Remissversion: Autism
Om tillståndet
Autism och psykos
Sammanfattning
Individer med autism har en ökad risk för att drabbas av psykossjukdom. En del individer med autism kan i samband med svåra stressituationer utveckla övergående psykosliknande beteenden. Det finns överlappande symtom, beteenden som ytligt sett kan likna varandra och symtom som särskiljer tillstånden.
Vissa schizofreniliknande tillstånd och psykossjukdomar under utveckling kan likna autism. Differentialdiagnostiken är avgörande för att individen ska få rätt bemötande och behandling. Psykossjukdom kan behandlas farmakologiskt.
Symtom
Insjuknande i psykossjukdom hos individer med autism kan ske gradvis eller mer akut. Dock innebär insjuknandet alltid en tydlig funktionsförsämring. Psykotiska symtom, till exempel hallucinationer, tankestörningar och vanföreställningar, brukar tillkomma.
Den vanligaste psykossjukdomen är schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd.
Vid schizofreni finns ofta, liksom hos en del individer med autism, bestående exekutiva svårigheter som innebär problem med att planera, organisera och ta initiativ. Minnesproblem och svårigheter att ta till sig och bearbeta information är också vanligt. Dessa problem brukar förvärras hos individer med autism som insjuknar i psykossjukdom.
Förekomst
Schizofreni är vanligare bland individer med autism än bland individer utan autism. Cirka 6 procent har uppskattats jämfört med cirka 0,5 procent i befolkningen i stort.
Den vanligaste åldern för insjuknande i schizofreni är 18–30 år, men det förekommer tidigare insjuknanden än så.
Orsaksfaktorer
Enligt den evidens som finns idag anser man att det är en kombination av en inre sårbarhet och yttre påfrestningar/stress som ligger till grund för schizofreni och schizofreniliknande tillstånd. Det gäller oavsett om individen har autism eller inte. Både psykologiska och miljömässiga faktorer (till exempel droger och infektioner) kan spela roll. Cannabisrökning i stor mängd hos unga individer med en inre sårbarhet kan öka risken att utveckla schizofreni.
Behandling och stöd
Målet med behandlingen för schizofreni och schizofreniliknande tillstånd vid samtidig autism är symtomlindring, att förhindra återinsjuknanden i psykos, förbättra funktion, delaktighet och möjlighet att leva ett så självständigt liv som möjligt.
En kombination av läkemedel och habiliterande och psykosociala insatser som löpande utvärderas brukar vara verksamt. Läkemedelsbehandlingen behöver skräddarsys med hänsyn till att individer med autism ofta är känsliga för psykofarmaka och kan uppleva både effekt och biverkningar även på låga doser.
Behandling av korta, övergående psykostillstånd
Om individen inte har sovit på länge så kan hjälp att sova vara en första insats i tillfrisknandet från psykos. Många antipsykotiska läkemedel har god effekt på vanföreställningar, hallucinationer och tankestörningar. Efter att individen har tillfrisknat från psykosen kan läkemedel ofta trappas ner med noggrann uppföljning och stöd.
Närstående
Närstående är en betydelsefull resurs och bör om det är möjligt, och om individen samtycker, inkluderas i utredning, planering och genomförande av insatser.
När man utformar stöd och behandling för individer med autism och psykos bör stöd till närstående ingå som en självklar del.