Remissversion: Autism
Kartläggning och utredning
Kompletterande utredning, barn och ungdomar
Kompletterande utredning vid diagnostiskt oklara fall eller komplex problematik hos barn och ungdomar. Utredningen bygger vidare på initial kartläggning och diagnostisk utredning.
Målgrupp eller situation
Barn och ungdomar med symtom på autism och oklar klinisk bild, komplex problematik med samtidig relevant psykisk och/eller somatisk sjukdom, eller vid osäkerhet i tidigare bedömning. Kompletterande utredning kan även vara motiverad då autismdiagnos och/eller insatser behöver justeras eller omprövas.
Kunskapsläge
Socialstyrelsens nationella riktlinjer (NR) rekommenderar att
- barn och ungdomar med misstänkt neuropsykiatrisk funktionsnedsättning erbjuds en neuropsykiatrisk utredning enligt fastställda grundprinciper (prioritet 1)
- ett team med minst en läkare och en psykolog (vid behov fler kompetenser) genomför en neuropsykiatrisk utredning, erbjuder insatser och följer upp insatserna (prioritet 2)
- bedömningen, diagnostiken, insatserna och uppföljningen hålls samman genom hela vårdkedjan (prioritet 3).
Kompetenskrav
Utredningsteamet bör bestå av en legitimerad psykolog och en specialistläkare eller ST-läkare inom psykiatrisk specialitet eller barnmedicin som båda bör delta aktivt och ha betydande erfarenhet, eller få handledning av någon med sådan erfarenhet. Kompletterande utredning kräver dessutom ofta samarbete mellan flera kompletterande kompetenser, till exempel arbetsterapeut, specialpedagog, logoped och fysioterapeut.
Sammanfattning
Tidigare eller pågående utredning kompletteras efter behov med fördjupad psykiatrisk diagnostik, somatisk undersökning och olika slags funktionsbedömningar. Konsultationer med andra specialiteter och observationer i olika miljöer kan vara motiverat. Bedömning av effekter av givna behandlingsinsatser och eventuella biverkningar görs också. Vid fortsatt osäker bedömning bör barnet eller ungdomen erbjudas en planerad uppföljning för förnyad klinisk bedömning.
Genomförande
Den kompletterande utredningen utgår från den diagnostiska utredningen, kvarvarande och nytillkomna frågeställningar. En övergripande bedömning av vad som är problematiskt och vilka frågor som behöver besvaras görs inledningsvis av den som har ansvar för att planera den kompletterande utredningen, tillsammans med barnet eller ungdomen och närstående.
Det kliniska behovet styr vilka utredningsinsatser som behöver göras.
Medicinsk och psykiatrisk bedömning
Kompletterande bedömningar som kan göras vid oklar klinisk bild eller komplex problematik:
- Fördjupad psykiatrisk diagnostik genom förnyad genomgång av anamnesen samt beteendebedömning i intervjusituationen (status). Standardiserade intervjuer kan vid behov upprepas, och kompletteras med ytterligare kliniska intervjuer.
- Somatisk undersökning med t.ex. blodprover (bristtillstånd, sköldkörtelsjukdom, glutenintolerans), ställningstagande till genetisk utredning (t.ex. fragilt-X syndromet), EEG, syn- och hörselundersökning.
- Neurologisk undersökning om det framkommit uppgifter om tillbakagång i utvecklingen, anfallsmisstänkta episoder, förvärvade motoriska problem, t.ex. balans- eller koordinationssvårigheter (se somatisk undersökning).
- Bedömning av effekter och biverkningar av givna behandlingsinsatser.
Funktionsbedömning
Bedömningar av aktivitets- och funktionsförmåga som görs av till exempel psykolog, arbetsterapeut, logoped, specialpedagog, fysioterapeut eller kurator kan ge viktiga underlag för fortsatta insatser.
- Bedömning av begåvning med psykologisk testning
Vid indikationer på svag eller ojämn begåvning, svårigheter avseende dagliga aktiviteter samt inlärnings- och visuella perceptionssvårigheter. - Neuropsykologisk utredning
Vid t.ex. uttalade exekutiva svårigheter, visuella perceptionssvårigheter eller minnessvårigheter. - Arbetsterapeutisk utredning
Vid begränsad självständighet och delaktighet, uttalade svårigheter i genomförandet av dagliga aktiviteter, vid bostadsanpassning eller vid behov av bedömning av t.ex. tidsuppfattning, hygien, perception, finmotorik och sömn. - Logopedisk utredning
Vid tecken på svårigheter med tal, språk och/eller kommunikation. - Fysioterapeutisk bedömning
Vid motoriska problem, balans- eller koordinationssvårigheter. - Ytterligare kartläggning av den psykosociala miljön i vardagen. Finns stressande relationer eller andra faktorer som inte tidigare framkommit, t.ex. allvarliga samarbetssvårigheter mellan föräldrar, psykisk ohälsa eller beroende i familjen, eller utsatthet i umgänge med kamrater eller på nätet? Finns behov av stöd eller avlastning till närstående?
Konsultationer och observationer
Arbetsterapeut, logoped, specialpedagog, fysioterapeut, neuropsykolog med flera kompetenser konsulteras om de inte finns i verksamheten. Hembesök, förskole- eller skolbesök eller annan möjlighet att observera barnet eller ungdomen i aktivitet i sin vardagsmiljö kan ge ny information. Förskole- eller skolbesök kan vara värdefullt när beskrivningar går isär eller vid svåra samarbetsproblem mellan hem och förskola/skola.
Bedömning och fortsatta insatser
När tillräcklig information har inhämtats sammanfattas utredningen och man tar ställning till
- varaktighet, art och grad av symtom och funktionsnedsättning inom olika områden
- om symtomen motsvarar diagnoskriterier för autism
- eventuell tilläggsproblematik/samtidigt psykiatriskt tillstånd eller somatisk sjukdom
- behov av ytterligare kompletterande undersökningar.
Beroende på utfall av den kompletterande utredningen tas beslut om insatser.
Sammanfatta utredningen och bedömningen med återföring till barnet eller ungdomen, närstående och eventuellt inremitterande. Ta tillsammans med barnet eller ungdomen och närstående ställning till lämpliga insatser och kom överens om en vårdplan. Det ska göras oavsett om utredningen lett fram till en diagnos eller inte.
Informera tydligt om hur utvärdering och uppföljning går till.
Komplettera muntlig information med skriftlig.
Planerad uppföljning vid osäker bedömning
Vid osäker bedömning bör barnet eller ungdomen erbjudas en planerad uppföljning för förnyad klinisk bedömning. Det fortsatta förloppet kan ge information som blir vägledande i diagnostiskt oklara fall. Vid otillräcklig effekt av insatser bör man alltid ta ställning till om diagnosen bör omprövas och/eller om det finns samtidig problematik eller kognitiva svårigheter som missats.
Material
Riktlinje Autism 2021 SFBUP, Svenska föreningen för barn- och ungdomspsykiatri (pdf, ny flik)
Skattningsskalor, SFBUP, Svenska föreningen för barn- och ungdomspsykiatri
Internationella riktlinjer
Autism spectrum disorder in adults: diagnosis and management | Guidance, NICE