Adhd
Behandling och stöd
Rådgivande samtal om fysisk aktivitet
Ett kortare eller längre samtal med information och råd om fysisk aktivitet, för att främja individens fysiska aktivitet och förebygga livsstilsrelaterad ohälsa.
Målgrupp eller situation
Individer med särskild risk som är otillräckligt fysiskt aktiva. Till särskild risk räknas sjukdomar som metabolt syndrom, KOL, diabetes och hjärt- och kärlsjukdom. Andra riskfaktorer kan vara låg socioekonomisk status, fysisk och kognitiv funktionsnedsättning samt flera ohälsosamma levnadsvanor samtidigt.
Kunskapsläge
Socialstyrelsens nationella riktlinjer (NR) anger att:
- vuxna med särskild risk som är otillräckligt fysiskt aktiva bör erbjudas rådgivande samtal med eller utan tillägg av t.ex. Fysisk aktivitet på recept (FaR) eller aktivitetsmätare till (prioritet 2)
- barn och unga under 18 år som bedöms vara otillräckligt fysiskt aktiva bör erbjudas rådgivande samtal (prioritet 3)
Kompetenskrav
Hälso- och sjukvårdspersonal med ämneskompetens och utbildning i den metod som används.
Sammanfattning
Ett rådgivande samtal som handlar om fysisk aktivitet kan man ha individuellt eller i grupp. Samtalet innehåller
- information om nyttan av fysisk aktivitet
- anpassade råd utifrån nuvarande aktivitetsnivå
- motiverande inslag
- förslag på aktiviteter
- tips om hjälpmedel som t.ex. stegräknare
- information om användning av träningsdagbok
Genomförande
Ett rådgivande samtal om fysisk aktivitet kan inledas med en enkel kartläggning av individens nuvarande aktivitetsnivå. Samtalet anpassas till individens ålder, hälsa, risknivåer med mera. Det kan ske i grupp eller individuellt, då ofta i något kortare format. För barn är information från vårdnadshavare ofta en viktig del av kartläggningen.
Många individer med adhd-symtom upplever att fysisk aktivitet minskar deras hyperaktivitet och rastlöshet samt ökar koncentrationsförmågan och välbefinnandet. Vissa individer tenderar att träna alltför intensivt och kan behöva hjälp med att hitta en rimlig nivå på träningen medan andra som har svårt att ta sig för någon motion överhuvudtaget istället kan behöva stöd för att komma igång och hitta en lämplig aktivitet.
Information om hur fysisk aktivitet främjar hälsan samt individuellt anpassade råd är alltid en del av samtalet. Samtalet innehåller ofta motiverande inslag, förslagsvis enligt samtalstekniken MI. Vid behov kan man skriva ut Far, fysisk aktivitet på recept.
Kartlägg individens fysiska aktivitetsnivå
Exempel på frågor i en kartläggning av aktivitetsnivån:
- Hur fysiskt aktiv är du en vanlig vecka?
- Hur många timmar per dag sitter du stilla?
- Hur ser dina motionsvanor ut?
- Vad känner du till om hur fysisk aktivitet påverkar din hälsa?
- Hur skulle du kunna bli mer fysiskt aktiv?
- Vilka fysiska aktiviteter tycker du om?
- Vad skulle du behöva hjälp med för att komma igång?
Fysisk aktivitet innefattar all typ av rörelse som ger en ökad energiförbrukning. Till exempel friluftsliv, fysisk träning, lagsport, trädgårdsarbete, fysiska aktiviteter i hemmet, promenader och cykling.
När tillståndet begränsar möjliga aktiviteter
Individer som inte kan nå upp till rekommendationerna för fysisk aktivitet bör vara så aktiva som tillståndet medger. Behöver man anpassa aktiviteterna efter tillståndet finns det specifika rekommendationer i FYSS, en handbok om fysisk aktivitet i sjukdomsprevention och sjukdomsbehandling.
Rekommenderad nivå på fysisk aktivitet för vuxna
Konditionshöjande fysisk aktivitet
Måttlig intensitet minst 150 minuter per vecka (t.ex. promenader, trädgårdsarbete och cykling), eller hög intensitet minst 75 minuter per vecka (t.ex. löpning). Måttlig intensitet ger en ökning av puls och andning, medan hög intensitet ger en markant ökning av puls och andning. Aktivitet av måttlig och hög intensitet kan kombineras. Aktiviteten bör spridas ut över flera av veckans dagar och utföras i pass om minst 10 minuter.
Muskelstärkande fysisk aktivitet
Minst 2 gånger per vecka för flertalet av kroppens stora muskelgrupper, 8–10 styrkeövningar med 8–12 repetitioner.
Bensträckare
Långvarigt stillasittande bör undvikas. Regelbundna korta pauser, bensträckare, med någon form av muskelaktivitet under några minuter rekommenderas för de som har stillasittande arbete eller fritid. Det gäller även de som uppfyller rekommendationerna om fysisk aktivitet ovan.
Rekommenderad nivå på fysisk aktivitet för barn och unga
För att bidra till fysisk och mental hälsa, möjligen påverka framtida hälsa samt minska risken för att i vuxenlivet utveckla kroniska sjukdomar, rekommenderar Yrkesföreningarna för fysisk aktivitet (YFA):
Barn 0–5 år
Barnet uppmuntras till fysiskt aktivitet och social interaktion genom intressanta och motoriskt utmanande aktiviteter i lustfyllda och säkra miljöer som är anpassade för åldern.
Barn och ungdomar 6–17 år
Minst 60 minuters daglig fysisk aktivitet. Främst konditionshöjande fysisk aktivitet, med måttlig till hög intensitet. Måttlig intensitet ger en viss ökning av puls och andning, medan hög intensitet ger en markant ökning av puls och andning.
- Konditionshöjande fysisk aktivitet på hög intensitet bör ingå minst tre gånger i veckan.
- Muskel- och skelettstärkande aktiviteter, som kan vara en del av lek, löpning eller hopp, bör ingå minst tre gånger i veckan.
Uppföljning
Det rådgivande samtalet följs upp genom ett fortsatt samtal eller uppföljning av aktiviteterna, till exempel kondition- och muskeltester, eller ifyllda hälsoformulär.
Material
Rekommendationer för fysisk aktivitet och stillasittande, Folkhälsomyndigheten
Guide till motiverande samtal, Folkhälsomyndigheten
Motivationsguide för samtal om levnadsvanor och upplevelse av hälsa, Nätverket hälsofrämjande hälso- och sjukvård (pdf, ny flik)
Fysisk aktivitet i sjukdomsprevention och sjukdomsbehandling, FYSS kunskapsbas
Fysisk aktivitet för personer med ADHD och autism, SBU, Statens beredning för medicinsk och social utvärdering (pdf, ny flik)
Hälsofrämjande möten, Nätverket hälsofrämjande hälso- och sjukvård