Förebygga skolfrånvaro

Gå till huvudsidan: Remissversion: Autism

Remissversion: Autism

Förebyggande insatser

Förebygga skolfrånvaro

Skolans arbete för att förebygga skolfrånvaro hos elever med svårigheter att förstå och hantera socialt samspel och att vara flexibla.

Målgrupp eller situation

Elever som har svårt att förstå och hantera socialt samspel och att vara flexibla och riskerar att utveckla skolfrånvaro.

Kunskapsläge

Ifous forskningsöversikt visar att elever med omfattande frånvaro är en mycket heterogen grupp. Skäl till frånvaro delas in i tre huvudsakliga kategorier: skola, hem/familj och individ. Skolverket och Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM) ger stöd och rekommendationer för arbetet med ökad närvaro och minskad frånvaro.

Kompetenskrav

Enligt arbetsgivarens beslut.

Sammanfattning

Att uppmärksamma tidiga tecken och tillämpa bra rutiner för hur man ska arbeta med närvaro och frånvaro kan förebygga utveckling av skolfrånvaro hos elever som har svårt att förstå och hantera socialt samspel och att vara flexibla.

Genomförande

Elever som har svårt att förstå och hantera socialt samspel och att vara flexibla kan ha en förhöjd risk att utveckla skolfrånvaro. Genom att arbeta förebyggande kan man minska risken. Skolans arbete för att förebygga skolfrånvaro bygger vidare på det arbete som görs för att främja närvaro och tillgängliggöra lärmiljöer

För att arbeta förebyggande med skolfrånvaro krävs

  • kunskap om riskfaktorer och tidiga tecken 
  • rutiner för hur man uppmärksammar och agerar vid skolfrånvaro 
  • kunskap om orsaker till att en elev är frånvarande
  • samverkan med hemmet och andra berörda aktörer.

Möjliga riskfaktorer i skolan kan vara

  • bristande närvarorutiner som medför att en elev kan vara frånvarande utan att det uppmärksammas
  • att eleven upplever skolmiljön som otrygg, ostrukturerad och oförutsägbar
  • att det ofta är ny personal kring eleven
  • att eleven inte känner sig som en del av skolans sociala sammanhang 
  • att eleven inte förstår vad som förväntas 
  • svårigheter att klara av målen, vilket leder till låg självkänsla och bidrar till negativ stress för eleven
  • att eleven inte upplever undervisningen som intressant eller motiverande
  • att eleven inte får tillräckliga stödinsatser 
  • att eleven stressas av stadieövergångar, övergångar mellan aktiviteter under skoldagen och andra förändringar 
  • störningar i den fysiska miljön (ljud, ljus, ventilation) som påverkar elevens förutsättningar att fokusera på undervisningen. 

Möjliga riskfaktorer utanför skoltid kan vara att  

  • eleven stannar hemma från skolan på grund av oro för sjuk eller belastad förälder 
  • grupptryck från kamrater påverkar elevens skolnärvaro negativt  
  • eleven utsätts för kränkande behandling eller mobbning 
  • eleven utsätts för våld i nära relationer eller hedersrelaterat förtryck
  • eleven lever i en psykosocialt belastad miljö
  • eleven befinner sig i normbrytande miljöer med t.ex. kriminalitet och skadligt bruk eller beroende.

Möjliga individuella riskfaktorer kan vara att

  • eleven har en sårbarhet i form av psykiska symtom, psykiatriskt tillstånd och/eller funktionsnedsättning
  • eleven har en varaktig somatisk sjukdom eller funktionsnedsättning. 

Tidiga tecken på att en elev riskerar att utveckla problematisk skolfrånvaro kan vara att eleven

  • undviker vissa lektioner eller situationer i skolan, kommer sent, går tidigare eller lämnar lektionen 
  • inte har adekvat material med sig 
  • inte vill gå till skolan, har oro kvällen innan skoldag, har svårt att komma iväg på morgonen eller sjukanmäler sig utan att vara sjuk
  • säger sig ha somatiska besvär såsom huvudvärk eller magont för att kunna undvika svåra situationer, t.ex. prov 
  • ger uttryck för en negativ upplevelse av skolan och kamratrelationer.

