Depression och ångestsyndrom
Tidiga tecken och tidig upptäckt
Orosanmälan gällande barn och ungdomar
Personal inom skola, hälso- och sjukvård och socialtjänst är skyldiga att anmäla om barn eller ungdomar far illa. Det räcker med misstanke för att anmäla.
Målgrupp eller situation
Barn eller ungdomar som far illa, till exempel på grund av vuxnas missbruk, våld eller på grund av eget beteende.
Kunskapsläge
Orosanmälan gällande barn styrs av socialtjänstlagen (SoL).
Kompetenskrav
Enligt arbetsgivarens beslut.
Sammanfattning
Personal inom till exempel skola, sjukvård och socialtjänst som får reda på eller misstänker att ett barn far illa är skyldiga att göra en anmälan till socialtjänsten (orosanmälan). Den som funderar på att anmäla bör lita på sina iakttagelser och sin erfarenhet. Om man redan gjort en anmälan men misstänker vid ett senare tillfälle att samma barn far illa ska man göra en ny anmälan. Även den som inte är anmälningsskyldig bör göra en anmälan.
Man kan uppmana föräldrar att själva ta kontakt med socialtjänsten för att ansöka om stöd och hjälp. Det ersätter dock inte anmälningsplikten. Ansökan och anmälan görs då samtidigt.
Att barn far illa kan till exempel handla om omsorgssvikt, allvarliga relationsproblem i hemmet, alla typer av våld och/eller hedersrelaterat förtryck. Ta gärna kontakt med närmaste socialtjänst för konsultation, det går att göra anonymt och utan att röja barnets eller ungdomens identitet.
OBS! Skyldigheten att göra en anmälan gäller redan vid misstanke om att ett barn far illa. I en akut situation kan det vara nödvändigt att göra en anmälan per telefon innan man gör en skriftlig. Man bör då också överväga att ringa polisen.
Genomförande
Den som är anmälningsskyldig ska genast anmäla till socialtjänsten om man misstänker eller får kännedom om att ett barn far illa. Den som är anmälningsskyldig är också uppgiftsskyldig. Det betyder att man är skyldig att lämna ut uppgifter till socialtjänsten som kan vara av betydelse för en pågående utredning. Anmälnings- och uppgiftsskyldigheten bryter sekretessen mellan myndigheter.
Om misstanken gäller hedersrelaterat våld och förtryck ska det framgå av anmälan.
Information om att anmälan görs
Det är ofta bra att informera barnet eller ungdomen och vårdnadshavare om att anmälan görs. Vid oro för någon typ av våld och/eller hedersrelaterat förtryck ska vårdnadshavare inte informeras om att anmälan görs.
Ta alltid hänsyn till barnets eller ungdomens bästa
När man gör en orosanmälan ska barnets eller ungdomens behov och rättigheter vara utgångspunkten. Vid insatser från hälso- och sjukvården, socialtjänsten och skolan ska barns åsikter och erfarenheter vägas in i den sammantagna bedömningen av vad som är barnets bästa i varje enskilt fall.
Så fungerar anmälningsskyldigheten
- Anmälningsplikten rör barn från födseln och fram tills dess att barnet fyller 18 år.
- Skyldigheten är personlig och kan inte överlåtas till kurator, sjuksköterska, chef eller annan. Är man anmälningsskyldig men låter bli att göra anmälan kan man dömas för tjänstefel.
- Skyldigheten är ostoppbar. Det betyder att vare sig en chef eller någon annan får hindra anmälan.
- Man kan inte vara anonym om man är anmälningsskyldig.
- Samråd med t.ex. arbetsledare, kollega eller socialtjänst får inte fördröja anmälan.
Anmäla oro för ofödda barn
Anmälningsskyldigheten gäller inte ofödda barn, men om man känner oro för ett ofött barn så får man bryta sekretessen och lämna uppgifter till socialtjänsten.
Exempel på vad som kan vara grund för anmälan
Psykisk misshandel
Barnet blir utsatt för kränkningar. Det kan vara att förringa, nedsätta, hota, skrämma, diskriminera, kontrollera, bestraffa, isolera.
