Remissversion: Autism
Nivå och process
Samverkan vid utskrivning från SiS och HVB
Samverkan inför, under och efter placering ger kontinuitet och ökar förutsättningarna för en trygg och hållbar övergång till vardagen utanför den reglerade miljön.
Målgrupp eller situation
Ungdomar med autism som är placerade på hem för vård eller boende (HVB) eller Statens institutionsstyrelses (SiS) särskilda ungdomshem.
Kunskapsläge
Socialstyrelsens nationella riktlinjer (NR) rekommenderar att socialtjänsten tidigt etablerar en kontakt med andra delar av socialtjänsten, öppenvårdspsykiatrin, beroendevården eller skolan efter behov när barn eller ungdomar med autism eller adhd ska skrivas ut från hem för vård eller boende (HVB) eller Statens institutionsstyrelses (SiS) särskilda ungdomshem (prioritet 1).
Kompetenskrav
Kompetens enligt arbetsgivarens beslut.
Sammanfattning
När ungdomar med autism placeras på SiS eller HVB ska samverkan tidigt etableras mellan socialtjänstens olika delar och andra berörda aktörer. En väl fungerande samverkan och en tydlig planering utifrån ungdomens individuella behov skapar förutsättningar för en stabil fortsättning efter avslutad placering. Planeringen ska göras i dialog med ungdomen och, när det är aktuellt, med vårdnadshavare. Samverkan ska utgå från ett helhetsperspektiv som inkluderar hälsa, utbildning, trygghet och relationer.
En obruten vård- och insatskedja minskar risken för återfall i destruktiva beteenden och ökar möjligheterna till ett fungerande liv.
Genomförande
Övergången från SiS och HVB till ett mer självständigt vardagsliv är extra sårbar och ställer höga krav på samverkan. Samverkan ska utgå från ungdomens bästa och syfta till kontinuitet i insatser och relationer.
Planeringen inför utskrivning påbörjas redan när placeringen inleds. Planeringen ska bygga på en gemensam förståelse för ungdomens livssituation, behov och resurser och ha en tydlig ansvarsfördelning med gemensamma mål. Vid planering av utskrivningen bör man ta hänsyn till ungdomens
- bostad och boendemiljö
- fortsatta skolgång, sysselsättning eller praktik
- psykiska och fysiska hälsa, t.ex. fortsatt behandling
- behov av stöd i vardagen t.ex. kontaktperson, öppenvård eller LSS-insatser
- trygghet i sociala relationer och fritid
- familj och närstående och deras eventuella behov av stöd.
Alla parter har ansvar för att samverkan fungerar även om socialnämnden har det yttersta ansvaret när en ungdom är placerad utanför det egna hemmet. Ungdomen och eventuella vårdnadshavare ska kunna känna förutsägbarhet och vara delaktiga i planeringen.
Uppstarts-, uppföljnings- och överlämningsmöten mellan SiS eller HVB och de aktörer som kommer att ta över ansvaret är viktiga tillfällen för att skapa samsyn och trygghet. Andra samverkansaktörer kan vara skolan eller annan sysselsättning, socialtjänstens öppna insatser, psykiatrin, habiliteringen och aktörer inom civilsamhället. Samverkan bör fortsätta även efter utskrivning för att möjliggöra hållbara insatser.
Om ungdomen har behov av insatser från både socialtjänsten och hälso- och sjukvården och de behöver samordnas ska en samordnad individuell plan, SIP, upprättas.
Att tänka på för kontinuitet inför och efter utskrivning
- Planera inför utskrivning tidigt i processen med en preliminär utskrivningsplan.
- Gör ungdomen delaktig i vård och måluppfyllelse. Erbjud kognitivt och kommunikativt stöd, som t.ex. scheman, bildstöd, samtalskartor eller annan alternativ och kompletterande kommunikation (AKK), för att öka ungdomens möjligheter att ta till sig information och uttrycka egna åsikter och behov.
- Sätt tidigt upp långsiktiga mål som inkluderar vad som ska hända efter placeringen.
- Motivera till hälsosamma levnadsvanor och ge stöd i att hitta rutiner för upprätthållande även efter utskrivning.
- Samverka med och ge stöd till eventuella vårdnadshavare.
- Behåll om möjligt kontakt med betydelsefull behandlare eller kontaktperson under hela placeringen.
- Etablera kontakt mellan ungdomen och framtida behandlare eller kontaktperson, helst redan före utskrivning.
Utskrivning från sluten ungdomsvård (LSU) på SiS
För ungdomar som har dömts till sluten ungdomsvård syftar tiden på SiS till att förbereda ungdomen för ett fungerande liv i samhället efter avtjänat straff. Det sker genom en stegvis övergång till öppnare former med fungerande aktiviteter och relationer. Samverkan mellan socialtjänsten, SiS och eventuella andra aktörer, som till exempel skolan och beroendevården, är avgörande.
Permission
Ungdomen kan lämna institutionen tillfälligt, till exempel för att delta i skola, behandling eller besöka hemmet med eller utan personal. Det kan handla om några timmar till längre vistelser.
Utslussning
Mot slutet av vistelsen kan ungdomen placeras i en mer öppen miljö, som ett HVB, eller familjehem. Syftet är att förbereda ungdomen för ett fungerande liv i frihet med boende, studier, sysselsättning och fritid. Planeringen sker i samråd med socialtjänsten i hemkommunen. SiS kan vid behov använda elektronisk övervakning under permissioner och utslussning.
Eftervård
Ungdomen kan efter avtjänat straff behöva fortsatt stöd under lång tid. SiS kan tillsammans med socialtjänsten planera insatser för att hjälpa ungdomen att undvika återfall i kriminalitet.
Uppföljning
Uppföljning på individnivå görs regelbundet för att följa upp hur det går för ungdomen och se om insatserna är meningsfulla utifrån nuvarande situation eller om något behöver justeras för att möta ungdomens behov över tid. Uppföljningen genomförs i dialog med ungdomen och vårdnadshavare där det är aktuellt och kan behöva anpassas för att möjliggöra delaktighet.
Uppföljning görs vid behov genom en samordnad individuell plan, SIP.
Material
Placerade barn och unga, Socialstyrelsen
Slutrapport SIP inom SiS, Uppdrag Psykisk hälsa (pdf, ny flik)