Stressbesvär

Gå till huvudsidan: Depression och ångestsyndrom

Depression och ångestsyndrom

Förebyggande insatser

Stressbesvär

Grunden i återhämtning är bra och tillräckligt mycket sömn. Vid stressbesvär behöver man också se över vilka andra aktiviteter som bidrar till återhämtning.

Målgrupp eller situation

Individer med stressbesvär.

Kunskapsläge

Rekommendationerna grundar sig på beprövad erfarenhet.

Kompetenskrav

Legitimerad sjukvårdspersonal, socionom eller kurator med adekvat utbildning och erfarenhet.

Sammanfattning

Stress är kroppens och hjärnans sätt att möta en utmaning. Det är en uråldrig och livsviktig reaktion som innebär en ökad handlingsberedskap i kroppen och hjärnan.  Vi blir starkare, mer fokuserade och får kraft att klara en utmaning. 

Utan stressreaktionen skulle vi troligtvis bli passiva, deprimerade och inte få någonting gjort. Det vi kallar för kortvarig stress är vår vän och hjälper oss att fokusera och få saker gjorda. Problemet med stress uppstår när vi inte får tid att återhämta oss, när stressen blir långvarig.

Förutom regelbunden vila och sömn brukar följande aktiviteter vanligtvis öka en individs återhämtningsförmåga i stressiga perioder:

  • mer sömn än vanligt
  • vila
  • fysisk aktivitet
  • regelbundna pauser under dagen
  • avslappningsövningar
  • umgås med personer man tycker om
  • begränsa intaget av eller avstå från alkohol och droger
  • vara i naturen
  • mindfulness/medveten närvaro.

Att få information om stressens fysiologiska mekanism brukar också vara hjälpsamt.

Genomförande

För att klara av stressiga perioder är det viktigt med återhämtning. Den viktigaste återhämtande aktiviteten är sömn. Så länge en individ får sömn av god kvalitet och i tillräcklig omfattning, kan hen hålla sig frisk även under längre perioder med mycket stress. Men med bristande sömn kommer stressen ganska snabbt att leda till negativa hälsomässiga konsekvenser och sjukdom.

Stressbesvär kan både orsaka, påskynda eller förvärra ångest- och depressionssymtom, samt medföra en rad andra negativa sociala och hälsomässiga konsekvenser för individen.

Grunden i att hantera stressbesvär är att identifiera vilka faktorer som bidrar till stress och vilka faktorer som fungerar återhämtande. Utifrån en sådan analys kan man sedan göra förändringar för att skapa en bättre balans mellan stress och återhämtning. Vissa faktorer eller aktiviteter kan alltså behövas tas bort alternativt minska omfattning, medan andra faktorer eller aktiviteter kan behöva läggas till eller öka i omfattning. Om de stressrelaterade symtomen inte minskar behöver ytterligare justeringar göras.

Kom ihåg att det som fungerar avkopplande för en person kanske inte hjälper en annan.

När stress är positivt

Vad som upplevs som stressande är i viss mån individuellt. Situationer som orsakar stress behöver inte heller alltid upplevas som negativa. Stress kan ibland vara positivt och ge den extra kraft som behövs för att lösa en uppgift.

Kroppen, fysiska tecken
  • Sömnproblem (ofta första tecken på förhöjd stress)
  • Huvudvärk, svettning, frysning
  • Ont i magen, illamående, minskad matlust
  • Hjärtklappning, svårigheter att andas
  • Spända muskler, värk i nacke, axlar, rygg, käkar
  • Värk och smärta
  • Torr i munnen
  • Impotens/ingen sexlust
  • Yrsel, overklighetskänslor
  • Darrningar (händer, läppar, ögon, tics)
  • Dålig kroppskoordination, blir fumlig
  • Ökad infektionskänslighet.
Humör
  • Ångest, oro, nervositet, rädsla
  • Skuld, skam
  • Känslomässigt utmattad
  • Ledsen
  • Nedstämdhet
  • Irritation, ilska, frustration (”relationsdödare”)
  • Utmattningskänslor
  • Gråtattacker
  • Avsaknad av känslor, ointresse, likgiltighet.
Tänkande
  • Virrig
  • Svårt att släppa tankar, t ex på skola/arbete
  • Svårt att prioriter
  • Koncentrationssvårigheter
  • Glömska (minns inte pinkoder, namn eller tappar ord)
  • Tänker långsamt, svårigheter att först
  • Tunnelseende, ser inte möjligheter, missar relevant info
  • Förhöjd känslighet för intryck (ljud, dofter, mycket människor).
Saker man gör
  • Äter mycket mer eller mycket mindre
  • Äter för snabbt
  • Ökat intag av alkohol, nikotin eller droger
  • Går omkring planlöst, rastlöshet
  • Gör saker två gånger
  • Kontrollerar, blir pedant
  • Slutar lyssna
  • Grälar, svär
  • Effektiviserar saker, gör saker fort, multitasking
  • Tendens att dra sig undan.

Stress är en frisk reaktion på hot och utmaningar, en överlevnadsmekanism, och alltså en naturlig del av livet. Genom att snabbt kunna mobilisera energi för att slåss eller springa, har människan kunnat överleva hot och utmaningar under miljontals år.

Men om stressreaktionen väcks för ofta under för lång tid och utan tillräcklig återhämtning, så kan individen drabbas av stressrelaterad ohälsa (till exempel depression eller ångesttillstånd). 

Kamp- eller flyktbeteende och spela död-beteende

Det uppvarvade läge som vi oftast förknippar med stress kallas för kamp- eller flyktbeteende. De kroppsliga reaktioner som ingår detta program förbereder oss för att slåss eller springa. Spela död-beteende innebär tvärtom att vi blir initiativlösa och kanske rentav svimmar.

Märkning

  • Utförare: Mödra- och barnhälsovård, Primärvård | Första linje, Psykiatrisk öppenvård, Psykiatrisk heldygnsvård, Psykiatrisk akutvård, Somatisk öppenvård, Somatisk heldygnsvård, Somatisk akutvård, Tandvård, Kommunal hälso- och sjukvård, Individ- och familjeomsorg, Funktionshinderomsorg | Socialpsykiatri, Äldreomsorg, Förskola | Pedagogisk omsorg, Skola | Elevhälsa, Familjecentral, Ungdomsmottagning, Mariamottagning
  • Yrkesroll: Läkare, Psykolog, Sjuksköterska, Undersköterska | Behandlingsassistent | Skötare, Vårdbiträde, Logoped, Dietist, Fysioterapeut, Arbetsterapeut, Kurator, Psykoterapeut, Socialsekreterare | Biståndshandläggare, Stödpedagog | Stödassistent | Boendestödjare, Lärare | Förskollärare | Fritidspedagog, Barnskötare | Elevassistent | Fritidsledare, Specialpedagog, Tandvårdsyrke, Ledning | Administration
  • Typ av behandling/stöd: Hälsofrämjande insatser
  • Åldersgrupp: Barn (0-17 år), Vuxna (18-64 år), Äldre (65- år)
  • Tillståndets svårighetsgrad: Lindrig, Medelsvår
  • Tillstånd: Ångest och depression