Autism hos barn, ungdomar och vuxna

Symtomen varierar mellan individer, och olika kombinationer av symtom är möjliga. Individens symtom och behov av stöd påverkas av ålder, om det finns samtidiga funktionsnedsättningar eller sjukdomar och varierar också beroende på yttre stress och belastning. 

Autism är samma tillstånd hos flickor och kvinnor som hos pojkar och män, men symtomen kan ibland ta olika uttryck. Flickors och kvinnors svårigheter och specifika behov upptäcks ibland senare än hos pojkar och män, vilket kan försena att de får de insatser som behövs.

Autism kännetecknas av symtom inom två områden:

Bristande kommunikation och social förståelse 

Hos förskolebarn ses ofta en försenad utveckling av tal och kommunikation. Barnet är ofta mer uppmärksam på föremål och saker som rör sig än på samspel och relation. Det kan yttra sig som att barnet inte använder gester som att peka eller visa och att barnet inte verkar reagera på tilltal. 

Under uppväxten och i vuxen ålder märks svårigheter att förstå och skapa ömsesidiga relationer med andra. 

Det kan visa sig genom 

• ett annorlunda sätt att visa intresse för ömsesidiga sociala relationer eller ett ovanligt sätt att närma sig andra och ta kontakt
• svårigheter att förstå sin roll i samspelssituationer, missförstånd uppstår ofta
• märkbara svårigheter att tolka och använda icke-verbal kommunikation, till exempel mimik, tonfall och gester
• att sociala sammanhang kräver oproportionerligt mycket energi.

Begränsade och repetitiva beteenden, aktiviteter och intressen

Hos förskolebarn kan ovanliga och repetitiva rörelsemönster vara framträdande, särskilt när barnet blir uppspelt. Barnet leker inte med leksaker på förväntat sätt. Barnet kan reagera för mycket, för lite eller annorlunda på sinnesintryck. 

Under uppväxten och i vuxen ålder kan individen

• ha starka och ibland ovanliga intressen, som i stor utsträckning tar över och skapar inskränkningar i vardagen
• uppfattas som påtagligt oflexibel och begränsad i sina beteenden av närstående och andra i sin omgivning
• visa tydliga upprepningar i rörelsemönster eller i tänkandet
• bli orolig eller reagera kraftigt vid avsteg från etablerade rutiner
• försöka få närstående och andra att delta i särskilda rutiner och vanor
• reagera annorlunda på sinnesintryck, särskilt när det gäller hörsel och/eller känsel.

Utveckling av tillståndet

Autism är en långvarig funktionsnedsättning som debuterar under utvecklingsperioden, ofta med tecken på svårigheter redan i förskoleåldern, och leder successivt till svårigheter i vardagen. Ibland är det först i skolåldern eller senare i livet som symtomen och funktionsnedsättningen blir tillräckligt tydliga för att autism ska kunna konstateras. 

I ett livsperspektiv kan autism leda till skolmisslyckande, svårigheter att etablera sig på arbetsmarknaden, ensamhet, stödbehov i vardagslivet och psykisk och/eller somatisk ohälsa. Medvetenheten om autism hos äldre behöver bli större.

Förekomsten av autism brukar anges till 1–2 procent för både barn, ungdomar och vuxna. Man vet inte hur vanligt det är att äldre har autism. 

Det senaste decenniet har allt fler i Sverige fått diagnosen autism. Ökningen kan bero på ökad kunskap och medvetenhet, både i hälso- och sjukvården, i skolan och hos allmänheten. Diagnoskriterierna har delvis också breddats, så att fler omfattas och fler får en autismdiagnos i stället för en annan diagnos. Symtomen på autism har inte blivit vanligare. Däremot tycks de leda till större svårigheter i vardagen idag än tidigare. Samtidigt är det möjligt att både överdiagnostisering och underdiagnostisering förekommer.

