Uppföljningssamtal efter tvångsåtgärd

Schizofreni och liknande tillstånd

Behandling och stöd

Uppföljningssamtal efter tvångsåtgärd

Ett uppföljande samtal tillsammans med individen efter tvångsåtgärder, för att gå igenom händelseförloppet och minska behovet av framtida tvångsåtgärder.

Målgrupp eller situation

Individer som har erhållit tvångsåtgärder inom psykiatrisk slutenvård.

Kunskapsläge

Insatsen är lagstadgad. Enligt 18 a § LPT och 8 § LRV ska chefsöverläkaren, så snart personens tillstånd tillåter det, se till att personen erbjuds ett uppföljningssamtal efter genomförd tvångsåtgärd.

Kompetenskrav

Enligt arbetsgivarens bedömning.

Sammanfattning

Att erhålla en tvångsåtgärd är ofta en mycket svår upplevelse för individen som riskerar att göra skada och att individen förlorar förtroende för vården. Enligt lag (18 a § LPT) ska individen, efter tvångsåtgärd, erbjudas ett uppföljningssamtal.

Genomförande

Varje enskild verksamhet behöver upprätta riktlinjer för när och hur uppföljningssamtal ska erbjudas och genomföras.

Erbjud uppföljningssamtal på ett sätt som är inbjudande och visar respekt för individens känslor och situation. Låt individen så långt som möjligt bestämma när, var och vilka som ska vara med. 

Anpassa samtalet efter individens behov. Låt individen styra samtalet så mycket som möjligt. Samtalet kan delas in i två delar. Den första delen är stödjande och den andra delen är bearbetande och lärande.

Erbjudandet och samtalet ska dokumenteras enligt lokal rutin för journalföring.

Följ upp tillsammans med individen det som framkom i samtalet och de insatser som eventuellt kan vara aktuella. Planera uppföljningen tillsammans. Undersök om det finns behov av ytterligare samtal eller annat stöd.

Erbjudande om samtal ska ske på ett inbjudande och respektfullt sätt. När erbjudandet och samtalet ska ske är beroende av individens tillstånd.

Individen bör själv få välja vem eller vilka som ska närvara vid samtalet. Det behöver inte vara samma personal som var med vid tvångsåtgärden. Även närstående kan delta om individen önskar. 

Vid uppföljningssamtal med minderårig bör vårdnadshavare delta. Ålder och mognad hos individen inverkar för vårdnadshavares rätt till information och medverkan. 

Var och när samtalet ska äga rum beslutas tillsammans med individen. Samtalet kan utifrån individens önskemål exempelvis ske i ett rum, under en promenad eller under en fika. 

Viktigt att personal inför samtalet ser över om samtalet behöver anpassas utifrån att exempelvis individen har ett annat modersmål än svenska eller har svårigheter att uttrycka sig på annat sätt, exempelvis på grund av språkstörning. 

Om individen avböjer erbjudandet om samtal är det viktigt att försöka få information om varför samt informera om att erbjudandet står kvar.

Uppföljningssamtalet innehåller två delar: stödjande samt bearbetande och lärande. 

Stödjande:

Fokus är att uppmärksamma: 

  • Att alla känslor är viktiga och har en funktion. 
  • Vad som behövs just nu för att känna trygghet och säkerhet.

Är inriktad på känslomässigt stöd och på att bekräfta de tankar och känslor som finns. Målet är att skapa en trygg miljö i vilken individen känner sig sedd, hörd och respekterad. 

Lyssna aktivt utan att analysera och värdera det som sägs. Ett sätt kan vara att sammanfatta eller upprepa det personen säger för att bekräfta att du hört. Det är också ett sätt att stämma av att du har förstått rätt.

Visa respekt och empati för den andra personens perspektiv och att bekräfta rätten att känna som man gör.

Uppföljningssamtalet kan avslutas efter den stödjande delen beroende på individens situation.

Bearbetande och lärande:

Fokus är att sätta ord på: 

  • vad som hände och hur det upplevdes
  • vad som hände innan som eventuellt ledde fram till händelsen. 
  • hur liknande händelser kan förebyggas.

Se tillbaka på händelsen och låt individen få beskriva sin upplevelse av händelsen och sätta ord på sina känslor. Försök att tillsammans med individen komma fram till hur en liknande händelse kan undvikas i framtiden och vad som behövs för att individen ska ta emot vård frivilligt. 

Använd öppna frågor för att uppmuntra personen att sätta ord på händelsen. Betona att personen berättar hur mycket eller lite hen vill.

Syftet med samtalet är att personen får berätta om sina upplevelser, ställa sina frågor och samtidigt känna sig lyssnad till och respektfullt bemött.

Dokumentation ska ske i journalanteckning utifrån lokala rutiner. 

Innehåll:

  • Tidpunkt för erbjudande om uppföljningssamtal. 
  • Om individen och/eller vårdnadshavare tackar ja eller avböjer uppföljningssamtalet. 
  • Tidpunkt för när uppföljningssamtalet har genomförts. 
  • Kort sammanfattning av samtalet. 
  • Individens önskemål och behov som uppkommer under samtalet. 
  • Eventuell smärta eller obehag efter tvångsåtgärden och hur det ska följas upp. 
  • Plan för fortsatta åtgärder. 

Syftet med uppföljning av samtalet är att utvärdera hur individen och/eller vårdnadshavare mår efter uppföljningssamtalet samt bedöma om det finns ett behov av ytterligare samtal eller annat stöd.

För individer kan upplevelsen av tvångsåtgärder vara traumatiskt och påminna om tidigare trauma. En del individer behöver längre tid att bearbeta upplevelsen av tvångsåtgärder, då behövs ofta mer än ett samtal. Gör en planering tillsammans med individen och/eller vårdnadshavare för ytterligare bearbetning av situationen. 

Ett sätt att ha en uppföljning av samtal är vid utskrivningssamtalet. Viktigt då är att fråga upp om individen och/eller vårdnadshavande haft möjligheten till uppföljningssamtal samt hur det upplevdes.

Om behov finns kan öppenvården utföra ytterligare uppföljning efter utskrivning. Om individen och/eller vårdnadshavande avböjt uppföljningssamtal under heldygnsvården kan erbjudandet om uppföljningssamtal stå kvar för att genomföras i öppenvård efter utskrivning.

Uppföljning

Uppföljningen anpassas till varje individs unika behov och förutsättningar. De mål som sätts upp för insatsen är individuellt anpassade och de följs upp kontinuerligt under insatsen.

Märkning

  • Utförare: Psykiatrisk heldygnsvård, Psykiatrisk akutvård, Psykiatrisk öppenvård
  • Yrkesroll: Läkare, Psykolog, Sjuksköterska, Undersköterska | Behandlingsassistent | Skötare, Kurator
  • Typ av behandling/stöd: Omsorg | Omvårdnad
  • Åldersgrupp: Barn (0-17 år), Vuxna (18-64 år), Äldre (65- år)
  • Tillståndets svårighetsgrad: Lindrig, Medelsvår, Svår