Hälso- och sjukvård

Hälso- och sjukvårdslagen är en ramlag. Det är en lag som innehåller mål och riktlinjer för all hälso- och sjukvård. Den anger på vilket sätt regionen och kommunen är skyldiga att erbjuda hälso- och sjukvård, till exempel genom vårdgarantin.

Vårdgarantin innebär bland annat att besök inom specialistvården ska ske inom 90 dagar från att remiss utfärdats eller patienten sökt kontakt med specialistvården. Planerad vård och behandling ska ges inom 90 dagar från att vårdgivaren har tagit beslut om det.

Enligt patientlagen har patienten rätt att få information om sitt hälsotillstånd, vilken behandling som finns samt när och hur patienten kan få vård. Patienten ska också få information om vilka möjligheter som finns att välja vård, om fast vårdkontakt och ny medicinsk bedömning.

Ny medicinsk bedömning innebär att en patient med särskilt allvarlig sjukdom eller skada ska få möjlighet till en ny medicinsk bedömning av till exempel lämplig behandling eller diagnos. Om den nya bedömningen är att patienten behöver en viss behandling ska patienten få den behandlingen.

Patientsäkerhetslagen anger vilka skyldigheter vårdpersonalen har att bland annat se till att patienterna ska få en god och säker vård. I lagen finns också bestämmelser om hur Inspektionen för vård och omsorg, IVO, arbetar med klagomål på hälso- och sjukvården.

Om en individ lider av det som lagen kallar allvarlig psykisk störning och behöver psykiatrisk slutenvård eller psykiatrisk vård under särskilda villkor, men inte vill ta emot vård, får individen ges psykiatrisk tvångsvård. Då undersöker en läkare individen och utfärdar vårdintyg. Individen förs till en psykiatrisk klinik där en psykiater bedömer om hen ska tas in för psykiatrisk tvångsvård enligt lagen om psykiatrisk tvångsvård, LPT (1991:1128).

Om tvångsvården ska pågå mer än fyra veckor ska förvaltningsrätten besluta om kraven för fortsatt tvångsvård är uppfyllda eller inte. Individen kan när som helst överklaga beslutet om tvångsvård och vissa andra beslut inom tvångsvården.

Den som begår brott och lider av en allvarlig psykisk störning kan dömas till rättspsykiatrisk vård enligt lagen om rättspsykiatrisk vård, LRV (1991:1129).

Patientdatalagen anger vem i hälso- och sjukvården som ska föra journal och vilka uppgifter som ska finnas med i journalen. Enligt offentlighets- och sekretesslagen gäller sekretess för uppgifter om patienters hälsa och personliga förhållanden, om det inte står klart att uppgiften kan lämnas ut utan att patienten eller patientens närstående tar skada på något sätt.

Enligt offentlighets- och sekretesslagen gäller sekretess inom hälso- och sjukvården för uppgift om en enskilds hälsotillstånd eller andra personliga förhållanden, om det inte står klart att uppgiften kan lämnas ut utan att individen själv eller individens närstående tar skada av det. Sekretessen gäller inte mot individen själv och individen kan samtycka till att hälso- och sjukvården lämnar ut sekretessbelagda uppgifter till exempelvis hälso- och sjukvården inom ramen för arbetet med SIP. Inom verksamhetsgrenar i en kommuns socialtjänst gäller normalt inte sekretessen, men uppgifter får bara delas om det behövs.

Samordnad individuell plan

När en individ behöver insatser från både socialtjänsten och hälso- och sjukvården, ska socialtjänsten och vården, tillsammans med individen, upprätta en samordnad individuell plan, SIP. SIP:en ska tydliggöra vilka insatser som behövs, vem som ansvarar för vilken insats och vem som har det övergripande ansvaret för SIP:en.

SoL 2 kap. 7 §
HSL 16 kap. 4 §

Regional samverkansöverenskommelse

I socialtjänstlagen, SoL, och hälso- och sjukvårdslagen, HSL, finns en bestämmelse om att kommuner och regioner ska ingå en överenskommelse om ett samarbete i fråga om:

• individer med psykiska funktionsnedsättningar
• individer med missbruk
• barn och unga som vårdas utanför det egna hemmet.

I överenskommelserna kan man ange hur kommunens socialtjänst och hälso- och sjukvården ska samverka för att kunna ge ett bra stöd till dessa grupper.

SoL 5 kap. 9 a §
HSL 16 kap. 3 §

Samverkan vid utskrivning från sluten vård

I vissa fall blir en individ utskriven från slutenvården men har kvar behovet av insatser från socialtjänst och kommunal eller regional hälso- och sjukvård. I de fallen ska SIP upprättas enligt de regler som finns i lagen om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård (2017:612).