Adhd
Behandling och stöd
Barn placerade i samhällsvård
Insatser där barn eller ungdomar placeras i samhällsvård enligt Socialtjänstlagen (SoL) alternativt Lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU).
Målgrupp eller situation
Barn eller ungdomar med adhd i kombination med beteendeproblematik och/eller omsorgssvikt i familjen som medför att barnet behöver samhällsvård.
Kunskapsläge
Arbetet med barn och ungdomar som placeras i samhällsvård styrs av flera olika lagar, förordningar, föreskrifter och allmänna råd. Bestämmelserna finns framförallt i socialtjänstlagen, SoL. Förutom regelverket bygger arbetet på en evidensbaserad praktik och bästa tillgängliga kunskap.
Kompetenskrav
Kompetens enligt arbetsgivarens beslut.
Sammanfattning
När stöd och behandling till barnet och hela familjen bedöms som otillräckligt kan det bli aktuellt att placera barnet utanför hemmet. Placeringen kan vara frivillig med stöd av SoL eller med tvång med stöd av LVU. Socialnämnden beslutar om frivillig vård men vård med stöd av LVU kräver beslut i förvaltningsrätten. Placering kan ske i familjehem, jourhem, stödboende eller hem för vård eller boende (HVB). Staten ansvarar genom Statens institutionsstyrelse (SiS) för särskilda ungdomshem för ungdomar som på grund av sitt beteende behöver stå under särskilt noggrann tillsyn.
Genomförande
En placering utanför det egna hemmet är ett stort ingrepp i det enskilda barnets eller ungdomens liv och bör bara ske när alla andra former av insatser prövats. Inför placeringen genomförs en utredning för att säkerställa att barnets individuella behov kommer att tillgodoses. Om utredningen visar att barnet eller ungdomen behöver placeras ska en vårdplan upprättas. Det är en förutsättning för att vårdnadshavare och barn ska kunna ta ställning till om de samtycker till den planerade vården eller inte. När ett barn är placerat utanför det egna hemmet är stöd till föräldrar och vårdnadshavare obligatoriskt enligt socialtjänstlagen.
Planering i samverkan
Vid en placering i HVB, stödboende och familjehem ska socialtjänsten alltid upprätta en genomförandeplan som konkretiserar vårdplanen. Detta kräver en gemensam planering mellan socialtjänst, skola och hälso- och sjukvård. Genomförandeplanen bör upprättas, följas upp och revideras i nära samarbete med familjehemmet, stödboendet eller hemmet för vård eller boende samt det placerade barnet och vårdnadshavare.
I genomförandeplanen bör det också ingå en planering för vad som händer när placeringen upphör. Det kan handla om barnets behov av personligt stöd, fortsatt kontakt med familjehemmet eller stöd till föräldrarna om barnet eller ungdomen ska återgå till det egna hemmet. Planeringen bör göras i god tid och tillsammans med det placerade barnet, vårdnadshavare och de verksamheter/huvudmän som har ett fortsatt ansvar för planerade eller pågående insatser. Vid utslussning till eget boende kan ungdomen behöva hjälp med ekonomi, bostad, studier eller arbete.
Familjehem
Familjehem är privata familjer, som på uppdrag av socialtjänsten, tar emot barn och ungdomar som inte kan bo i sina egna hem. Barnets bästa är det avgörande för valet av familjehem men enligt socialtjänstlagen ska placering hos en närstående övervägas i första hand.
Socialtjänsten ansvarar för att
- rekrytera och utreda familjehem
- utbilda familjehem
- säkerställa att hemmet är lämpligt och svarar mot de behov som det aktuella barnet har.
Det förekommer att privata verksamheter erbjuder placering i konsulentstödda familjehem. Genom att dessa familjehem får mer stöd och handledning kan en sådan placering vara ett alternativ till placering i HVB för barn i behov av särskilt stöd.
