Byte av antidepressiva läkemedel

Gå till huvudsidan: Depression och ångestsyndrom

Depression och ångestsyndrom

Uppföljning på individnivå

Byte av antidepressiva läkemedel

Rekommendationer vid byte av läkemedel i antidepressiv läkemedelsbehandling vid utebliven effekt eller biverkningar.

Målgrupp eller situation

Byte av läkemedel i antidepressiv behandling när nuvarande läkemedel har bristande effekt eller för besvärande biverkningar.

Kunskapsläge

Prioritering för respektive behandling (se separata insatser).

Kompetenskrav

Legitimerad läkare.

Sammanfattning

Om ett läkemedel har otillräcklig effekt i full dos vid antidepressiv läkemedelsbehandling, eller ger för besvärande bieffekter, behöver man antingen byta läkemedel eller sätta in tilläggsbehandling. Vid byte och tillägg till preparat, se rekommenderade alternativ nedan. 

Vid svår depression där läkemedelsbehandling inte ger tillräcklig effekt, överväg ECT-behandling.

Genomförande

Innan man beslutar att byta läkemedel måste man ställa följande frågor:

  • Har patienten haft det nuvarande antidepressiva preparatet i tillräckligt lång tid för att se effekt? (3–4 veckor vid SSRI.)
  • Är diagnosen depression korrekt?
  • Tar patienten sitt läkemedel enligt ordination? (Överväg koncentrationsbestämning om det råder tvekan.)
  • Finns det försvårande faktorer som gör att antidepressiva läkemedel inte fungerar, t.ex. somatisk sjukdom eller tung psykosocial belastning?
  • Överkonsumerar patienten alkohol eller droger?
  • Är dosen adekvat? (Om patienten inte har vare sig effekt eller biverkningar kan doshöjning övervägas.)
  • Är patienten snabbmetaboliserare (dvs hög enzymaktivitet för den huvudsakliga nedbrytningsvägen för läkemedel) eller finns det interaktion med annat läkemedel? (Se Plasmakoncentrationsbestämning av antidepressiva).

Vid svår depression är ofta ECT ett bra alternativ, se ECT-behandling för vuxna och ECT-behandling för ungdomar.

Steg vid byte av antidepressiv läkemedelsbehandling:

  1. Byte till annat SSRI (sertralin, paroxetin, fluvoxamin, citalopram, escitalopram).
  2. SSRI + tilläggsbehandling (sömnbesvär, ångest: mirtazapin), (initativlöshet, trötthet: buproprion).
  3. Byte till SNRI (venlafaxin, duloxetin), eventuellt med fortsatt tilläggsbehandling.
  4. Preparaten agomelatin eller vortioxetin kan prövas vid när man provat med minst ett antidepressivt preparat eller där övriga läkemedel ger biverkningar. 
  5. TCA (klomipramin, amitryptilin, nortryptilin, maprotilin). Specialistpreparat.
  6. MAO-hämmare (moklobemid, tranylcypromin, fenelzin, isocarboxazid). Man bör vänta i en tid som motsvarar fem gånger halveringstiden för det utsatta antidepressivumet innan man påbörjar en behandling med en MAO-hämmare; för citalopram motsvarar detta 2 veckor. Specialistpreparat. Kräver licens och dietrestriktioner.

Vid recidiverande svår depression kan tillägg av litium öka sannolikheten till remission och kan också vara ett bra alternativ som profylaktisk behandling (se Läkemedelsbehandling av depression hos vuxna).

Märkning

  • Utförare: Psykiatrisk öppenvård, Primärvård | Första linje
  • Yrkesroll: Läkare, Sjuksköterska
  • Typ av behandling/stöd: Läkemedelsbehandling
  • Åldersgrupp: Vuxna (18-64 år), Äldre (65- år)
  • Tillståndets svårighetsgrad: Medelsvår, Svår
  • Tillstånd: Ångest och depression