Familjeorienterat arbetssätt

Gå till huvudsidan: Missbruk och beroende

Missbruk och beroende

Behandling och stöd

Familjeorienterat arbetssätt

Arbetssätt som bygger på intern samordning mellan verksamhetens enheter och fokus på barn- och föräldraperspektivet under utredningar och insatser.

Målgrupp eller situation

Samtliga individer i familjer där minst en individ har missbruk eller beroende.

Kunskapsläge

Området är under utveckling och därför saknas det idag evidens. Metoder har utvecklats på flera håll i landet.

Kompetenskrav

Kompetens enligt arbetsgivarens beslut.

Sammanfattning

Familjeorienterat arbetssätt är ett arbetssätt och ett perspektiv i arbetet med familjer där det förekommer missbruk eller beroende. Inom ramen för arbetssättet utreder, bedömer och beviljar man insatser samordnat mellan olika verksamheter i socialtjänsten. Insatserna följs sedan upp. Grundtanken är att minska riskfaktorer och stärka skyddsfaktorer i familjen.

Genomförande

I en familj där det förekommer missbruk eller beroende behöver samtliga individer stöd på olika nivåer. De olika insatserna kan ges både individuellt och till familjen som helhet. Det ska vara individanpassat och föregås av behovsbedömning och anpassning. Insatserna kan till exempel vara rådgivning, samtalsstöd, behandlande insatser och praktiskt stöd i vardagen. Det förutsätter samordning och samverkan mellan olika enheter eller avdelningar inom socialtjänsten. Man bör arbeta utifrån ett föräldra-, barn- och familjeperspektiv.

För barn är det centralt med struktur och rutiner i vardagen. En skyddsfaktor för barnen är att få praktiskt stöd både i hemmet och förskolan eller skolan. De kan även behöva stöd i skolarbetet. Därmed kan de få avlastning från ansvarskänslan för sina föräldrar och istället få stöd och uppmuntran till lärande och lek i skolan.

Barnen ska få information om det som händer i familjen och känna att de vågar fråga och prata om det som är svårt. De kan behöva bearbeta sina upplevelser med hjälp av behandlande åtgärder om de har utvecklat egna symtom. Att träffa andra i liknande situation kan vara stärkande och avlasta från känslor av skuld och skam. Barnen ska ges möjlighet att utveckla vänskapsrelationer och fritidsintressen samt tillgång till stödjande vuxna utanför familjen.

Se också Barn som närstående.

I den här typen av situationer behöver föräldrarna information om barnens behov och i vissa fall stöd i sitt föräldraskap. Den som har ett skadligt bruk (missbruk) eller beroende behöver hjälp att ta sig ur det. Andra vuxna kan behöva stöd för egen del och stöd i sin relation till varandra och barnen. Familjen kan behöva hjälp att hitta nya sätt att kommunicera och umgås med varandra på sätt som inte är relaterade till problematiken. Många gånger kan avlastning och praktisk hjälp i familjen vara det som gör störst nytta.

Se också Vuxna som närstående.

Märkning

  • Utförare: Individ- och familjeomsorg, Funktionshinderomsorg | Socialpsykiatri, Familjecentral, Mariamottagning
  • Yrkesroll: Kurator, Socialsekreterare | Biståndshandläggare, Stödpedagog | Stödassistent | Boendestödjare
  • Typ av behandling/stöd: Behandlings- och stödförlopp, Planering | Handläggning (inkl. myndighetsutövning) | Samordning, Psykoedukation med eller utan övningsmoment, Anpassning | Hjälpmedel, Omsorg | Omvårdnad, Psykosociala insatser, Psykologisk behandling, Läkemedelsbehandling, Medicinteknisk behandling, Hälsofrämjande insatser, Familj- och närståendestöd, Stöd i boende | Boendestöd, Stöd för arbete och sysselsättning (inkl. rehabilitering), Ekonomiskt bistånd
  • Åldersgrupp: Barn (0-17 år), Vuxna (18-64 år), Äldre (65- år)
  • Tillståndets svårighetsgrad: Lindrig, Medelsvår, Svår
  • Tillstånd: Missbruk och beroende