Genomförandeplan

Av genomförandeplanen bör det bland annat framgå

• vilket eller vilka mål som gäller, enligt de beslut som individen fått
• om insatsen innehåller en eller flera aktiviteter och vad målen för varje aktivitet är
• vem som är ansvarig för att genomföra aktiviteter
• hur en insats ska genomföras i praktiken
• hur utföraren ska samverka med t.ex. handläggare, socialsekreterare, hälso- och sjukvården, skolan eller Arbetsförmedlingen
• hur utföraren ska kommunicera och samarbeta med närstående utifrån individens önskemål och behov
• när och hur insatsen som helhet eller olika aktiviteter som ingår i insatsen ska följas upp
• hur individen eller hens företrädare, t.ex. god man eller förvaltare, har deltagit i planeringen och hur individens synpunkter och önskemål beaktats
• vilka andra personer som deltagit i upprättandet av genomförandeplanen
• när planen har fastställts
• när och hur planen ska följas upp.

Det är avgörande att alla är överens om innehållet och att eventuella missförstånd blir utredda.

Förtydliga vilka som får ta del av genomförandeplanen

I samband med att genomförandeplanen upprättas ska man ta upp vilka som ska få ta del av den. Det handlar om att respektera individens integritet och bör återkomma varje gång planen följs upp.

Målen med de insatser som finns med i genomförandeplanen ska utformas individuellt. De ska bygga vidare på de mål som har fastställts i utredning och beslut. 

Målen i genomförandeplanen bör ha en tydlig koppling till individens vardagssituation och uttrycka vad som är önskvärt och realistiskt att uppnå. De kan vara av olika karaktär och till exempel syfta till att utveckla eller bibehålla förmågor eller att individen ska få det stöd och den omsorg hen behöver. Det kan handla om att

• klara ett självständigt boende,
• skapa och upprätthålla sociala kontakter
• klara sin försörjning
• ha en meningsfull fritid.

Det händer att individer som har beviljats insatser inte vill ha en genomförandeplan. Då bör man börja med att förklara varför planen görs och ge konkreta exempel på hur den gör nytta. Om individen fortfarande motsätter sig planen behöver uppgifterna ändå dokumenteras enligt föreskrifterna. Oavsett skälet till att en individ eller hens legala företrädare tackar nej till en genomförandeplan bör man alltid försöka förstå varför. När det står klart blir det ofta lättare att återkomma till frågan och på nytt förklara syftet med genomförandeplanen. Om en genomförandeplan upprättats trots att individen motsatt sig det bör det dokumenteras.

För individer som har kontakt med psykiatrin kan genomförandeplanen behöva kompletteras med en krisplan som konkretiserar vad individen själv och andra kan göra i situationer som kan leda till försämrat mående eller vid tidiga tecken på försämring i funktion eller mående.

Av dokumentationen vid uppföljning bör det framgå

• när och på vilket sätt insatsen har följts upp
• hur individen uppfattar insatsen i förhållande till sina behov och önskemål
• om det har använts standardiserade bedömningsmetoder som en del i uppföljningen och i så fall vilken eller vilka
• vilken bedömning som har gjorts om insatsen har genomförts enligt individens beslut och gällande författningar
• vilken bedömning som har gjorts av individens situation
• om några behov av åtgärder har identifierats genom uppföljningen.

Exempel på frågor att ställa vid uppföljning

• Har det gått som vi planerat? 
• Har du kommit närmare eller nått dina mål eller delmål? 
• Är mål och delmål fortfarande relevanta för dig?
• Har vi som personal respekterat dina önskemål om hur du vill ha stödet utfört?
• Har alla inblandade tagit sitt ansvar och genomfört överenskomna åtgärder?
• Har något förändrats i din situation?