Strategier och bemötande för att minska hot och våld

All personal bör:

• Veta vilka rutiner och regler som gäller och varför. De ska också kunna kommuniceras och motiveras för individen. Det förutsätter att det finns genomtänkta rutiner och regler, vilket ledningen huvudsakligen är ansvarig för. Som personal är det viktigt att påtala om rutinerna eller reglerna inte fungerar, bör omarbetas eller inte efterlevs och isåfall förklara varför.
• Visa intresse, lyssna och försöka förstå individens beteende och behov. Alltid arbeta aktivt för att utveckla goda relationer mellan personal och mellan personal och individer.
• Ha kunskap om den fysiska miljöns betydelse för riskbeteende.

Personalen bör i dessa situationer:

• Bemöta irriterade och upprörda individer på ett sätt som lugnar och ger trygghet. T.ex. ställa sig bredvid en individ som är aggressiv istället för framför och prata långsammare och med lägre volym.
• Bemästra egen stress, rädsla och ilska.
• Veta om och kunna motivera för sig själv och individen vilka rutiner och regler som finns.
• Samarbeta med sina kollegor.
• Försöka förstå varför individen är upprörd eller irriterad och be individer själv föreslå hur situationen kan bli bättre. Ge alternativ.

Lågaffektivt bemötande går ut på att i en potentiell konfliktsituation försöka dämpa sina egna känslouttryck och därigenom hela situationen. Utöver det är det viktigt att:

• undvika ögonkontakt
• signalera lugn
• backa i stället för att svara på aggression
• försöka avleda individen.

Metoden lågaffektivt bemötande bygger på teorier om affektsmitta och gäller speciellt personer med utvecklingsrelaterade funktionsnedsättningar som kan ha svårt att särskilja egna och andras affekter och hantera sina egna känslor. När stressnivån ökar blir de extra känsliga för omgivningens beteende, och då är det ännu viktigare att bemötandet inte är konfronterande eller argt.

Interaktivt bemötande är en träningsmetod i kommunikation och bemötande som är särskilt inriktad på arbete med psykiskt funktionshindrade personer, som på grund av själva funktionsförmågan har svårt med perspektivtagande, planering, initiativ, informationsbearbetning och så vidare.

Metoden innehåller träning i kommunikation i konfliktsituationer. I en särskild form spelar man upp konkreta interaktionsproblem som deltagarna varit med om. Genom att använda konkreta, visuella hjälpmedel så förtydligas vad som händer rent psykologiskt mellan parterna. På det viset underlättas förståelsen för hur det egna och den andres beteende faktiskt påverkar konfliktsituationen och vad det finns för lösningsalternativ.

Som stöd för arbetet med att förebygga och hantera hot och våld finns flera modeller. Några av dem är Bergenmodellen, Termamodellen och Resimamodellen. De fokuserar framför allt på det förebyggande arbetet men innehåller även riktlinjer för hur personalen ska agera vid hot och våldssituationer för att behålla lugnet och förhindra fysisk och psykisk skada.

Grundläggande i alla tre modeller är att personalen arbetar aktivt för goda relationer. Det innebär:

• Positiv inställning
  Förståelse för patienter med problembeteende och ett humanistiskt och icke-dömande synsätt.
• Känslomässig balans
  Kontroll över de egna känslorna, speciellt vad gäller ilska och rädsla.
• Fungerande ordning
  Samarbetsförmåga, organisatoriskt stöd samt tydlighet kring enhetens regler.