Missbruk och beroende
Tidiga tecken och tidig upptäckt
Orosanmälan gällande barn och ungdomar
När man bör göra en orosanmälan till socialtjänsten och anmälningsskyldighet avseende barn och ungdomar.
Målgrupp eller situation
Personal inom skola, sjukvård och socialtjänst m.fl. som möter barn och ungdomar i sin yrkesutövning och får kännedom eller misstänker att ett barn eller en ungdom kan fara illa. Det kan t.ex. handla om psykiskt våld och kränkningar, omsorgssvikt, allvarliga relationsproblem i hemmet och/eller våld och sexuella övergrepp. Det kan också handla om oro för barnets eller ungdomens eget beteende som missbruk (skadligt bruk), kriminalitet, självdestruktiva beteenden som sex mot ersättning och annat gräns- och normöverskridande beteende
Kunskapsläge
Orosanmälan gällande barn regleras i socialtjänstlagen (SoL, 2001:453) 14:1.
Kompetenskrav
Enligt arbetsgivarens beslut.
Sammanfattning
All personal inom verksamheter som möter barn och ungdomar i olika situationer eller får kännedom om att ett barn eller ungdom kan fara illa omfattas av anmälningsskyldigheten. Exempel på sådana verksamheter kan vara skola, sjukvård, förskola eller tandvård. Anmälningsskyldigheten innebär att den som anmäler inte behöver veta säkert att barnet eller ungdomen far illa, det räcker med misstanke. Det är socialtjänstens uppdrag att bedöma den information de får och avgöra allvarsgraden av den. Verksamheter som har skyldighet att anmäla till socialtjänsten ska ha rutiner för hur anmälningar ska göras och den som är ansvarig för verksamheten ska se till att all personal känner till rutinerna.
Genomförande
All personal inom skola, hälso- och sjukvård, BUP, mottagningar för ungdomar med substansbruk som Mini Marior, polisen, kriminalvården och socialtjänst med flera som får reda på eller misstänker att ett barn eller en ungdom far illa ska genast anmäla detta till socialtjänsten. De myndigheter som möter barn och ungdomar bör har rutiner för hur anmälningar till socialtjänsten ska göras, och den som är ansvarig för verksamheten ska se till att alla känner till de rutinerna.
Det räcker med en misstanke för att göra en orosanmälan. Anmälan ska helst göras skriftligt. Man är också skyldig att lämna uppgifter som kan vara av betydelse för socialtjänstens utredning. I de flesta fall ska familjen informeras om att en orosanmälan ska göras. Undantag från detta gäller om oron/misstankarna gäller våld eller sexuella övergrepp i familjen. Konsultera alltid socialtjänsten i dessa fall. Om du känner dig osäker så kontakta socialtjänsten för råd och vägledning.
- Skyldigheten är personlig och kan inte överlåtas på kurator, sjuksköterska, chef eller annan.
- Skyldigheten är ostoppbar. Det betyder att vare sig en chef eller någon annan får hindra anmälan.
- Man kan inte vara anonym om man är anmälningsskyldig.
- Samråd med t.ex. arbetsledare, kollega eller socialtjänst får inte fördröja anmälan.
När orosanmälan inkommit till socialtjänsten görs det en omedelbar skyddsbedömning inom 24 timmar. Där tar socialtjänsten ställning till om barnet är i behov av omedelbart skydd. Därefter har socialtjänsten fjorton dagar på sig att göra en förhandsbedömning om det finns tillräcklig information för att öppna en utredning. Ofta kallas föräldrarna till ett inledande samtal.
Exempel på vad som ska anmälas
Exempel på vad som ska anmälas
Det räcker med misstanke om att ett barn eller en ungdom som kan misstänkas fara illa.
- Psykisk misshandel: Att någon hotar, hånar, nedvärderar, fryser ut, ger orimliga bestraffningar, är elak eller på andra sätt kränker barnet. Det kan också vara att till exempel någon låser in barnet eller att barnet tvingas höra, eller se på när en närstående utsätts för våld eller sexuella övergrepp.
- Fysisk misshandel: Att någon slår, sparkar, nyper eller på andra sätt skadar barnet kroppsligt. Enligt lag är det förbjudet i Sverige att slå barn. Det gäller alla, även föräldrar och vårdnadshavare. Förutom att man inte får slå barn innebär det att man till exempel inte får dra barnet i örat, snärta på fingrarna eller ta ett hårt tag i armarna och skaka barnet.
- Sexuella övergrepp: Är alla sexuella handlingar som sker mot någons vilja. En sexuell handling med ett barn är alltid ett övergrepp. Det är olagligt även om barnet tar initiativet.
- Att barnet bevittnar misshandel eller sexuella övergrepp mellan närstående är skadligt och olagligt. Bevittna betyder att barnet ser eller hör en närstående bli utsatt för misshandel eller sexuella övergrepp.
- Omsorgssvikt: Kan vara att inte ge barnet mat, kläder, sjukvård, utbildning, omtanke eller på annat sätt inte sköta om barnet eller tillgodose till barnets behov.
- Att barnet/ungdomen far illa av sitt eget beteende: Kan till exempel vara att barnet/ungdomen har ett beteende som gör att hen skadar sig själv, till exempel med kriminalitet, droger, självskadebeteende, exploaterar sig sexuellt, eller skadar andra allvarligt.
Barnkonventionen och föräldrabalken
Barnkonventionen
Av de 51 artiklarna i barnkonventionen är de som främst berör anmälan om barn som far illa:
- artikel 2 om icke-diskriminering
- artikel 3 om barnets bästa
- artikel 6 om barnets rätt till liv och utveckling
- artikel 12 om barnets rätt att göra sin röst hörd och bli lyssnad till.
Föräldrabalken 6 kap. 1 §
Barn har rätt till omvårdnad, trygghet och en god fostran. Barn ska behandlas med aktning för sin person och egenart och får inte utsättas för kroppslig bestraffning eller annan kränkande behandling.
Uppföljning
Den som gjort anmälan kan få återkoppling på att anmälan är mottagen och om utredning har inletts. I övrigt råder sekretess.
Material
Mina rättigheter, Barnombudsmannen
Jag vill veta.se, Brottsoffermyndigheten
Anmälan till socialnämnden vid kännedom eller misstanke om att ett barn far illa, Socialstyrelsen
Till dig som är skyldig att anmäla oro för barn, Socialstyrelsen (PDF, ny flik)
Koll på soc.se, Socialstyrelsen