskvalitet och självständighet hos individer med utmanande beteenden. Metoden fokuserar på att stärka och utöka de situationer som fungerar bra genom olika typer av insatser som är praktiskt genomförbara i individens vardag.

Individer med autism och komplexa behov kan ha olika former av fysiska och/eller psykomotoriska svårigheter och/eller rörelserädsla. Behandling av fysiska och psykomotoriska funktioner ges när komplex problematik antas påverka möjligheten att delta i fysisk aktivitet och rörelsebehandling.

Individer med autism bör få sedvanlig läkemedelsbehandling vid samtidiga somatiska tillstånd, till exempel epilepsi, eller psykisk sjukdom. Närstående och/eller personal behöver involveras när individen har kommunikationssvårigheter. 

Vid otillräcklig effekt eller biverkningar kan man prova läkemedelsjustering, preparatbyte och strategier för att hantera biverkningar.

Noggrann läkemedelsgenomgång med inventering av alla läkemedel som används samt bedömning av eventuella interaktioner är underlag inför preparatbyte och kombination av läkemedel.

Vid komplexa behov är samverkan och samordning av insatser än mer angeläget. Det bidrar till en helhetssyn på individens behov, möjliggör att insatser ges utan dröjsmål och leder till bättre effekt av de insatser som ges. Samverkan bör syfta till att säkra överföring av information mellan verksamheter och att möjliggöra effektiva övergångar när nya aktörer tar över ansvaret eller vid delat ansvar. Man behöver säkerställa att individen själv inte får rollen som informationsbärare. 

Stöd kan ges från olika aktörer, till exempel 

• socialtjänsten: personligt ombud, god man/förvaltare, boendestöd, LSS
• Arbetsförmedlingen
• primärvården
• psykiatrin
• habiliteringen
• beroendevården
• Försäkringskassan
• Kriminalvården.

Samordnad individuell plan, SIP, ska upprättas när insatser ges från flera verksamheter och de behöver samordnas. 

Följande är exempel på samtidiga psykiatriska tillstånd, och exempel på hur de kan göra den sammanlagda problematiken mer komplex och utmanande att hantera och behandla. 

• Intellektuell funktionsnedsättning
  Vid samtidig intellektuell funktionsnedsättning behöver man ta hänsyn till svårigheter med bland annat inlärning, generalisering och tillämpning av strategier för symtomhantering. Det är centralt att anpassa kravnivån efter individens förutsättningar, ofta på ett genomgripande sätt. 
  
• Adhd
  Vid samtidig autism och adhd medför behandling av adhd ofta en förbättrad funktion. Insatser bör ta hänsyn till ökade exekutiva svårigheter och adressera behovet av struktur och aktivitetsbalans i högre grad.
  
  
• Psykossjukdom
  Hantering av psykossjukdomens symtom, t.ex. hallucinationer och vanföreställningar, innebär utmaningar. Att balansera krav, öka förutsägbarhet och struktur är särskilt väsentligt med tanke på att psykossjukdomen ökar stresskänsligheten ytterligare. Långvarig psykossjukdom brukar innebära försämrade kognitiva funktioner, då särskilt exekutiva funktioner. 
  
  
• Bipolär sjukdom
  Välinställd farmakologisk behandling är en förutsättning för att individen med autism och bipolär sjukdom ska kunna medverka i övriga insatser.  
  
  
• Ätstörning
  Vid samtidig ätstörning med undervikt/svält finns som regel ett behov av att behandla och stabilisera ätstörningen, som i vissa fall kan vara livshotande. En särskild utmaning är den rigiditet som ofta finns vid autism och som kan komplicera behandlingen.
  
  
• Personlighetssyndrom
  Samtidigt personlighetssyndrom ställer särskilda krav på behandlingen, t.ex. med motivationsarbete och etablerandet av en stark terapeutisk allians. 
  
  
• PTSD
  Samtidig PTSD ställer stora krav på planeringen av behandling, där man t.ex. behöver ta ställning till om identifierade problemområden beror på autism eller är undvikanden kopplade till trauma. 
  
  
• Skadligt bruk och beroende av alkohol och narkotika
  En av många utmaningar vid samtidigt skadligt bruk eller beroende är att samordna insatser från hälso- och sjukvården, kommunen och socialtjänsten.

Följande är exempel på samtidiga somatiska tillstånd, och exempel på hur de kan göra den sammanlagda problematiken mer komplex och utmanande att hantera och behandla. 

• Epilepsi
• Diabetes
• Obesitas
• Förstoppning
• Vaxpropp

För individer med autism och komplexa behov bör närstående inkluderas i högre grad om det är möjligt. Ju bättre individens hela kontext kan förstås desto större är förutsättningarna att insatserna kan anpassas på rätt sätt och fungera. 

Vården bör sträva efter en aktiv och ömsesidig samverkan med närstående i alla delar; då blir effekten av insatserna med stor sannolikhet större. Samtidigt behöver de närståendes behov av stöd för egen del eller ytterligare information och utbildning uppmärksammas. 

Om individen inte samtycker till att närstående inkluderas behövs ibland ett motivationsarbete.

Vården ska efterfråga information om minderåriga barn. Minderåriga barn med omsorgsgivare med psykisk ohälsa och/eller funktionsnedsättning har rätt till delaktighet, stöd och information. Samtal med barn bör föras både med hänsyn till individens integritet och till barnets mognad.

Barnkonventionen definierar både barnets rättigheter och vårdens skyldigheter. När det finns oro för att minderåriga barn kan fara illa är man skyldig att göra orosanmälan till socialtjänsten. 

För barn till individer med autism och komplexa behov, till exempel svårare samtidiga psykiatriska tillstånd, kan strukturerade insatser utvecklade för andra tillstånd, som Föra barnen på tal, vara användbara.