Depression och ångestsyndrom
Behandling och stöd
Läkemedelsbehandling vid medelsvår till svår depression hos barn
Behandling med läkemedel kan sättas in om psykopedagogisk behandling inte gett tillräcklig effekt. KBT kan ge additiv effekt.
Målgrupp eller situation
Barn och ungdomar med medelsvår till svår depression.
Kunskapsläge
Socialstyrelsens nationella riktlinjer (NR) anger att hälso- och sjukvården bör erbjuda barn och ungdomar med medelsvår till svår depression behandling med fluoxetin (prioritet 2) och kan erbjuda behandling med sertralin eller escitalopram (prioritet 5).
Kompetenskrav
Legitimerad läkare.
Sammanfattning
Läkemedelsbehandling vid depression hos barn och ungdomar sätts in om psykopedagogisk behandling inte gett tillräcklig minskning av depressionssymtom, efter 4–8 veckor vid medelsvår depression och 2 veckor vid svår depression. Vid melankoli och psykotisk depression kan man sätta in läkemedel omedelbart. Fluoxetin är förstahandsval.
Kognitiv beteendeterapi kan ibland ge additiv effekt vid läkemedelsbehandling.
Vid läkemedelsbehandling ska barnet eller ungdomen, och helst vårdnadshavaren också, få information om:
- förväntad effekt, och att förväntad tid till effekt är 3–6 veckor
- eventuella symtom i inledningen av behandlingen, som t.ex. ökad ångest
- vanliga biverkningar
- att behandlingen inte är beroendeframkallande
- att ta tillsammans med mat för att minska risken för illamående
- eventuella sexuella biverkningar
- ökad blödningsbenägenhet
Genomförande
- Läkemedelsbehandling ska i regel inte inledas vid första besöket utan föregås av psykopedagogisk behandling under 4–8 veckor vid medelsvår depression och 2 veckor vid svår depression
- Förstahandsvalet vid läkemedelsbehandling är fluoxetin
- I andra hand, eller om fluoxetin är olämpligt, kan sertralin eller escitalopram prövas. Sertralin och escitalopram kan vara ett förstahandspreparat om förstagradssläkting svarat bra på behandling med respektive läkemedel
- Om ovanstående insatser inte har gett god effekt på depressionssymtomen bör man först överväga att diagnosen depression fortfarande är korrekt och att det inte finns några vidmakthållande faktorer (t.ex. skolproblem eller en deprimerad förälder)
- Bedöms diagnosen fortfarande vara korrekt går man vidare med annat SSRI, det vill säga sertralin eller escitalopram (off-label). Fluoxetin sätts då ut tvärt och det andra SSRI-preparatet sätts in i låg dos efter tre dagar och trappas upp veckovis till måldos.
Fler insatser vid svår depression
Svår depression kan kräva andra och ibland tidigare insatser. Överväg följande:
- Insättning av SSRI i ett tidigare skede
Vid djup depression, självmordsproblematik, återinsjuknande i depression eller depressiv psykos. - ECT-behandling
När läkemedel inte har gett effekt, vid psykotiska symtom eller katatoni. - Heldygnsvård
Vid till exempel hög suicidrisk.
Dosering av antidepressiva
- Fluoxetin
Börja med 5 mg hos barn och 10 mg för ungdomar och öka till 20 mg efter en vecka. Därefter kan dosen ökas till maximalt 40 mg för barn och 60 mg för tonåringar. P.g.a. olika hastighet på metabolismen krävs individuell titrering. Vid byte av läkemedel sätts fluoxetin ut tvärt. - Sertralin
Börja med 25 mg tre dagar efter utsättning av fluoxetin och trappa upp veckovis till måldos. Maximal dos är 200 mg. - Escitalopram
Börja med 5 mg tre dagar efter utsättning av fluoxetin och trappa upp veckovis till måldos. Maximal dos är 20 mg (p.g.a. risk för QT-förlägning).
Uppföljning
Barn och ungdomar som medicinerar med antidepressiva läkemedel bör följas upp tätt. Helst genom besök, men telefonkontakt går också bra. Den första uppföljningen gör man efter 7–10 dagar. Därefter varje vecka första månaden, och efter det varannan vecka. Förutom att följa upp symtom och biverkningar bör man också kontrollera längd före insättning samt efter 6 månader.
Vid förstagångsinsjuknande bör man fortsätta behandlingen minst 6 månader efter tillfrisknande. Efter flera insjuknanden bör långtidsbehandling övervägas.
Se även uppföljning barn och ungdomar – depression.