Systematisk uppföljning på verksamhetsnivå

Gå till huvudsidan: Adhd

Adhd

Uppföljning på verksamhetsnivå

Systematisk uppföljning på verksamhetsnivå

Kunskap om individernas upplevelser, insatser och resultat gör det möjligt att utvärdera arbetets kvalitet, utveckla verksamheten och det nationella kvalitetsarbetet.

Målgrupp eller situation

Systematisk uppföljning ska genomföras för alla insatser som genomförs oavsett verksamhet. 

Kunskapsläge

På verksamhetsnivå är det reglerat i Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete (SOSFS 2011:9).

Sammanfattning

Systematisk uppföljning på verksamhetsnivå innebär att utifrån verksamhetens kvalitetsledningssystem sammanställa den systematiska uppföljningen som görs på individnivå till ett resultat för gruppnivå. 

Resultatet analyseras och kan sedan användas för att förbättra arbetet med enskilda individer, utveckla kvalitetsarbetet på verksamhetsnivå och som underlag för kunskapsstöd och nationella riktlinjer. Uppföljning och verksamhetsutveckling kan med fördel göras tillsammans med brukare.

Uppgifterna kan även användas som underlag till ledning och nämnder för beslut om resurser och insatser.

Genomförande

En verksamhet som jobbar med systematisk uppföljning får kunskap om 

  • verksamhetens målgrupper
  • vilka insatser som används och resultatet av insatserna
  • hur väl insatserna möter de behov som finns
  • hur individerna uppfattar hjälpen de fått
  • om verksamheten lever upp till krav och förväntningar. 
  • om ledningssystemet är ändamålsenligt uppbyggt för att planera, leda, kontrollera, följa upp, utvärdera och förbättra verksamheten.

Den systematiska uppföljningen kan också användas till regionala och nationella register som på sikt ge ökad kvalitet på stöd- och vårdinsatser.

Att bara utreda varje rapport, klagomål eller synpunkt på verksamhetens kvalitet för sig kan leda till att problem som finns med verksamhetens styrning inte uppmärksammas fullt ut. Genom att göra en samlad analys kan man också upptäcka mönster och trender som inte framkommit i utredningen av ett enskilt fall.

Socialstyrelsens skrift Systematisk uppföljning – beskrivning och exempel är framtagen främst för socialtjänsten. Den följer grundläggande principer för uppföljning av välfärdsverksamheter.

Här delas den grundläggande processen i systematisk uppföljning in i sex steg:

  1. planera systematisk uppföljning 
  2. beskriv situationen före insats 
  3. beskriv situationen under insats 
  4. beskriv situationen efter insats
  5. sammanställ uppgifterna 
  6. analysera resultaten på gruppnivå.

Individernas uppfattning är en central aspekt på kvaliteten i verksamheten. Brukarinflytande på verksamhetsnivå genom till exempel brukarstyrda revisioner eller brukarenkäter kompletterar verksamhetens egna utvärdering.

Om en verksamhet inte når upp till krav och mål i föreskrifter och beslut föreligger en avvikelse som verksamheten måste hantera.

Identifierade avvikelser ska dels åtgärdas, dels ska processer och rutiner ses över så att den som bedriver verksamheten kan säkra att avvikelsen inte inträffar igen.

Delar i ett systematiskt förbättringsarbete:

  • identifiera krav och mål
  • planera arbetet
  • göra riskanalyser
  • utreda rapporter, klagomål och synpunkter
  • egenkontroll
  • utveckla och förbättra processer och rutiner.
Illustration från Socialstyrelsens handbok

Illustration från socialstyrelsens handbok

Det är vårdgivaren som ansvarar för patientsäkerheten. Det innebär att verksamheten ska leva upp till kravet på god vård och att arbeta för att förebygga vårdskador. Man kan mäta patientsäkerheten genom att följa och analysera händelser, arbetssätt, medvetenhet och beredskap. Ofta är det brister i organisationen som orsakar att en individ skadas i vården. Det kan handla om brister i rutiner, teknik eller kommunikation.

Vårdgivaren ska arbeta systematiskt med patientsäkerheten genom att 

  • planera, leda och kontrollera verksamheten så att kraven på en god hälso- och sjukvård och tandvård upprätthålls
  • arbeta förebyggande för att minska risken att patienter drabbas av vårdskador
  • utreda händelser som har medfört en vårdskada eller hade kunnat göra det
  • ge patienter och närstående möjlighet att delta i patientsäkerhetsarbetet
  • anmäla händelser som har medfört eller hade kunnat medföra en allvarlig vårdskada till IVO
  • informera patienter som har drabbats av en vårdskada 
  • dokumentera hur det organisatoriska ansvaret för patientsäkerhetsarbetet är fördelat inom verksamheten och årligen upprätta en patientsäkerhetsberättelse.

Märkning

  • Utförare: Mödra- och barnhälsovård, Primärvård | Första linje, Psykiatrisk öppenvård, Psykiatrisk heldygnsvård, Psykiatrisk akutvård, Somatisk öppenvård, Somatisk heldygnsvård, Somatisk akutvård, Tandvård, Kommunal hälso- och sjukvård, Individ- och familjeomsorg, Funktionshinderomsorg | Socialpsykiatri, Äldreomsorg, Familjecentral, Ungdomsmottagning, Mariamottagning
  • Yrkesroll: Läkare, Psykolog, Sjuksköterska, Undersköterska | Behandlingsassistent | Skötare, Vårdbiträde, Logoped, Dietist, Fysioterapeut, Arbetsterapeut, Kurator, Psykoterapeut, Socialsekreterare | Biståndshandläggare, Stödpedagog | Stödassistent | Boendestödjare, Lärare | Förskollärare | Fritidspedagog, Barnskötare | Elevassistent | Fritidsledare, Specialpedagog, Tandvårdsyrke, Ledning | Administration
  • Typ av behandling/stöd: Behandlings- och stödförlopp, Planering | Handläggning (inkl. myndighetsutövning) | Samordning, Psykoedukation med eller utan övningsmoment, Anpassning | Hjälpmedel, Omsorg | Omvårdnad, Psykosociala insatser, Psykologisk behandling, Läkemedelsbehandling, Medicinteknisk behandling, Hälsofrämjande insatser, Familj- och närståendestöd, Stöd i boende | Boendestöd, Stöd för arbete och sysselsättning (inkl. rehabilitering), Ekonomiskt bistånd
  • Åldersgrupp: Barn (0-17 år), Vuxna (18-64 år), Äldre (65- år)
  • Tillståndets svårighetsgrad: Lindrig, Medelsvår, Svår