Adhd
Behandling och stöd
Uppföljning av läkemedelsbehandling
Uppföljning och utvärdering av läkemedelsbehandling vid adhd ska göras efter insättning, under dosupptrappning och halvårsvis efter uppnådd underhållsdos.
Målgrupp eller situation
Individer som har pågående läkemedelsbehandling vid adhd.
Kunskapsläge
Socialstyrelsens nationella riktlinjer (NR) rekommenderar att individer med adhd erbjuds, i kombination med andra insatser, regelbundet uppföljd behandling med
- centralstimulerande adhd-läkemedel i upp till 1 år (prioritet 3)
- centralstimulerande adhd-läkemedel i mer än 1 år eller icke-centralstimulerande adhd-läkemedel i upp till 1 år (prioritet 4)
- icke-centralstimulerande adhd-läkemedel i mer än 1 år (prioritet 5)
Socialstyrelsens nationella riktlinjer rekommenderar också att individer med adhd och substansbrukssyndrom erbjuds, i kombination med andra insatser, regelbundet uppföljd behandling med adhd-läkemedel (prioritet 3).
Läkemedelsverkets behandlingsrekommendationer Läkemedel vid adhd anger att
- läkemedelsbehandling vid adhd ska individualiseras och vara en del i ett multimodalt behandlingsprogram.
Kompetenskrav
Legitimerad läkare, legitimerad sjuksköterska. Förskrivning av narkotikaklassade läkemedel som godkänts för behandling av adhd kräver specialistkompetens i barn- och ungdomspsykiatri, psykiatri, rättspsykiatri, neurologi eller barn- och ungdomsneurologi med habilitering.
Sammanfattning
Efter insättning av adhd-läkemedel rekommenderas veckovis uppföljning för att tidigt kunna upptäcka eventuella biverkningar och för att snabbt kunna optimera behandlingen.
Cirka 3–6 månader efter att underhållsdos har uppnåtts rekommenderas en strukturerad uppföljning. Därefter görs fortsatta uppföljningar minst halvårsvis, eller oftare vid tillkomst av biverkningar eller vid eventuell försämring. Årlig uppföljning görs hos läkare för utvärdering av och ställningstagande till fortsatt läkemedelsbehandling.
Genomförande
Uppföljning efter nyinsättning
En vecka efter insättning kontrolleras puls och blodtryck och effekt och biverkningar efterfrågas. Läkemedlet har oftast inte gett effekt då och ytterligare dosupptrappning brukar behövas.
Om biverkningarna tolereras och om puls och blodtryck ligger inom rimliga gränser fortsätter man med veckovis dosökning tills individen når en optimal dos. Kontroll av puls, blodtryck och utvärdering av effekt och biverkningar görs efter varje dosökning.
Vanligtvis fungerar det bra att öka dosen en gång per vecka, men längre intervall kan användas.
För att hitta den optimala dosen kan man ibland behöva titrera till högsta rekommenderade dos (om inte besvärande biverkningar uppkommer) och sedan sänka dosen till den mest optimala av de testade doserna. Ibland kan byte till annat läkemedel eller annan beredningsform behövas redan under upptrappningsfasen.
Uppföljning av underhållsdosering
Var sjätte månad
Uppföljning görs av:
- läkemedelseffekt
- symtom
- funktion
- biverkningar
- följsamhet till behandling
- puls, blodtryck och vikt
- längd för växande individer.
Formulär för strukturerad symtomskattning (förslagsvis SNAP IV för barn och ASRS-S för vuxna) och biverkningar rekommenderas.
Vid behov revideras vårdplanen.
Årligen
Uppföljning hos läkare:
- Behov av och förutsättningar för fortsatt läkemedelsbehandling.
- Kontroll av kardiovaskulär status.
Frågor för varje uppföljning
- Är symtomlindringen optimal eller behövs byte till eller tillägg av annat läkemedel, eller ytterligare icke-farmakologiska insatser?
- Vilka effekter ses på funktionen i de miljöer där symtomen lett till störst problem?
- Tolereras biverkningarna?
- Finns nytillkomna hjärtbesvär eller andra somatiska besvär som behöver utredas?
- Finns nytillkomna eller förvärrade samtidiga psykiatriska tillstånd som behöver utredas och/eller behandlas?
Uppföljning av kardiovaskulärt status, puls och blodtryck
Barn
Om vilopulsen ökar mer än 20 slag/min över ursprungsnivå i vila och/eller om viloblodtrycket ökar mer än 20 mm Hg (vid upprepad ambulatorisk blodtrycksmätning) jämfört med före medicineringen ska läkemedlet sättas ut. Om vilopuls och blodtryck återställs kan preparatet återinsättas på försök med lägre dos.
Referensvärden för blodtryck, barn under 15 år, Barnläkarföreningen (pdf, ny flik)
För uppföljning av andra nytillkomna hjärtrelaterade symtom efter insättning av adhd-läkemedel, se Vårdprogram för barnkardiologisk övervakning vid läkemedelsbehandling av barn och ungdomar med ADHD, Svenska Föreningen för Barn- och Ungdomspsykiatri (pdf, ny flik)
Vuxna och barn över 15 år
Normalt blodtryck: under 130/85 mmHg, högt normalt: 130–139/85–89 mmHg.
Europeiska riktlinjer: Guidelines for the management of arterial hypertension
Vid nytillkomna symtom på hjärt-kärlsjukdom tas ställning till behov av vidare utredning, eventuell dosminskning, utsättning och/eller kardiologkonsultation.
Material
Läkemedel vid adhd – behandlingsrekommendation, Läkemedelsverket
Adhd – Diagnostik och behandling, vårdens organisation och patientens delaktighet. En systematisk litteraturöversikt, Statens beredning för medicinsk och social utvärdering (pdf, ny flik)
Riktlinje adhd, Svenska Föreningen för Barn- och Ungdomspsykiatri (pdf, ny flik)
ADHD - Kunskapsstöd för vårdgivare. Behandling och insatser, Region Stockholm
SNAP IV skattningsformulär, Svenska Föreningen för Barn- och Ungdomspsykiatri (pdf, ny flik)
Information om formuläret SNAP-IV, fbanken.se
Självskattningsskala för ADHD hos vuxna (ASRS-v1.1), Region Stockholm (pdf, ny flik)
Biverkningsformulär vid centralstimulantiabehandling, Kunskapsstöd för vårdgivare, Region Stockholm (pdf, ny flik)