Remissversion: Autism
Kartläggning och utredning
Kartlägga funktion
Kartläggning av individens styrkor, svårigheter och funktion i vardagen.
Målgrupp eller situation
Individer med misstänkt eller diagnostiserad autism, vars funktion behöver bedömas.
Kan göras inför eller i samband med diagnostik, inför eller som uppföljning av olika insatser i hälso- och sjukvård, förskola, skola, socialtjänst och arbetsliv.
Kunskapsläge
Socialstyrelsen rekommenderar användning av den internationella klassifikationen av funktionstillstånd, funktionshinder och hälsa (ICF) för att arbeta med funktion inom alla livsområden, i skola, socialtjänst och hälso- och sjukvård. ICF är utvecklat av Världshälsoorganisationen (WHO) och är ett internationellt system för klassificering av funktionstillstånd oavsett diagnos, ålder eller bedömarens yrkesroll.
Kompetenskrav
Kompetens enligt arbetsgivarens beslut.
Sammanfattning
Funktion handlar om interaktionen mellan individen och hens specifika miljö, det vill säga hur en individ fungerar i sin vardag, fysiskt, psykiskt, socialt och i olika aktiviteter. En funktionsnedsättning kan vara mer eller mindre hindrande för individen beroende på hur stödet och kraven i omgivningen ser ut.
En kartläggning av funktion ger information om individuella förutsättningar och behov och kan göras oberoende av eventuell diagnos. Kartläggningen ligger till grund för planering av insatser och syftar till att öka individens möjlighet att
- vara delaktig
- klara av sin vardag
- hantera samhällets krav och förväntningar.
Den internationella klassifikationen av funktionstillstånd, funktionshinder och hälsa (ICF) kan användas som stöd eller grund för att samla in information.
Genomförande
Vad som kartläggs och hur det görs styrs av syftet med kartläggningen och i vilken verksamhet den görs. Oavsett syfte och verksamhet bör fokus vara att tillvarata styrkor och intressen och planera insatser som främjar delaktighet och är meningsfulla för individen.
En kartläggning av funktion kan göras i olika skeden, till exempel inför tidiga insatser eller i samband med en diagnostisk utredning. När insatser följs upp kan en förnyad kartläggning visa vad som har fungerat bra eller dåligt.
I kartläggningen undersöker man individens förutsättningar och förmågor, vad individen faktiskt gör och vad i omgivningen som främjar eller hindrar individen att vara aktiv och delaktig.
Kartläggningen omfattar
- styrkor/förmågor/färdigheter
- svårigheter
- motivation och intressen
- fysisk miljö och tillgång till hjälpmedel
- tillgång till stöd från andra personer
- andra personers attityder, normer och förväntningar.
Kartlägga med stöd av ICF
Verksamhet och aktuell frågeställning styr val av metod, till exempel intervju, observation eller skattningsskala. Oavsett kan ICF-manualen användas som en stödjande struktur eller för att göra en mer formell bedömning. Manualen är uppdelad i funktionsområden och det finns koder kopplade till varje område och nivå.
För att underlätta användandet av ICF finns ett urval av ICF-koder (core sets) för autism. Ett praktiskt stöd för att underlätta tillämpningen av core sets är under utveckling.
För individer med autism kan följande funktioner vara särskilt relevanta att kartlägga:
- mentala funktioner, t.ex. minne, uppmärksamhet, känslor, sömn och tänkande
- mellanmänskliga interaktioner och relationer
- kommunikation
- inlärning och tillämpning av kunskap
- allmänna uppgifter och krav.
Faktorer i omgivningen som kan vara särskilt relevanta att kartlägga:
- kunskap om bemötande och förhållningssätt
- förståelse av stödbehov
- möjlighet till socialt stöd och trygghet
- tillgång till kognitivt och kommunikativt stöd
- möjlighet till lugn miljö och förutsägbarhet.
Verktyg för att bedöma funktion och delaktighet
Exempel på verktyg för att bedöma funktion:
- BBIC, Barns behov i centrum – ett arbetssätt för socialtjänsten som ger stöd för att beskriva resurser, behov och mål för barn med funktionsnedsättning.
- IBIC, Individens behov i centrum – ett arbetssätt i mötet med individer som behöver stöd i sitt dagliga liv oavsett ålder eller funktionsnedsättning.
- Vineland-3 – ett instrument som används för att bedöma och följa upp individens förmåga att utföra vardagliga aktiviteter, t.ex. att kommunicera, ta hand om sig själv, interagera med andra och hantera olika situationer.
- WHODAS – ett formulär från WHO som ger stöd för att bedöma hur en individ fungerar i vardagen oavsett diagnos. Det finns också en kortversion, WHODAS-12.
- WSAS-Y/P – funktionsförmåga skattad av ungdom/förälder.
Exempel på modeller som kan användas för att bedöma delaktighet:
- Shiers delaktighetsstege för barn och ungdomar
- Harts delaktighetsstege för ungas inflytande
- Arnsteins delaktighetsstege
- SKR:s delaktighetstrappa.
Uppföljning
Kartläggningen kan upprepas efter att insatser har genomförts, för att utvärdera, justera och identifiera behov av andra insatser. Behovet av stöd kan förändras över tid. Det påverkas av hur individens och omgivningens förutsättningar förändras.
Material
Hur kan ICF användas?, Socialstyrelsen
ICF e-Learning Tool_Swedish_20220501
Klassifikationer och koder för rehabilitering, Kunskapsguiden
Kunskapsbank för delaktighet, Kulturförvaltningen Västra Götalandsregionen
Delaktighetstrappan, Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) (pdf, ny flik)
Barns behov i centrum, BBIC, Kunskapsguiden
Om Individens behov i centrum, IBIC, Kunskapsguiden