Omsorgssvikt
När vårdnadshavare medvetet eller omedvetet inte tillgodoser barnets behov, till exempel om barnet
- inte får tillräckligt med mat
- har kläder som är smutsiga, inte passar eller inte är rätt för årstiden
- har bristande hygien, dålig tandhälsa eller medicinska behov som inte tillgodoses
- inte får gå i skolan eller möjlighet att leka.
Allvarliga relationsproblem i hemmet
Stora konflikter mellan föräldrar och/eller syskon, återkommande konflikter med andra närstående.
Våld (fysisk misshandel) eller sexuella övergrepp
Alla typer av våld och sexuella övergrepp.
Hedersrelaterat våld och förtryck
Till exempel att barnet eller ungdomen begränsas i sin skolgång eller sitt umgänge, riskerar att utsättas för barnäktenskap, tvångsäktenskap, könsstympning, i Sverige eller utomlands samt att föras utomlands i syfte att utsättas för barnäktenskap eller könsstympning. I vissa fall kan det handla om att vårdnadshavare motsätter sig att barnet eller ungdomen får vård eller stöd som hen behöver.
Utsätter själv sin hälsa och utveckling för påtaglig risk
Eget beteende som till exempel
- riskbruk eller missbruk
- kriminalitet
- vistas i riskmiljöer där det förekommer droger
- vistas i riskmiljöer där det förekommer kriminalitet/gäng.
Innehåll i orosanmälan och dokumentation
En orosanmälan bör innehålla:
- Grunduppgifter
- Datum för anmälan.
- Barnets och vårdnadshavarnas personuppgifter om de finns.
- Om vårdnadshavarna och/eller barnet har blivit informerade om att anmälan görs, och i så fall hur de reagerade.
- Om det finns behov av tolk eller annat stöd för kommunikation.
- Uppgifter om anmälaren
- Kontaktuppgifter till den eller de som gör anmälan.
- Kontaktuppgifter till närmaste chef.
- Om man vill ha återkoppling eller inte.
- Uppgifter om barnets situation och orsak till oron
- Var barnet befinner sig när anmälan görs.
- Sammanhanget, iakttagelser och/eller information som lett till misstanke och oro.
- Vad barnet eller ungdomen sagt, visat för beteende eller känslor.
- Om det finns fler barn under 18 år i familjen.
- Om barnet haft kontakt med socialtjänsten tidigare, och om möjligt i vilken kommun.
Anmälan ska alltid skrivas under eller signeras av den som anmäler.
Dokumentation
För barnets eller ungdomens säkerhet ska orosanmälan aldrig föras in i någon journal. Anteckningar ska vara sakliga eftersom de kan komma att användas i utredningar och i domstol. Dokumentera hos avsändaren att anmälan är gjord.
Verksamheter som har skyldighet att anmäla till socialtjänsten
De myndigheter och verksamheter som möter barn och ungdomar bör ha rutiner för hur anmälningar till socialtjänsten ska göras, och den som är ansvarig för verksamheten ska se till att all personal känner till de rutinerna.
Verksamheter som omfattas är till exempel skolor, hälso- och sjukvården, Polisen och Kriminalvården. Personal i socialtjänsten som inte jobbar direkt med barn som far illa ska också göra anmälan.
Socialtjänsten gör en bedömning
Samma dag som anmälan har kommit in till socialtjänsten gör de en förhandsbedömning av om det finns tillräcklig information för att öppna en utredning. Ofta kallas föräldrarna eller vårdnadshavarna till ett inledande samtal, om det inte är så att barnet behöver omhändertas omedelbart.
Uppföljning
Den som är anmälningsskyldig kan få återkoppling om utredning har öppnats, om utredning pågår eller om beslut fattats om att inte inleda utredning, men i övrigt råder sekretess.
Material
Anmälan till socialnämnden vid kännedom eller misstanke om att ett barn far illa, Socialstyrelsen
Att möta barn som kan vara utsatta för hedersrelaterat våld och förtryck, Socialstyrelsen (pdf, ny flik)
Information riktad till barn
Välkommen till Mina Rättigheter, Barnombudsmannen