Behandlingsfamilj
Placering i en behandlingsfamilj kan vara aktuell för ungdomar med allvarliga beteendeproblem. Placeringen är tidsbegränsad och utbildade familjehemsföräldrar ingår i ett behandlingssammanhang tillsammans med ett team av professionella behandlare. En version av behandlingsfamilj är Treatment Foster Care Oregon (TFCO).
Jourhem
Jourhem är familjer som är särskilt inriktade på att ta emot barn för tillfällig placeringar. Barn bor i jourhemmet en kortare period, ofta i väntan på ett familjehem. Om det är lämpligt kan barn under en kortare tid placeras hos en närstående eller någon annan som barnet känner.
Hem för vård eller boende, HVB
HVB är yrkesmässigt drivna hem som tar emot barn för vård och behandling i förening med boende. Barn boende på HVB ska erbjudas en trygg miljö, struktur i vardagen, fungerande skolgång, fysisk och social träning. HVB varierar vad gäller driftsform, målgrupp, arbetsmetoder och rättsliga ramar.
Stödboende
Stödboende är en placeringsform för ungdomar i åldern 16–20 år som bedöms kunna bo i eget boende med anpassat stöd och som inte har behov av sådana vård- och behandlingsinsatser som motiverar en placering i HVB. Syftet med placeringen är att under trygga former träna och förbereda ungdomen för ett vuxenliv i ett eget boende.
Särskilda ungdomshem
Barn och ungdomar kan placeras på särskilda ungdomshem om de utsätter sin hälsa eller utveckling för påtaglig risk att skadas genom missbruk, brottslig verksamhet eller annat socialt nedbrytande beteende.
De särskilda ungdomshemmen tar också emot ungdomar som har dömts till sluten ungdomsvård enligt lagen om verkställighet av sluten ungdomsvård, LSU. Påföljden sluten ungdomsvård kan bli aktuell när ungdomar i åldern 15–17 år begår allvarliga brott.
Socialtjänsten placerar på särskilda ungdomshem efter beslut i förvaltningsrätten. En mindre andel placeringar på ungdomshem är frivilliga, enligt SoL. Statens institutionsstyrelse, SiS, är den myndighet som ansvarar för de särskilda ungdomshemmen.
Uppföljning
Genomförande av beslut om stödinsatser, vård och behandling ska dokumenteras. Systematisk uppföljning görs med enskilda individer för att följa upp hur det går för dem och se till så att de får rätt stöd. Uppföljningen bör genomföras i dialog med barn och familjer. Kunskap om individers upplevelser, insatser och och resultat kan användas för uppföljning av verksamhetens kvalitet och bör användas i det systematiska kvalitetsarbetet.
Socialtjänsten ska följa vården av de barn och ungdomar som vårdas i ett familjehem, jourhem, stödboende eller hem för vård eller boende, främst genom:
- regelbundna personliga besök i det hem där barnet eller ungdomen vistas,
- enskilda samtal med barnet eller ungdomen,
- samtal med den eller dem som tagit emot barnet eller ungdomen i sitt hem, och
- samtal med vårdnadshavarna.
Socialtjänsten ska oavsett placeringsform följa upp barnets eller ungdomens hälsa, utveckling, sociala beteende, skolgång samt relationer till närstående.
Material
Placerade barn och unga, Socialstyrelsen
Placeringar – planera, genomföra och följa upp, Kunskapsguiden
Systematisk uppföljning, Socialstyrelsen
Placerade barn och unga - handbok för socialtjänsten, Socialstyrelsen (pdf, ny flik)
Barn i familjehem – umgänge med föräldrar och andra närstående Kunskapsstöd för socialtjänstens bedömningar, Socialstyrelsen (pdf, ny flik)
SAMS - samverkan för socialtjänst och skola, Specialpedagogiska skolmyndigheten
Behandlingsfamiljer för ungdomar med allvarliga beteendeproblem – Treatment Foster Care Oregon, Statens beredning för medicinsk och social utvärdering
Statens institutionsstyrelse (SiS)
SiSam - samverkan för obruten skolgång mellan SiS ungdomshem, socialtjänsten och skolan i hemkommunen, Statens institutionsstyrelse (SiS)