Remissversion: Autism
Tidiga tecken och tidig upptäckt
Ungdomsmottagningen
Tidig upptäckt av problem som kan vara tecken på autism gör att ungdomsmottagningen kan anpassa insatser och hänvisa till fortsatt utredning och stöd.
Målgrupp eller situation
Ungdomar som vänder sig till ungdomsmottagningen och har tecken på svårigheter att förstå och hantera socialt samspel och att vara flexibla.
Kunskapsläge
Socialstyrelsens nationella riktlinjer (NR) rekommenderar att insatser erbjuds efter behov så snart som möjligt till individer med svårigheter som kan bero på en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning (prioritet 3). När det finns en misstanke om neuropsykiatrisk funktionsnedsättning bör utredning erbjudas (prioritet 1).
Kompetenskrav
Enligt arbetsgivarens beslut.
Sammanfattning
Ungdomsmottagningen kan uppmärksamma problem som kan vara tecken på autism när ungdomar söker för stöd kring sex och samlevnad eller för frågor kring fysisk eller psykisk hälsa. Ungdomsmottagningarna kan då anpassa råd och stöd om till exempel relationer, fysisk närhet och sex, och vid behov hänvisa till fortsatt utredning och stöd.
Genomförande
Ungdomstiden medför successivt ökade krav på självständighet och egen initiativförmåga. Det sociala samspelet med jämnåriga blir mer komplext under ungdomsåren. För många unga minskar vuxenstödet, och symtom på autism kan bli märkbara först i denna period av livet. Om symtom inte känts igen eller lett till åtgärder i skolan kan autism uppmärksammas när ungdomar och unga vuxna söker till ungdomsmottagningen på grund av skäl som kan vara indirekt relaterade till autism.
Tecken med indirekt koppling till autism
Individer med svårigheter att förstå och hantera socialt samspel och att vara flexibla söker ibland hjälp på grund av problem som indirekt kan hänga samman med autism.
Det kan till exempel vara
- svårigheter att hantera sin fysiska och psykiska utveckling
- svårigheter med hygien och övrig ADL
- problem i nära relationer
- riskfyllt sexuellt beteende
- könsinkongruens, dvs att kroppen inte stämmer överens med individens könsidentitet
- svårigheter att sköta preventivmedel
- oönskade graviditeter
- riskfylld alkohol- och droganvändning
- sviktande studieresultat med svårigheter att fullfölja studieplan
- utanförskap eller mobbing
- psykisk ohälsa med symtom som t.ex. sömnsvårigheter, ångest, depression, stress och utmattning
- självskadebeteende
- konflikter eller våld i hemmiljö
- svårigheter att sköta sin ekonomi.
Samtal om ungdomens hela livssituation
I ett förtroendefullt och utforskande samtal kan man tillsammans få en bild av ungdomens hela livssituation. Den kan ligga till grund för val av stöd och insatser, och fungera som ett underlag för en remiss eller en fördjupad kartläggning.
- Ha ett kartläggande samtal och ringa in aktuella behov och problem.
- Identifiera styrkor och svagheter samt risk- och skyddsfaktorer.
- Ge stöd till praktisk problemlösning och råd som kan underlätta i vardagen.
- Om ungdomen riskerar att fara illa i en nära relation görs en orosanmälan. Detsamma gäller om det finns en riskfylld alkoholkonsumtion eller annat skadligt bruk.
- Om det behövs: motivera ungdomen till att göra en fortsatt utredning i primärvård eller på specialistnivå i barn- och ungdomspsykiatrin eller i vuxenpsykiatrin.
Uppföljning
Personal på ungdomsmottagningar kan erbjuda bemötande och stöd innan diagnos och hänvisa till initial kartläggning i primärvården, alternativt skriva remiss till specialistvård.