Depression och ångestsyndrom
Behandling och stöd
Kognitiv beteendeterapi vid generaliserat ångestsyndrom hos vuxna
Behandlingen fokuserar på att förändra tankemönster och beteenden. Används som ett alternativ eller komplement till läkemedelsbehandling.
Målgrupp eller situation
Generaliserat ångestsyndrom (Generalized anxiety disorder, GAD) kännetecknas av en överdriven rädsla och oro som är svår att kontrollera och som finns närvarande under en stor del av tiden och i många olika situationer. Besvären vid generaliserat ångestsyndrom är ofta långvariga och kan orsaka svårigheter med att sköta arbetet och fungera socialt.
Kunskapsläge
Socialstyrelsens nationella riktlinjer (NR) anger att hälso- och sjukvården kan erbjuda kognitiv beteendeterapi till vuxna med generaliserat ångestsyndrom (prioritet 5). Stödet för KBT stödjer sig huvudsakligen på forskning av manualbaserade behandlingsprogram.
Evidens finns för olika KBT-manualer med delvis olika förklaringsmodeller och fokus på olika interventioner. Stödet för annan psykologisk behandling, exempelvis psykodynamisk, är otillräckligt och bör bara ges inom ramen för forskning och utveckling.
Kompetenskrav
Leg. psykolog eller leg. psykoterapeut med relevant psykoterapiinriktning, eller hälso- och sjukvårdspersonal med grundläggande psykoterapiutbildning (tidigare steg-1) med relevant inriktning under kvalificerad handledning.
Sammanfattning
Vid generaliserat ångestsyndrom är psykologisk behandling med KBT ett alternativ eller ett komplement till behandling med antidepressiva läkemedel. KBT ger ofta minskning av ångest vid generaliserat ångestsyndrom. Vid generaliserat ångestsyndrom är KBT inriktad på att förändra dysfunktionella tankemönster och beteenden som vidmakthåller ångestsyndromet genom negativ förstärkning.
Utgångspunkten för behandlingen bör vara en vetenskapligt utvärderad behandlingsmanual men med individuella anpassningar.
Genomförande
Vanliga behandlingsinterventioner är:
- psykoedukation
- exponering med responsprevention
- beteendeexperiment
- schemaläggning av positiva aktiviteter
- tillämpad avslappning
- medveten närvaro
- kognitiv omstrukturering
- problemlösning
- stimuluskontroll (orosstund)
- identifiering av positiva antaganden om oro.
Målet med behandlingen är inte att eliminera all oro och ångest från individen, utan snarare att individen ska:
- uppleva oron som mer kontrollerbar
- bli effektivare på problemlösning
- uppleva mindre ångest och mindre fysiologiska symtom.
Förmedlingssätt
Behandlingen kan förmedlas på olika sätt beroende på svårighetsgrad och individuella önskemål
- vägledd självhjälp med självhjälpslitteratur
- internetförmedlad behandling (IKBT)
- gruppbehandling
- individuell “face-to-face” behandling.
Individuell anpassning av KBT-behandlingen
För vuxna med ångestsyndrom är till exempel samsjuklighet, komplexa tillstånd eller tidigare behandlingsförsök utan fullgott resultat vanligt förekommande. Man kan behöva anpassa behandlingsupplägget efter det, men också efter individens livssituation och önskemål.
Vad som kännetecknar paraplybegreppet KBT
Kognitiv beteendeterapi (KBT) är ett paraplybegrepp som rymmer flera evidensbaserade metoder, tekniker och manualer. Som terapiform kännetecknas KBT av följande:
- Kartläggning och psykoedukation (patientutbildning), för att skapa en gemensam förståelse av de faktorer som vidmakthåller besvären.
- Fokus på att förändra de tankar och beteenden som kan spela en central roll i problematiken, i syfte att öka funktion, minska symtom och att förbättra måendet.
- Behandlingen bedrivs aktivt, målmedvetet och avgränsat i tid, med fokus på de svårigheter som föreligger här och nu.
- Teamarbete där patienten är expert på sina besvär och terapeuten är expert på behandlingen (som kommuniceras i en öppen dialog).
- Mätbara behandlingsmål som utvärderas längs vägen (kan vara både symtom-, beteende- och/eller funktionsmått).
- Förmedlingssättet kan variera (t.ex. fysiska möten individuellt eller i grupp, via internetbehandlingsprogram, självhjälpsböcker eller genom videobesök). Det vetenskapliga stödet för olika förmedlingssätt kan dock variera för olika diagnoser.
- “Hjälp till självhjälp”, då en stor och viktig del i behandlingen utgörs av arbete med hemuppgifter.
- I slutet av behandlingen görs en vidmakthållandeplan, i syfte att förebygga återfall. I planen sammanfattas viktiga lärdomar och strategier från behandlingen.
Uppföljning
Vid behandlingsavslut bör man bedöma individens kvarstående symtom i samtal och med en skattningsskala, till exempel självskattningsformuläret GAD-7 (Generalised Anxiety Disorder 7-item scale).
Individen bör följas upp efter en tid. Har symtomen återkommit bör individen erbjudas boostersessioner. Där kan behandlaren stötta individen vid eventuella bakslag och repetera tidigare information och strategier.
Se även uppföljning av ångestsyndrom vuxna.