Remissversion: Autism
Kartläggning och utredning
Utreda och bedöma behov av insatser för barn och ungdomar enligt socialtjänstlagen
Strukturerad utredning och bedömning för att bedöma behovet av skydd och stöd för barn och ungdomar. De insatser som beviljas är frivilliga.
Målgrupp eller situation
Familjer med barn som har svårt att förstå och hantera socialt samspel och att vara flexibla, som kan vara i behov av stöd och insatser för att få vardagen att fungera.
Kunskapsläge
Socialtjänstens utredningsarbete regleras i socialtjänstlagen (SoL) samt i Socialstyrelsens allmänna råd och föreskrifter.
Kompetenskrav
Enligt 3 kap. 3 § SoL anges socionomexamen eller annan likvärdig examen som lägsta utbildningsnivå för personer som ska utföra
- bedömning av om utredning ska inledas
- utredning och bedömning av behovet av insatser eller andra åtgärder
- uppföljning av beslutade insatser.
Sammanfattning
Utredningens syfte är att bedöma barnets eller ungdomens behov av stöd och skydd samt, i samråd med barnet och vårdnadshavare, besluta om insatser. Utredningen ska bygga på en helhetssyn på barnets eller ungdomens livssituation. Barnet eller ungdomen ska både få information och ges möjlighet att uttrycka sina åsikter utifrån ålder och mognad. Barnets bästa ska vara avgörande vid alla åtgärder som rör barn och ungdomar.
Vissa insatser kan erbjudas utan en formell behovsprövning. Det innebär att barnet eller ungdomen kan få tidiga insatser utan att först behöva genomgå en utredning.
Genomförande
Barn och ungdomar som aktualiseras i socialtjänsten har i regel sociala svårigheter som oroar familjen och/eller omgivningen. Ibland kan social problematik ha en indirekt koppling till barnets eller ungdomens svårigheter att förstå och hantera socialt samspel och vara flexibel.
Svårigheter med att förstå och hantera socialt samspel och att vara flexibel kan yttra sig i
- missförstånd i sociala relationer och samspel, t.ex. med familj eller i skolan
- svårigheter att anpassa sig efter sociala koder eller “oskrivna regler”
- skolfrånvaro
- olika reaktioner till följd av stress och för högt ställda krav, t.ex. självskadande eller utagerande beteende
- skadligt bruk eller beroende av alkohol, droger eller spel
- kriminalitet och umgänge i kriminella miljöer.
När det framkommer att barnet eller ungdomen har svårt att förstå och hantera socialt samspel och att vara flexibel bör man värdera hur svårigheterna påverkar livssituationen och behovet av stöd.
Om svårigheterna tydligt påverkar funktionen i vardagen bör man samtidigt med pågående utredning hänvisa barnet eller ungdomen till hälso- och sjukvården för en bedömning.
Om stöd och åtgärder redan pågår ska socialtjänsten ta initiativ till ett möte för att upprätta en samordnad individuell plan, SIP. I SIP-mötet samordnas insatserna kring barnet eller ungdomen och familjen. Man bokar även in uppföljningsmöten så länge behoven kräver det.
Utredningens innehåll
Vid en utredning samlar man in relevant information om barnets eller ungdomens situation.
Utredningen inkluderar information om
- barnets eller ungdomens hälsa, utbildning, sociala relationer, känslor och beteende
- familjesituation, familjebakgrund, boende, arbete, ekonomi och resurser i familjens sociala nätverk
- eventuella andra pågående insatser inom socialtjänsten och/eller via externa aktörer
- eventuella tidigare genomförda insatser av socialtjänsten och/eller externa aktörer
- vilket stöd som barnet eller ungdomen och familjen önskar.
Delaktighet i utredningen
Under utredningen ska barnet eller ungdomen och vårdnadshavare vara delaktiga och kontinuerligt få information som bidrar till att utredningsprocessen blir tydlig och förutsägbar. Man ska också se till att barn och ungdomar får information och ges förutsättningar att framföra sina åsikter och önskemål i enskilda samtal. För barn och ungdomar med svårigheter att förstå och hantera socialt samspel och att vara flexibla behöver man anpassa bemötande, samtal och mötesformer på ett sådant sätt att de förstår information och frågor och själva kan göra sig förstådda.
