Remissversion: Autism
Förebyggande insatser
Tillgängliggöra förskolans lärmiljö
Att tillgängliggöra lärmiljön är särskilt främjande för barn som har svårt att förstå och hantera socialt samspel och att vara flexibla.
Målgrupp eller situation
Barn i förskolans verksamhet.
Kunskapsläge
Det allmänna forskningsläget inom pedagogik och särskilt stöd samt beprövad erfarenhet visar att en tillgänglig lärmiljö är gynnsam för barn i deras utveckling och lärande. Arbete med lärmiljöer stöds av Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM).
Kompetenskrav
Kompetens enligt arbetsgivarens beslut.
Sammanfattning
Genom att skapa en tillgänglig lärmiljö får alla barn bättre förutsättningar att utvecklas mot målen i läroplanen. För barn som har svårt att förstå och hantera socialt samspel och att vara flexibla är en tillgänglig lärmiljö ofta avgörande. Ju mer tillgänglig en lärmiljö är, desto färre stödåtgärder behöver förskolan sätta in på individnivå.
Barn som har svårt att kommunicera har rätt till stöd för att kunna förstå, uttrycka sig och utveckla sin kommunikation, till exempel genom alternativ och kompletterande kommunikation (AKK).
Genomförande
Med lärmiljö menas all kontext där barnen deltar i förskolans verksamhet, till exempel lek-, skapande- och samlingsrum, vilorum, matsal och utemiljö. Tillgänglighet handlar om hur väl den pedagogiska, sociala och fysiska lärmiljön möter barnens behov oavsett funktionsförmåga. Genom att anpassa bemötande och skapa tydlighet och struktur kan miljön i förskolan bli mer tillgänglig.
Insatserna ska vara gynnsamma för alla barn men kan för vissa vara en förutsättning för att kunna tillgodogöra sig undervisningen. Om så är fallet ska insatserna hanteras som stöd för enskilt barn i förskolan, utifrån skollagen.
Arbetet föregås av en kartläggning av lärmiljöer för att få kunskap om vilka förändringar som kan göra verksamheten mer tillgänglig för barnen.
Pedagogisk miljö
Tydliggörande pedagogik ska genomsyra den pedagogiska planeringen och säkerställer att den pedagogik som används gör det möjligt för alla barn att ha svar på frågorna “varför, vad, var, med vem, när, hur, hur länge och vad händer sen?” Det kan handla om att
- skapa förutsägbarhet, t.ex. genom dagsscheman med bildstöd för dagen, nästa dag och vid behov för hela veckan
- visa med fotografier vilken personal som jobbar under dagen
- organisera olika leksituationer där det tydligt framgår vad leken går ut på, vilka som ska delta och vilken vuxen som ska vara med
- förbereda avslut av aktiviteter i god tid, t.ex. genom att låta barnen få samma ledtråd (ljudsignal eller muntlig uppmaning) vid övergång om att det snart är dags att runda av och byta till nästa aktivitet/miljö
- använda tidshjälpmedel som konkretiserar tidsåtgång och kan påminna, t.ex. timer, äggklocka, appar eller speciella klockor
- använda och ge tillgång till olika kommunikationssätt vid samlingar och aktiviteter, t.ex. samtalsmatta, appar eller knappar med inspelat ljud och tal, bilder, tecken, fysiska föremål, kroppskommunikation, tal och tecken.
Fysisk miljö
Tillgängligheten i den fysiska miljön kan förbättras genom att
- märka upp vad som finns i skåp och lådor med bilder och text och ha orienteringsskyltar för rum
- reducera intrycken i rummen, se över ljud och ljus och strukturera uppsatta arbeten på väggarna
- erbjuda hjälpmedel som hörselkåpor, taktila hjälpmedel och skärmar för att hantera sinnesintryck
- skapa avgränsade lekmiljöer utomhus där varje avgränsat område har ett tydligt syfte och är självinstruerande.
Social miljö
En tillgänglig social lärmiljö skapas genom att
- alla barn får en positiv anknytning till vuxna på förskolan
- utgå från förhållningssättet att barn gör rätt om de kan
- ställa öppna frågor och använda metoder som hjälper barnen i sin kommunikation och förståelse, t.ex. ritprat, pekprat, och tecken som stöd
- ge barn inflytande, förutsättningar för delaktighet och en känsla av att “höra till”, vid behov genom tydliggörande med bilder
- arbeta med stöd i samspel
- ge stöd och struktur i den fria leken inom- och utomhus
- anpassa barngruppens sammansättning och storlek utifrån dess förutsättningar och behov samt om möjligt dela in barnen i mindre grupperingar.
Verktygslåda
- Levla
Material som fokuserar på specifika situationer som uppstår i lärmiljön. En del av materialet utgörs av en anpassnings- och åtgärdsbank för förskola. - Förskolekompassen
Bok med verktyg för kartläggning och situationsanalys. Material finns att ladda ner gratis. - DART, Uttrycka åsikter med samtalsmatta, Region Västra Götaland
En metod för att göra det möjligt för individer med kommunikativa och/eller kognitiva svårigheter att uttrycka sina åsikter och delta i planering och beslutsfattande. - Bildstöd, Region Västra Götaland
En fri resurs där man kan skapa bildstöd för att underlätta kommunikation och förtydliga information. - Alternativ och kompletterande kommunikation, Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM)
- Papunets bildverktyg, en fri resurs för att skapa bildstöd
- AKKtiv, Västra Götalandsregionen
Uppföljning
Förskolans pedagogiska upplägg utvärderas och följs upp av personal och rektor för att säkerställa kvalitet och utveckling. Uppföljningen kan med fördel göras i arbetslaget eftersom det bidrar till kollegialt lärande om anpassningar och stöd samtidigt som det skapar en gemensam syn på tillgänglighet.
Material
Skollagen, kap. 1 barns rätt till utbildning, kap. 3 barns rätt till ledning och stimulans, kap. 8 särskilda bestämmelser för förskolans verksamhet
Läroplan för förskolan (Lpfö18)
Allmänna råd om måluppfyllelse i förskolan, Skolverket
Studiepaket NPF - Specialpedagogiska skolmyndigheten, Specialpedagogiska skolmyndigheten, SPSM
Förskolelyftet, Riksförbundet Attention