Samtidiga funktionsnedsättningar 

Förekomsten av samtidiga funktionsnedsättningar vid autism är hög. Det är vanligt att individer med autism har språkstörning, svag teoretisk begåvning, exekutiva svårigheter, adhd, motorisk koordinationsstörning, synnedsättning och/eller hörselnedsättning. Minst var femte person med autism har intellektuell funktionsnedsättning. 

Det är också vanligt att individer med andra funktionsnedsättningar, till exempel adhd, intellektuell funktionsnedsättning och språkstörning, har vissa symtom på autism. 

Autism kan finnas vid genetiska syndrom, såsom till exempel vid fragilt X-syndrom, Retts syndrom eller Downs syndrom. 

Samtidiga psykiatriska tillstånd 

Sömnproblem och ätstörningar är vanliga hos barn, liksom ångeststörningar inklusive selektiv mutism och tvångssyndrom. Särskilt hos ungdomar och vuxna finns en ökad förekomst av till exempel ångest- och depressionstillstånd, tvångssyndrom samt stresskänslighet och utmattningssyndrom. Det finns också en ökad risk för självskadebeteende och suicid samt bipolär sjukdom och psykossjukdom, däribland schizofreni.

Samtidiga somatiska sjukdomar 

Vissa somatiska sjukdomar är vanligare hos individer med autism, framför allt vid samtidig intellektuell funktionsnedsättning. Det finns en risk att allvarlig somatisk sjukdom missas hos individer med autism eftersom besvären kan uppfattas och uttryckas på ett annorlunda sätt. Individen kan även vara mindre benägen att söka vård.

Somatiska sjukdomar och hälsoproblem som är vanligare hos barn med autism:

• sömnstörning
• magåkommor inklusive förstoppning
• epilepsi
• selektiva matvanor, nutritionsbrist och/eller över-/undervikt pga ätstörning 
• motoriska svårigheter och motorisk koordinationsstörning 
• bristande munhälsa.

Somatiska sjukdomar och hälsoproblem som är vanligare hos vuxna med autism:

• magåkommor inklusive förstoppning
• epilepsi
• smärta
• fetma eller undervikt
• diabetes
• bristande munhälsa.

Orsakerna till autism är varierande och till stora delar okända. Både genetiska och miljöfaktorer anses spela roll. Autism påverkas av flera olika typer av genetisk variation. Vissa individer med autism bär på genetiska varianter som sällan ses i befolkningen, medan andra bär på varianter som kan ses hos alla. Mycket är oklart kring varför vissa av dessa individer får symtom på autism och andra inte. Syskon till individer med autism har något ökad förekomst av autism eller liknande drag. Äldre föräldrar är en grupp som i något större omfattning än yngre får barn med autism eller andra neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. 

Till miljöfaktorer räknas händelser under graviditet, förlossning, nyföddhetsperiod eller under tidig uppväxt. 

Exempel på miljöfaktorer är 

• giftiga substanser som fostret exponeras för före födseln, såsom vissa läkemedel eller alkohol, tungmetaller eller luftföroreningar 
• vissa infektioner eller inflammatoriska processer under fosterstadiet
• mycket för tidig födsel
• låg födelsevikt
• kramper under nyföddhetsperioden.

Autism är hos de flesta medfött och bestående, men med rätt insatser kan svårighetsgraden lindras. Många med autism kan må bra och vara delaktiga i sammanhang som är begripliga och meningsfulla. 

Vid autism finns ofta behov av flera olika typer av insatser parallellt. I första hand rekommenderas tidiga insatser samt kommunikativt och kognitivt stöd. Psykoedukation bör ges till både individen med autism och till närstående. Diagnosen innebär att individen har rätt att ansöka om insatser enligt Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) och annat samhällsstöd. 

När man utformar stöd och behandling för individer med autism bör stöd till närstående erbjudas.

För möjlighet till rätt sorts stöd behövs uppföljning och förnyade bedömningar vid behov.