För att förebygga att elever utvecklar skolfrånvaro bör varje skola ha tydliga rutiner för arbetet med elevers närvaro. I rutinerna bör det framgå hur skolan arbetar främjande, förebyggande och åtgärdande kring frånvaro. Alla yrkesroller som arbetar med och kring eleverna behöver inkluderas i närvaroarbetet. En väl fungerande rutin gör det möjligt att snabbt upptäcka och följa upp frånvaro. Vid frånvaro ska åtgärder vidtas skyndsamt.

Det kan finnas många olika orsaker till att en elev inte vill eller kan närvara i skolan. Ofta rör det sig om flera faktorer som ömsesidigt påverkar varandra. Vilka de är och hur de samverkar varierar från individ till individ. Ofta finns en utlösande faktor och frånvaron vidmakthålls sedan av andra faktorer. För att säkerställa att skolan erbjuder rätt stöd och insatser bör orsaker till frånvaro kartläggas genom att 

  • eleven ges möjlighet, och vid behov stöd, att själv berätta om varför hen inte är på lektionerna
  • samtala med vårdnadshavare om vad de tror är orsaken till frånvaron 
  • undersöka vid vilka tillfällen eleven är frånvarande, t.ex. genom att titta på information från närvaroregistreringen.

Det stöd som erbjuds eleven bör utgå från de orsaker till frånvaro som framkommer i kartläggningen. 

Om det finns oro för att eleven far illa har skolpersonal skyldighet att upprätta en anmälan till socialtjänsten.

För ett bra samarbete mellan skolan och vårdnadshavare bör 

  • det finnas fungerande rutiner för kommunikation och samverkan  
  • det finnas en tydlighet kring vilket ansvar skolan respektive vårdnadshavarna har
  • det finnas öppenhet och transparens i hur skolan arbetar
  • skolan och vårdnadshavarna förmedla till eleven att man arbetar tillsammans
  • de möten skolan bjuder in till vara väl förberedda och med rätt personer inbjudna 
  • det finnas närvarorutiner som tydligt visar för elev och vårdnadshavare hur skolan agerar när eleven inte är i skolan
  • skolan tydligt och konkret visa hur elevens frånvaro ser ut över tid
  • skolan alltid ta upp närvaro och frånvaro på utvecklingssamtal
  • skolan uppmärksamma all frånvaro oavsett skäl
  • skolan på ett pedagogiskt sätt förklara vikten av närvaro för att eleven ska få optimal möjlighet till utveckling och skolframgång.

Vid behov kan skolan behöva samverka med andra aktörer. Socialtjänsten eller hälso- och sjukvården kan kalla skolan till ett möte för upprättande av en samordnad individuell plan, SIP. Om det finns en regional överenskommelse kring skolans medverkan i SIP kan även skolan kalla till SIP. En SIP bör upprättas när man bedömer att insatser från olika huvudmän behöver samordnas för att ett barn eller en ungdom ska få rätt hjälp och stöd.

Uppföljning

Skolans arbete med närvaro och frånvaro bör ingå i skolans systematiska kvalitetsarbete. Skolan kan då följa upp frånvaro på grupp- och individnivå. När skolan följer upp på gruppnivå kan skolan se mönster och identifiera orsaker för att sätta in åtgärder. När skolan identifierat en elev med frånvaro ska en utredning av elevens frånvaro initieras skyndsamt.

Märkning

  • Utförare: Individ- och familjeomsorg, Skola | Elevhälsa, Ungdomsmottagning, Förskola | Pedagogisk omsorg
  • Yrkesroll: Psykolog, Sjuksköterska, Arbetsterapeut, Kurator | Socionom, Lärare | Förskollärare | Fritidspedagog, Barnskötare | Elevassistent | Fritidsledare, Specialpedagog | Speciallärare, Ledning | Administration
  • Typ av behandling/stöd: Utbildning
  • Åldersgrupp: Barn (0-17 år)