Barnhälsovården

Under spädbarnstiden kan barn som har svårigheter med samspel och kommunikation 

• uppfattas som mindre intresserade av ögonkontakt och att härma förälderns mimik och röst 
• jollra mindre och inte komma igång med de första orden som andra barn 
• i mindre utsträckning försöka påverka föräldrar eller andra genom att använda blicken och så småningom pekning
• reagera annorlunda på olika sinnesintryck jämfört med andra t.ex. beröring, hörselintryck, kyla och värme
• verka ointresserade av att delta i lek, t.ex. tittut, rulla boll, härma ljud och ansiktsuttryck
• uppfattas som skrikiga, kinkiga och svårtröstade 
• vara svåra att få in i fungerande rutiner avseende sömn 
• ha problem med ätande, t.ex. att gå från flytande till fast föda 
• uppfattas som passiva och tysta eller aktiva och intensiva.

Under småbarnsåren kan svårigheter inom fler områden visa sig och barnen kan upplevas som antingen passiva, ovanligt viljestarka eller ”besvärliga”. Barnen kan till exempel 

• visa begränsat gensvar och intresse i samspel, t.ex. ögonkontakt och olika känslouttryck, initiativ till kontakt 
• vara sparsamma med att använda gester, t.ex. att peka, vinka och nicka  
• i mindre utsträckning observera och imitera det andra gör, t.ex. i lek och vardagsrutiner
• upprepa det som andra nyss sagt eller sådant barnet hört på tv eller film, så kallad ekolali
• ha svårt att följa uppmaningar och det kan vara svårt att fånga deras uppmärksamhet
• ha svårt att förstå och använda ord som kan referera till olika personer och saker i  olika sammanhang t.ex. den, jag, du, idag, imorgon, här, där, förut, sedan
• uppvisa ett annorlunda lek- och aktivitetsmönster där en del barn kan leka mycket fokuserat och ovanligt länge i en aktivitet, medan andra kan verka splittrade och byter aktivitet efter bara några minuter
• verka mer ängsliga och känsliga för att skiljas från föräldern eller tvärtom obrydda 
• reagera på förändringar, t.ex. i rutiner och vid övergångar
• ha ihållande regleringsproblem, t.ex. sömnproblem och behov av långa procedurer vid läggdags, ha svårt med matro, ha starka känslouttryck och vara svåra att lugna
• ha ett selektivt ätande och känslighet för konsistenser
• ha svårt att sluta med blöja och/eller ha återkommande förstoppning.

Samtidiga svårigheter 

En del barn som har svårt med samspel och kommunikation kan också ha svårigheter inom andra områden. En del svårigheter blir tydligare när barnet blir äldre. Andra svårigheter både kan och bör upptäckas tidigt för att barnet ska kunna erbjudas rätt insatser. Det kan till exempel handla om

• tal- och språksvårigheter 
• svårigheter att styra och reglera uppmärksamhet, aktivitetsnivå och impulser 
• försenad grov- eller finmotorisk utveckling
• försenad kognitiv utveckling
• syn- och hörselnedsättning.

Andra medicinska tillstånd

Det finns andra medicinska tillstånd som gör att barnet har extra behov av uppföljning, utredning och samverkan med andra vårdgivare och verksamheter. Det kan vara barn som 

• fötts för tidigt eller har graviditets- och/eller förlossningskomplikationer
• exponerats för alkohol, narkotika och vissa läkemedel under graviditeten
• har tillväxtavvikelser avseende längd, vikt och/eller huvudomfång
• har genetiska varianter eller syndrom, neurologiska sjukdomar eller annan kronisk somatisk sjukdom.

Förhållandena i barnets uppväxtmiljö har betydelse för hur man planerar insatser, omfattningen av fortsatt kontakt med barnhälsovårdens olika professioner och samverkan med andra verksamheter. Uppmärksamma särskilt barn 

• i familjer med negativa samspelsmönster
• med förälder som har utsatthet för trauma, psykisk eller somatisk sjukdom, skadligt bruk eller beroende och/eller intellektuell eller neuropsykiatrisk funktionsnedsättning
• i familjer med social och ekonomisk utsatthet
• som utsätts för omsorgssvikt och våld i nära relationer
• som bor i familjehem eller i bostad med särskild service enligt LSS
• med erfarenheter av och/eller har flytt från krig.

Om man är orolig för att ett barn far illa ska man alltid göra en anmälan till socialtjänsten.

Det första hembesöket som ges till alla föräldrar när barnet är nyfött fungerar som en möjlighet att identifiera barn vars familjer är i behov av ytterligare stöd. För familjer med behov av ytterligare stöd kan utökade hembesök med individuellt stöd och vägledande samtal vara till stor nytta. Hembesök möjliggör bättre observationer av barnets beteende och underlättar för många familjer att ta emot förebyggande insatser. 

Exempel på innehåll i tidiga insatser:

• vardag och rutiner – stöd för att få till fungerande rutiner kring sömn, mat och skärmtid, samt anpassa vardagens krav
• känsloreglering – vägledning till föräldrar i att förstå och hjälpa barnet att reglera starka känslor och beteenden
• samspel och kommunikation – stöd i att utveckla samspelet med barnet och stärka barnets kommunikativa förmågor, t.ex. Kom igång-online eller KOMiTID
• familjestöd – avlastning och stöd till familjen i sin helhet, inklusive kontakt med socialtjänsten om det finns behov
• samverkan med förskolan – gemensam planering kring barnets behov av anpassningar och stöd i förskolemiljön.

Exempel på former för insatser:

• individuellt stöd, t.ex. enskilda samtal med BHV-sjuksköterska, psykolog eller logoped
• föräldraskapsstöd i grupp – gemensamt lärande och erfarenhetsutbyte med andra föräldrar
• digitala former – material och program online, t.ex. program för föräldraskapsstöd, filmer eller interaktiva moduler
• handledningsinsatser – individanpassade insatser där föräldrar får direkt vägledning i vardagliga situationer, ibland med observation och återkoppling
• tvärprofessionell samverkan – insatser som bygger på att flera yrkesgrupper i olika verksamheter samarbetar med familjen.

Tidiga insatser ska inte fördröja en eventuell fördjupad bedömning.

När barnet visar tidiga tecken på utvecklingsavvikelse, ta ställning till behovet av riktat teambesök med BHV-sköterska, BHV-psykolog och BHV-läkare för att göra en fördjupad, bred bedömning (initial kartläggning). Tidiga insatser kan ges parallellt.

Man kan också behöva konsultera

• logoped
• dietist
• fysioterapeut
• arbetsterapeut
• barnläkare eller barnneurolog.