Man bör tänka på att
- skicka material inför mötet så att barnet eller ungdomen kan förbereda sig
- skriva en agenda för mötet och ha den synlig
- använda ett enkelt och konkret språk och vid behov använda bilder
- ställa en fråga i taget och undvika öppna frågor
- visualisera stegen i den aktuella processen genom text och/eller bilder
- ha korta möten med hänsyn till barnets eller ungdomens uthållighet
- ge bekräftelse på det som barnet eller ungdomen berättar.
Barns behov i centrum (BBIC)
Utredning av barn och ungdomar kan genomföras med stöd av arbetssättet BBIC. BBIC innehåller struktur för handläggning, genomförande och uppföljning av myndighetsutövningen och är anpassat efter socialtjänstens regelverk. BBIC bygger på nio grundprinciper:
- utgå från barnets rättigheter
- låt barnets bästa vara avgörande
- sträva efter likvärdiga möjligheter för varje barn
- ha ett helhetsperspektiv på barnet och dess situation
- gör barnet, familjen och nätverket delaktiga
- samverka med andra professioner och verksamheter
- utgå från en evidensbaserad praktik
- motverka svårigheter och förstärk resurser
- följ upp barnet och insatserna systematiskt.
IBIC (individens behov i centrum) är ytterligare ett arbetssätt som kompletterar BBIC och ger stöd för att beskriva resurser, behov och mål för socialtjänstens barn- och ungdomsvård.
Konsultation med förskolan eller skolan
Förskolan och skolan kan bidra med information om hur det går i skolarbetet och hur barnet eller ungdomen fungerar socialt i förskole-/skolmiljön.
Efterfråga information om
- trivsel och samspel med jämnåriga och vuxna
- mående, t.ex. om barnet eller ungdomen visar tecken på att vara ledsen, ängslig eller orolig
- kunskapsinhämtning, dvs om barnet eller ungdomar lär sig nya saker på ett sätt som är förväntat
- eventuella utmanande beteenden, t.ex. självskade- eller utagerande beteende
- eventuella tecken på riskbeteende, skadligt bruk eller beroende
- vårdnadshavarnas förmåga att ge barnet eller ungdomen tillräckligt stöd i förhållande till förskolan eller skolan
- hälsa utifrån genomförda hälsoundersökningar.
Informationsutbyte mellan och inom huvudmännen kan ske även om vårdnadshavare motsätter sig det.
Konsultation med hälso- och sjukvården
Vid utredning ska man inhämta uppgifter från elevhälsan och för barn under sex år från barnhälsovården. Man kan också behöva konsultera andra vårdgivare som barnet eller ungdomen har kontakt med, till exempel barn- och ungdomspsykiatrin (BUP) eller habiliteringen.
Information som kan inhämtas:
- bedömning av barnets eller ungdomens svårigheter
- pågående insatser
- följsamhet till insatser
- eventuella behov hos barn, ungdom och/eller vårdnadshavare som ligger utanför hälso- och sjukvårdens uppdrag.
Vid tecken på att barnet eller ungdomen har svårt att förstå och hantera socialt samspel och att vara flexibel bör socialtjänsten erbjuda insatser efter behov. Om insatserna inte är tillräckliga och det finns misstanke om autism bör barnet eller ungdomen hänvisas till hälso- och sjukvården för bedömning.
Ibland kan det finnas behov av att konsultera vårdgivare som har kontakt med vårdnadshavare. Då krävs samtycke från berörd vårdnadshavare.
Uppföljning
Genomförande av beslut om insatser, vård och behandling ska dokumenteras. I de fall där ansökan avslås helt eller delvis ska vårdnadshavarna få information om hur de kan överklaga beslutet.
Uppföljning av insatser görs för att säkerställa att de tillgodoser barnets eller ungdomens behov. Uppföljningen bör genomföras i dialog med barnet eller ungdomen och familjen.
Kunskap om barns och ungdomars upplevelser, insatser och resultat kan användas för uppföljning av verksamhetens kvalitet och bör användas i det systematiska kvalitetsarbetet.
Material
Handläggning och dokumentation inom socialtjänsten, Socialstyrelsen
Barns behov i centrum, BBIC, Socialstyrelsen
Kunskapsguiden - Inhämta uppgifter från andra huvudmän, Kunskapsguiden
Konsultation med skolan, Socialstyrelsen
Konsultation med tandvården, Socialstyrelsen
Konsultation med elevhälsan och BHV, Socialstyrelsen
Utlåtande från hälso- och sjukvården, Socialstyrelsen
Att möta personer med adhd i socialtjänsten, Socialstyrelsen